Ringde min pojkvän och sa att jag var otrogen med hennes man


Bilder ifrån Linn Herbertssons event med Rum21. Så himla kul, dagen innan hade jag beställt en stor runt 110cm spegel ifrån dem som är placerad i hallen nu. Längtar efter att visa er bilder. Det är bara så himla KASST ljus hela tiden. Livet som bloggare på vintern är aningen frustrerande. Denna kvällen var så bra för mig. Jag fick närmre relation till flera bloggtjejer och vi alla öppnade upp oss och hjälpte varandra. Mitt humör vände 1 minut efter att jag klev in i butiken. Vi åt nämligen middagen i Rum21’s nya butik på Kungsgatan mitt i centrala Stockholm.

Hej och förlåt. Livet är upp och ner. Besöket i måndags hos psykologen satte lite ribban för veckan. Och det besöket gick åt h*lvete. Jag stängde mig ganska snabbt då jag tyckte att hon var okänslig, då blev hon irriterad över det och ifrågasatte min prestationsångest då jag ju ”bara sitter framför datorn 2-4 timmar om dagen”. Vi båda sa snällt tack och hej till varandra kan man väl säga. Jag skulle lanserat ett jätteroligt ambassadörsskap denna veckan som jag är SÅ glad över och som ni kommer tycka är kul. Det handlar nämligen om inredning! Men sen strulade jag ihop det med leveransen så paketet kommer i nästa vecka. Och då blir det fler samarbeten än min policy nästa vecka (2st samarbeten max antingen blogg/IG post/IG storys under). Känns som jag sviker mig själv och er. ”Dålig dålig dålig” bara ekar i hela huvudet.

Ni vet ju att jag är inne i en rätt virrig period i livet just nu. Jag mår bra, men känner mig förvirrad i mitt mående. Jag kan inte lokalisera varför jag mår som jag mår. P stöttar så gott han kan och är verkligen min trygga pelare i detta. Jag har ju egentligen aldrig outat honom i mina sociala medier, men de senaste 2 månaderna har hans ansikte syns på en del storys osv vilket har känts skönt. Men igårkväll när jag var borta på middag så ringde han och berättade att en tjej hade ringt och sagt att jag har varit otrogen mot honom. Hon detaljerat beskrev min flirt med hennes man och vart vi brukade umgås. Jag har haft det ganska jobbigt med tjejer under åren som vill förstöra mellan mig och killar. Detta är alltså inte första gången det händer, och jag har även blivit uppringd och sagt att mina pojkvänner är otrogna. Jag blev otroligt påverkad och rädd utav detta. Vill låsa in mig och P i huset för all framtid och stänga ner mina sociala medier. Det är obehagligt när det kryper en inpå livet på det sättet. Hur någon annan kan vilja förstöra…

Blogg-appen i min mobil vägrar att fungera, likaså Lightroom som jag har alla mina filter i och redigerar i. Och i princip ingenting har gått min väg denna veckan. Universum kanske tyckte att jag borde fokusera på mitt mående just nu. Vad vet jag? Men herregud vad jag saknar bloggen nu. Dock gäller det att inte bli påverkad utav otrohets-händelsen, skaka av sig det och inte bli rädd för att dela med mig. Samtidigt undrar man ju om det är värt att utsätta sig själv och sin RELATION för sådant här. Jag känner ett sådant obehag.

  1. Alltså omg vad mycket negativt negativt negativt.. fattar att du är ärligoch allt inte är perfekt jämt yadayada men herregud man blir ju nedstämd då man går in här senaste tiden? Inte alls kul längre liksom

    1. Lite väl hård kommentar kanske, men kanske psykologen inte är helt
      fel på det? Kanske inte handlar om prestationsångest utan mer att du är negativ, dina inlägg o stories genomsyras av så mkt dåligt mående/ångest/negativitet o ”gnäll” kanske är mer värt o ta tag i det i grunden men såklart med en psykolog med lite mer förståelse (eller som du ”klickar” bättre med)

      1. Psykologen var helt fel på det och jag kommer inte hänga ut henne med alla sjuka saker hon sa till mig. Är livrädd för att gå till en psykolog igen. Självklart ska man inte gå runt och må dåligt, jag behöver ju uppenbarligen ta tag i detta. Och idag mår jag sjukt mycket bättre och kan läsa denna kommentaren objektivt. Och helt ärligt så undrar jag varför du kommenterar något sånt här? Jag skrev ut det här inlägget i ren panik och att jag överhuvudtaget delade med mig av mitt psykologbesök var stort för mig. Jag var så taggad på att äntligen få må bra igen, att ta tag i vad som spökade. (dvs jag tog det i det som du tycker att jag borde). Istället blev jag påhoppad av den här ”psykologen” som undrade hur jag ens kunde känna prestationsångest? Dessutom skrev jag om en SJUKT obehaglig upplevelse som skakade om mig rätt mycket.

        Du menade säkert inget illa med den här kommentaren, liksom jag inte menar att ”gnälla” i mina blogginlägg. Men snälla, istället för att sitta och granska mig och hur jag är som människa: testa att känna sympati för en annan människa och rannsaka dig själv eftersom att du tycker att jag ska göra det. Tex: ”Är det läge att skicka iväg den här kommentaren JUST NU? Vad får JAG ut utav det? Hur kan det landa?”

        Nu är det ju lugnt och jag är så himla glad över att jag inte läste detta när mådde så pissigt som jag faktiskt gjorde den kvällen. Och detta gäller alla som kommenterar bloggen och läser detta. För då hade jag blivit ASledsen. Det sista jag behövde höra efter det här psykologbesöket är att det är fel på MIG. För trust me dom tankarna dealade jag redan med. Kram på dig!

    2. Hej! Vet du: då föreslår jag att du läser bloggar där tjejerna ljuger som sitt fantastiska mående och hur prima ballerina deras liv är? Då är inte den här bloggen ett ställe du ska vara inne på. På riktigt alltså, jag skriver det för ditt eget bästa? Mår du dåligt av att läsa min blogg så ska du ju inte göra det. Jag skriver om mitt mående för att visa att jag också har pissPERIODER i livet. För det är iaf så mitt liv ser ut. Kram på daaaj <3

  2. Alltså omg vad mycket negativt negativt negativt.. fattar att du är ärligoch allt inte är perfekt jämt yadayada men herregud man blir ju nedstämd då man går in här senaste tiden? Inte alls kul längre liksom

    1. Lite väl hård kommentar kanske, men kanske psykologen inte är helt
      fel på det? Kanske inte handlar om prestationsångest utan mer att du är negativ, dina inlägg o stories genomsyras av så mkt dåligt mående/ångest/negativitet o ”gnäll” kanske är mer värt o ta tag i det i grunden men såklart med en psykolog med lite mer förståelse (eller som du ”klickar” bättre med)

      1. Psykologen var helt fel på det och jag kommer inte hänga ut henne med alla sjuka saker hon sa till mig. Är livrädd för att gå till en psykolog igen. Självklart ska man inte gå runt och må dåligt, jag behöver ju uppenbarligen ta tag i detta. Och idag mår jag sjukt mycket bättre och kan läsa denna kommentaren objektivt. Och helt ärligt så undrar jag varför du kommenterar något sånt här? Jag skrev ut det här inlägget i ren panik och att jag överhuvudtaget delade med mig av mitt psykologbesök var stort för mig. Jag var så taggad på att äntligen få må bra igen, att ta tag i vad som spökade. (dvs jag tog det i det som du tycker att jag borde). Istället blev jag påhoppad av den här ”psykologen” som undrade hur jag ens kunde känna prestationsångest? Dessutom skrev jag om en SJUKT obehaglig upplevelse som skakade om mig rätt mycket.

        Du menade säkert inget illa med den här kommentaren, liksom jag inte menar att ”gnälla” i mina blogginlägg. Men snälla, istället för att sitta och granska mig och hur jag är som människa: testa att känna sympati för en annan människa och rannsaka dig själv eftersom att du tycker att jag ska göra det. Tex: ”Är det läge att skicka iväg den här kommentaren JUST NU? Vad får JAG ut utav det? Hur kan det landa?”

        Nu är det ju lugnt och jag är så himla glad över att jag inte läste detta när mådde så pissigt som jag faktiskt gjorde den kvällen. Och detta gäller alla som kommenterar bloggen och läser detta. För då hade jag blivit ASledsen. Det sista jag behövde höra efter det här psykologbesöket är att det är fel på MIG. För trust me dom tankarna dealade jag redan med. Kram på dig!

    2. Hej! Vet du: då föreslår jag att du läser bloggar där tjejerna ljuger som sitt fantastiska mående och hur prima ballerina deras liv är? Då är inte den här bloggen ett ställe du ska vara inne på. På riktigt alltså, jag skriver det för ditt eget bästa? Mår du dåligt av att läsa min blogg så ska du ju inte göra det. Jag skriver om mitt mående för att visa att jag också har pissPERIODER i livet. För det är iaf så mitt liv ser ut. Kram på daaaj <3

    1. Nej det är så sjukt verkligen. Men hoppas på att det bara var ett missförstånd. Att det fanns någon annan Ellinor Löfgren därute som är otrogen ha ha ha

    1. Nej det är så sjukt verkligen. Men hoppas på att det bara var ett missförstånd. Att det fanns någon annan Ellinor Löfgren därute som är otrogen ha ha ha

  3. Hej! Tack för att du alltid inspirerar och är så ärlig i dina kanaler! Det blir så mycket mer äkta!
    Så himla tråkigt att tjejer och kvinnor gör såhär mot varandra istället för att stötta och hylla.

    Jag har en liten fråga och det är hur både du och P hanskas med detta? Även om det inte ligger någon sanning i det så måste det väl ändå vara väldigt påfrestande? Hur reagerar P i situationer som denna?

    Kram Lovisa

    1. Heej!! Väldigt bra fråga. Helt ärligt så jag CHOCKAD över hur bra han hanterade det. Detta har ju som sagt hänt mig flera gånger innan med ex och liknande. Och då har det blivit hus i helvete. Men P var så lugn medan jag var den som fick panik. ”tänk om han inte tror på mig”, ”är någon ute efter att förstöra” osv. Herregud han e så jävla bra alltså. Åh. <3 Och självklart är det påfrestande, men just i denna situationen blev vi nog båda ännu mer säkra på varandra. Helt ärligt. <3 Kram på daj Lovisa!!

  4. Hej! Tack för att du alltid inspirerar och är så ärlig i dina kanaler! Det blir så mycket mer äkta!
    Så himla tråkigt att tjejer och kvinnor gör såhär mot varandra istället för att stötta och hylla.

    Jag har en liten fråga och det är hur både du och P hanskas med detta? Även om det inte ligger någon sanning i det så måste det väl ändå vara väldigt påfrestande? Hur reagerar P i situationer som denna?

    Kram Lovisa

    1. Heej!! Väldigt bra fråga. Helt ärligt så jag CHOCKAD över hur bra han hanterade det. Detta har ju som sagt hänt mig flera gånger innan med ex och liknande. Och då har det blivit hus i helvete. Men P var så lugn medan jag var den som fick panik. ”tänk om han inte tror på mig”, ”är någon ute efter att förstöra” osv. Herregud han e så jävla bra alltså. Åh. <3 Och självklart är det påfrestande, men just i denna situationen blev vi nog båda ännu mer säkra på varandra. Helt ärligt. <3 Kram på daj Lovisa!!

  5. Hej! Din blogg och hela du är GRYM! Det du beskriver med ditt mående är något som jag själv har upplevt och upplever till och från; man saknar ett syfte i den konstanta högpresterade miljön man är i, det orsakar likgiltighet och det är ingen rolig känsla. Plötsligt känner man sig 25% död.

    Det jag menar är att, när man ibland känner sig lost och under en längre tid, kan man sakna ett syfte. Man vill nästan alltid ha en funktion, ett ställe där man betyder i det större, att folk räknar med en, uppskattar och där du älskar din roll och den DU är i din roll. Därför ängnar sig många åt välgörenhetsarbete, de känner att här får de tid att ge, och responsen är kolossal. I den här ytliga världen vi lever i, kan det därför vara svårt att finna sitt syfte, en mening som är djupare än bara det vardagliga och ytliga. Testa att göra något för någon annan, hjälpa till med läxor, flyktingar, djur…insamlingar, ja någonting som inte innebär lön och att du är fokus, utan bara tacksamhet för att du behövs åt någon annan som är i fokus. Ditt liv kommer bli så mycket rikare och kanske kan du lära dig något nytt om dig själv till och med! Vi är inte skapta att gå på repeat.
    Vi är upptäckare och vi har lyxen att upptäcka oss själva 🙂

    Tack för din blogg 🙂 och ta hand om dig!!!

  6. Hej! Din blogg och hela du är GRYM! Det du beskriver med ditt mående är något som jag själv har upplevt och upplever till och från; man saknar ett syfte i den konstanta högpresterade miljön man är i, det orsakar likgiltighet och det är ingen rolig känsla. Plötsligt känner man sig 25% död.

    Det jag menar är att, när man ibland känner sig lost och under en längre tid, kan man sakna ett syfte. Man vill nästan alltid ha en funktion, ett ställe där man betyder i det större, att folk räknar med en, uppskattar och där du älskar din roll och den DU är i din roll. Därför ängnar sig många åt välgörenhetsarbete, de känner att här får de tid att ge, och responsen är kolossal. I den här ytliga världen vi lever i, kan det därför vara svårt att finna sitt syfte, en mening som är djupare än bara det vardagliga och ytliga. Testa att göra något för någon annan, hjälpa till med läxor, flyktingar, djur…insamlingar, ja någonting som inte innebär lön och att du är fokus, utan bara tacksamhet för att du behövs åt någon annan som är i fokus. Ditt liv kommer bli så mycket rikare och kanske kan du lära dig något nytt om dig själv till och med! Vi är inte skapta att gå på repeat.
    Vi är upptäckare och vi har lyxen att upptäcka oss själva 🙂

    Tack för din blogg 🙂 och ta hand om dig!!!

  7. ❤️❤️❤️ hur kan en frisk människa ringa någons partner och hitta på en sån sak?! Blir verkligen ledsen för din skull 😣❤️❤️❤️

  8. ❤️❤️❤️ hur kan en frisk människa ringa någons partner och hitta på en sån sak?! Blir verkligen ledsen för din skull 😣❤️❤️❤️

  9. Alltså fan!! Den där kvinnan måste vara hemsk som orka! Orka får någon annan att mår dåligt. Orka att försöka förstöra en relation. Älskade fina Ellinor; du är så underbar! Skit i denna genomäkliga kvinna. Du är såå mycket bättre än hon. Stoooor kram!!!

    1. TACK Gabriella <3 <3 <3 <3 !!!!!!!!!!!!!!!!! Detta var precis vad jag behövde läsa!! KRAM!!!!!!

  10. Alltså fan!! Den där kvinnan måste vara hemsk som orka! Orka får någon annan att mår dåligt. Orka att försöka förstöra en relation. Älskade fina Ellinor; du är så underbar! Skit i denna genomäkliga kvinna. Du är såå mycket bättre än hon. Stoooor kram!!!

    1. TACK Gabriella <3 <3 <3 <3 !!!!!!!!!!!!!!!!! Detta var precis vad jag behövde läsa!! KRAM!!!!!!

  11. Gör en lista. Tre saker som du vill genomföra idag, tre saker du är tacksam över ock tre saker du ser fram emot. Tro mig, ibland behöver man bara bryta ner saker för att inse att allt ej är hela världen och det finns mycket att vara tacksam för. Sen vill jag tipsa om en kvinna som heter Petra Brask, Petra är planeringsexpert. Bra för tjejer med lite stökig hjärna som bara behöver lite vägledning kring vad som ska fixas.

    1. Tack tack tack!!!!!!! Ska leta upp henne på IG, och om hon har någon bok så ska jag köpa den!!!

      Och det är så sant det du säger. Jag har försökt flera gånger man det är så himla bra att bli påmind! <3 Tack!! <3

  12. Gör en lista. Tre saker som du vill genomföra idag, tre saker du är tacksam över ock tre saker du ser fram emot. Tro mig, ibland behöver man bara bryta ner saker för att inse att allt ej är hela världen och det finns mycket att vara tacksam för. Sen vill jag tipsa om en kvinna som heter Petra Brask, Petra är planeringsexpert. Bra för tjejer med lite stökig hjärna som bara behöver lite vägledning kring vad som ska fixas.

    1. Tack tack tack!!!!!!! Ska leta upp henne på IG, och om hon har någon bok så ska jag köpa den!!!

      Och det är så sant det du säger. Jag har försökt flera gånger man det är så himla bra att bli påmind! <3 Tack!! <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Jag är för Guds skull inte deprimerad

Jag måste bara få säga att: JAG MÅR BRA!! Jag är så otroligt lyckligt lottad som är omringad av människor som bryr sig, som skickar pepp och delar historier så att jag ska må bättre de gångerna jag är ledsen. Men jag vill att ni ska veta att jag inte är ledsen hela tiden. Om ens 20% på en hel dag. Jag är verkligen lycklig, men det är som att år av att ha låst ångesten ute nu har kommit ikapp mig. Dessutom blir jag ledsen när människor är så elaka att dem tror att jag har en livkris pga huset och P. Herregud just nu är dem de enda stabila jag har. Det kanske är just det, att huset är det första stället jag känner mig Hemma på, under väldigt väldigt många år. Då kommer ju saker ikapp en. Som när kvinnor blir gravida och dem börjar tänka igenom sin egen barndom och uppväxt.

Elin tror att jag har fått generell ångest, vilket faktiskt skulle kunna stämma. Jag har alltid vetat vad min ångest grundar sig i, men nu vet jag inte det och så försöker jag lokalisera den.

Det jag vill komma till är att: jag mår bra. Bara för att jag gråter över att jag är rädd för att vara ensam hemma (ha ha ha) så är jag inte deprimerad. Jag lovar. Jag ligger inte ens på minussidan. Och visst, vissa dagar kanske är fyllda av mer ångest men jag är verkligen lycklig. Jag vett att man vill placera människor i fack, jag är likadan. ”Ellinor är deppig” men så är det inte fastän jag gråter tre dagar i veckan numera.

Däremot har jag fått mycket prestationsångest de senaste kring allt som är jobbrelaterat. Men helt ärligt så tror jag att det blir så när man går ifrån ett ”vanligt” jobb på byrå med chefer och struktur – till att göra allt själv. Plötsligt ligger min ekonomi i mina händer på något vis också. Ja ni hör ju, jag kan inte lokalisera någonting nu. Det känns som att jag inte riktigt vet vem jag är, då ADHD diagnosen någonstans har sjunkit in. Jag har börjat tänka på varför/om/men kring saker i min uppväxt och vad som hade kunnat vara annorlunda. Helt onödigt egentligen eftersom att man ska blicka framåt, men plötsligt har jag kunnat besvara många frågetecken. Det ska som sagt bli skönt att få träffa en psykolog på måndag på kliniken när vi ska prata om medicinering.

  1. Men om man gråter tre dagar i veckan o har sån grov ångest som
    du uppvisat i dina stories på sistone, så är det nog inte så konstigt att undra om det kanske snarare är så att du är deprimerad (inget fel på det) för så ska man ju inte behöva må, o behöver lixom inte ens vara adhd relaterat. Men bra du ska prata med ngn o tror de som undrat endast gjort det av välmening

  2. Men om man gråter tre dagar i veckan o har sån grov ångest som
    du uppvisat i dina stories på sistone, så är det nog inte så konstigt att undra om det kanske snarare är så att du är deprimerad (inget fel på det) för så ska man ju inte behöva må, o behöver lixom inte ens vara adhd relaterat. Men bra du ska prata med ngn o tror de som undrat endast gjort det av välmening

  3. Känns snarare som att du försöker övertyga dig själv om att du inte är deprimerad osv när du försvarar det på detta sätt

  4. Känns snarare som att du försöker övertyga dig själv om att du inte är deprimerad osv när du försvarar det på detta sätt

  5. Inte konstigt att folk undrar då du endast uppdaterar på bloggen och instastory när du gråter, är ledsen eller har ångest… dela med dig av den tiden du är glad också, eller istället, så slipper folk undra… saknar faktiskt lite positivitet på dina kanaler.

  6. Inte konstigt att folk undrar då du endast uppdaterar på bloggen och instastory när du gråter, är ledsen eller har ångest… dela med dig av den tiden du är glad också, eller istället, så slipper folk undra… saknar faktiskt lite positivitet på dina kanaler.

  7. Hade du inte kunnat anställda en assistent som hjälper till att styra upp administration etc för ditt företag? En mindre sak att tänka på!

  8. Hade du inte kunnat anställda en assistent som hjälper till att styra upp administration etc för ditt företag? En mindre sak att tänka på!

  9. Om du är ledsen 20% på en dag så är det 90% av det som vi får se på dig. Du filmar dig själv och lägger ut var och varanann dag när du gråter. Om du inte vill att vi ska spekulera om din hälsa så behöver du heller inte lägga ut för att få bekräftelsen som du verkar behöva. Det kanske är bättre att du går och pratar med någon om ditt mående.

    Detta inlägg kändes bara som att du försöker lura dig själv att du mår bra. Det är inte normalt att gråta flera gånger om dagen 3 dagar i veckan och påstå att ”jag är glad, jag är lycklig” Menar det med all välmening, men det du visar oss läsare är den bilden vi får av dig. Och just nu känns du bara väldigt ostabil och förvirrad.

  10. Om du är ledsen 20% på en dag så är det 90% av det som vi får se på dig. Du filmar dig själv och lägger ut var och varanann dag när du gråter. Om du inte vill att vi ska spekulera om din hälsa så behöver du heller inte lägga ut för att få bekräftelsen som du verkar behöva. Det kanske är bättre att du går och pratar med någon om ditt mående.

    Detta inlägg kändes bara som att du försöker lura dig själv att du mår bra. Det är inte normalt att gråta flera gånger om dagen 3 dagar i veckan och påstå att ”jag är glad, jag är lycklig” Menar det med all välmening, men det du visar oss läsare är den bilden vi får av dig. Och just nu känns du bara väldigt ostabil och förvirrad.

  11. Jag måste nog hålla med ovanstående litegrann, att det känns som du ”lurar” dig själv att du mår bra. Vad är det som skulle kännas farligt om du nu var deprimerad just nu? Du säger ju själv att du börjar tänka över massa saker, som att vara egenföretagare, adhd-diagnosen, prestationsångst osvosv. Och det är HELT OKEJ! Men jag vet själv hur det är, man försöker intala sig något för man vill kanske inte riktigt acceptera situationen för vad den egentligen är. Du kan ju inte neka att du mår lite dåligt Ellinor, det vore bara dumt.. och vi vet att du inte är dum men det verkar som du tror att det är något fel på att vara deprimerad/ha ångest/liknande. Det är det inte. Det är okej, och alla går igenom såna perioder i livet, vissa mer än andra. Acceptera det, ta mot hjälpen av terapeuten på måndag och sätt dig ner med dig själv och reflektera över vad som EGENTLIGEN händer, inte vad du TROR händer. Vi finns ju här och stöttar dig och vill att du ska må bra, jag hoppas verkligen du vet det<3

  12. Jag måste nog hålla med ovanstående litegrann, att det känns som du ”lurar” dig själv att du mår bra. Vad är det som skulle kännas farligt om du nu var deprimerad just nu? Du säger ju själv att du börjar tänka över massa saker, som att vara egenföretagare, adhd-diagnosen, prestationsångst osvosv. Och det är HELT OKEJ! Men jag vet själv hur det är, man försöker intala sig något för man vill kanske inte riktigt acceptera situationen för vad den egentligen är. Du kan ju inte neka att du mår lite dåligt Ellinor, det vore bara dumt.. och vi vet att du inte är dum men det verkar som du tror att det är något fel på att vara deprimerad/ha ångest/liknande. Det är det inte. Det är okej, och alla går igenom såna perioder i livet, vissa mer än andra. Acceptera det, ta mot hjälpen av terapeuten på måndag och sätt dig ner med dig själv och reflektera över vad som EGENTLIGEN händer, inte vad du TROR händer. Vi finns ju här och stöttar dig och vill att du ska må bra, jag hoppas verkligen du vet det<3

  13. Fast i varje inlägg skriver du om något som är jobbigt eller att du är ledsen. Sök hjälp eller försök börja uppskatta de fina sakerna du har i livet.

  14. Fast i varje inlägg skriver du om något som är jobbigt eller att du är ledsen. Sök hjälp eller försök börja uppskatta de fina sakerna du har i livet.

  15. Känns snarare som att du försöker övertyga dig själv om att du inte är deprimerad osv när du försvarar det på detta sätt

  16. Känns snarare som att du försöker övertyga dig själv om att du inte är deprimerad osv när du försvarar det på detta sätt

  17. Nej fy vad jag går i gång på ovanstående kommentarer. Precis som att bloggläsare känner en bättre än vad man själv gör. Varför har man ett behov över att spekulera i eller bestämma över någon annans mående? Tacka GUD istället för att du visar upp äkta sidor, oavsett hur många procent av humöret det är hit eller dit. Du är en riktig inspirationskälla och för oss som verkligen backar och hejar på dig är det endast en styrka och uppvisan av mänsklighet när du delar med dig. Hellre känna mycket än ingenting! Stora kramar

  18. Nej fy vad jag går i gång på ovanstående kommentarer. Precis som att bloggläsare känner en bättre än vad man själv gör. Varför har man ett behov över att spekulera i eller bestämma över någon annans mående? Tacka GUD istället för att du visar upp äkta sidor, oavsett hur många procent av humöret det är hit eller dit. Du är en riktig inspirationskälla och för oss som verkligen backar och hejar på dig är det endast en styrka och uppvisan av mänsklighet när du delar med dig. Hellre känna mycket än ingenting! Stora kramar

  19. Det du beskriver låter som GAD. Jag har GAD, generaliserat ångestsyndrom. Det suger men terapi (kbt) och medicin gjorde susen för mig. Hade förlamande prestationsångest innan behandling. Vid utredningen med psykologen fick jag också veta att jag hade en lätt depression. Kändes så dramatiskt först eftersom jag inte såg mig som en deprimerad person men det var svinskönt sen att acceptera det och behandla det. Inte varit deprimerad sen jag fick GAD-diagnosen tack vare insikt, medicin och kbtverktyg. Aja. Det behöver ju inte vara samma men ville dela min lilla historia. Lycka till med allt<3

  20. Det du beskriver låter som GAD. Jag har GAD, generaliserat ångestsyndrom. Det suger men terapi (kbt) och medicin gjorde susen för mig. Hade förlamande prestationsångest innan behandling. Vid utredningen med psykologen fick jag också veta att jag hade en lätt depression. Kändes så dramatiskt först eftersom jag inte såg mig som en deprimerad person men det var svinskönt sen att acceptera det och behandla det. Inte varit deprimerad sen jag fick GAD-diagnosen tack vare insikt, medicin och kbtverktyg. Aja. Det behöver ju inte vara samma men ville dela min lilla historia. Lycka till med allt<3

  21. Ta ut pstaven!!!!
    Den jäveln tog 1,5 år av mitt liv, fattade inte varför jag hade lite ångest hela tiden förens jag tog ut den. Vissa klarar inte hormoner på det viset.

  22. Ta ut pstaven!!!!
    Den jäveln tog 1,5 år av mitt liv, fattade inte varför jag hade lite ångest hela tiden förens jag tog ut den. Vissa klarar inte hormoner på det viset.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vad är budskapet med din blogg?


Tröja Mango // Kjol Moves // Smycken Sophie By Sophie

Vad vill jag förmedla? Föra vidare? Vad är viktigt för mig? Vad kan jag alltid stå bakom? Är tankar som har gått på reapeat senaste dagarna när jag har haft för mycket ångest för att kika in här (plus tekniska problem så det funkar bara via datorn och inte telefonen). 

Oavsett vad jag har skrivit om under de här 10åren som jag har haft bloggen, så har jag innerst inne alltid bara velat inspirera er till att VÅGA GÖRA ER GREJ. Hoppa på den där utbildningen fastän föräldrarna säger nej. Våga bo utomlands ett tag fastän du är rädd. Våga starta eget fastän du trivs bra på ditt jobb. Att du ska våga tro på sig själv TROTS ångest av alla dess slag. Att du ska våga fatta egna beslut och GÅ DIN EGEN VÄG. För det är precis den storesyrran jag önskade att jag hade online både genom åren men också idag. Och det är så jag vill att det ska kännas för er, att jag finns där och förstår er och ser er. För att jag går igenom samma skit. Samma sorg. Samma lyckorus. Samma glädjetårar. Samma ångest. För inuti är våra känsloregister precis desamma. Vi bara reagerar på olika saker.

Samhällets pekpinnar gör mig fortfarande osäker varje dag, och om jag kan är jag gärna ett stöd för någon annan i det. Att man kan titta på mig och känna att ”hon klarade det utan akademiska poäng eller hjälp ifrån hennes föräldrar” eller att jag för den delen inte är konstant lycklig eller får allt serverat. Jag har inget medfött kontaktnät utan jag har fått göra allt själv. Trots att jag har varit ensam och rädd. Som vi ju alla är ibland. Jag önskar aldrig att någon annan ska behöva känna sig så vilsen som jag många gånger gör. Och som jag förmodligen kommer att göra kring olika saker genom hela livet. Samtidigt som jag ju vet att jag aldrig kommer att vara själv i de här tankarna eller måendet.

Jag har startat en del projekt de senaste, och tillslut fick jag sån jävla prestationsångest. ADHDn har ett finger med i spelet också och där är jag ju helt lost. Jag har inga verktyg alls för att kunna förstå mig själv. Så jag ser så ORIMLIGT mycket fram emot min psykologtid nästa måndag. Snälla kan tiden bara gå snabbare!

  1. En stor kram till dig Ellinor. Vi får alla ångest ibland och det är inget fel med det. Det är jobbigt, men fake it till you make it vetja. Så ta jag mig igenom livet! Kram!!

  2. En stor kram till dig Ellinor. Vi får alla ångest ibland och det är inget fel med det. Det är jobbigt, men fake it till you make it vetja. Så ta jag mig igenom livet! Kram!!

  3. Jag har följt din blogg i några år nu, sedan strax innan du flyttade över till nouw. och jag tillhör verkligen den gruppen som har tagit sats och sprungit mot mina mål. Oavsett vad din grundläggande tanke bakom bloggen är, så tittar jag in här dagligen därför att du levererar en sån genuin ”bild” utav hur livet som karriärsdriven ung kvinna är. Du visar både på ångest, ambitioner, att vara sann mot sig själv, att satsa, att hantera ”misslyckanden”, och vinkvällar med vänner och familj. Du personifierar verkligen vad jag söker från en influencer och för mig är du den vännen som man vänder sig till för att känna pepp, oavsett vart i sin karriärstege man är. För att det är okej att vara upprörd, stressad, lycklig, tacksam och målmedveten!

  4. Jag har följt din blogg i några år nu, sedan strax innan du flyttade över till nouw. och jag tillhör verkligen den gruppen som har tagit sats och sprungit mot mina mål. Oavsett vad din grundläggande tanke bakom bloggen är, så tittar jag in här dagligen därför att du levererar en sån genuin ”bild” utav hur livet som karriärsdriven ung kvinna är. Du visar både på ångest, ambitioner, att vara sann mot sig själv, att satsa, att hantera ”misslyckanden”, och vinkvällar med vänner och familj. Du personifierar verkligen vad jag söker från en influencer och för mig är du den vännen som man vänder sig till för att känna pepp, oavsett vart i sin karriärstege man är. För att det är okej att vara upprörd, stressad, lycklig, tacksam och målmedveten!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Varför har du prestationsångest för?

Det är så hemskt, men jag har ju inte riktigt förstått vikten av min prestationsångest först nu. Jag har ju egentligen alltid lidit av den. Jag har tillexempel aldrig gått på utsatt provdatum i skolan, utan alltid få bett om att göra provet själv senare. Aldrig deltagit på ett enda fystest med rädsla för att inte vara bra nog. Jag vågade inte köra upp eller göra teoriprovet för körkortet, för herregud vad värdelös jag skulle vara om jag inte klarade det på första försöket. Det är hemskt, men jag har ju inte förstått att jag ens lider utav prestationsångest eller hur mycket mitt liv kretsar kring att prestera på topp. Jag har ju bara trott att jag kanske är lite mer nervös än alla andra, att jag måste vara modigare – lite bättre. Eller att det är mitt psyke, att det inte är lika starkt som alla andras. Jag har aldrig kopplat ångesten till prestation. Fastän jag har vetat om att jag hatar att få betyg? Eller att jobba som säljare på provisionsbasis tex?

Jag har alltid sett ner på mig själv och undrat varför killar skulle vilja vara tillsammans med mig? Eller varför Google skulle vilja samarbeta med mig? Mina prestationer har alltid definerat mig som människa. Och enda sedan jag startade min blogg som 12åring har jag fått pekpinnar om min personlighet. Vad som är störande, irriterande. Vad jag gör bra och vad jag är sämst på. Vilken dålig flickvän jag är, hur obrydd, dominant och vild jag verkar vara. Och på allt detta skaffade jag ett jobb som influencer (av alla jäkla jobb!). För det är ju ett jobb som folk inte tror är på riktigt. Jag har fått höra det så många gånger att jag själv inte tror att jag jobbar. Fastän jag har suttit varje dag med mail, blogginlägg och bilder den här veckan till 22.

Jacka Day Birger Et Mikkelsen // Jeans Vero Moda // Skor Scorett (?) // Kashmir Zalando

Det är så många olika faktorer som har spelat in. Att jag alltid är yngst är också ett praktexempel. Jag har alltid känt att jag behöver hävda mig. Att jag är bra FASTÄN jag är yngst. Att jag visst jobbar FASTÄN jag bloggar. Att jag är bra på mitt jobb FASTÄN jag inte tar perfekta bilder. Att jag har koll på livet FASTÄN jag har adhd. Att jag är älskad FASTÄN min pappa inte vill ha kontakt med mig. Jag kan fortsätta i all oändlighet.

Jag ville egentligen bara skriva det. För jag förstår om människor utifrån sett inte förstår. För det är svårt att sätta sig in i att 50 000 (!!!) människor varje månad läser om vad jag gör om dagarna. 50 000 olika åsikter. År efter år. Den 6e november ska jag prata med en psykolog och jag är så otroligt peppad. Det är bara jag som bär ansvaret för min psykiska hälsa. Och det är anledningen till varför jag avföljde 1500 perfekta konton på Instagram nyligen. Det är inte personligt mot någon? Men jag måste fokusera på att må bra.

  1. Alltså faaaaan vilken bra blogg jag har hittat! Älska din blogg och ska fortsätta läsa heeeela kvällen! Kram.

  2. Alltså faaaaan vilken bra blogg jag har hittat! Älska din blogg och ska fortsätta läsa heeeela kvällen! Kram.

  3. Vill bara säga att jag älskar hur öppen och ärlig du är alltid! Beundrar hur du är som person & du är en av få jag blir pushad av att följa.
    Fortsätt köra ditt race precis som du är 😍

      1. Detta måste ju faktiskt vara den finaste kommentaren av de alla. ”du är en av få jag blir pushad av att följa.”

  4. Vill bara säga att jag älskar hur öppen och ärlig du är alltid! Beundrar hur du är som person & du är en av få jag blir pushad av att följa.
    Fortsätt köra ditt race precis som du är 😍

      1. Detta måste ju faktiskt vara den finaste kommentaren av de alla. ”du är en av få jag blir pushad av att följa.”

  5. Ellinor, du är grym. Har följt dig så pass länge nu att jag inte längre vet hur länge. Hittade till dig från början för att du skrev SÅ SJUKT bra texter om känslor och livet, texter som träffade rakt in i hjärtat – som man verkligen kände igen sig i.

    Har flera gånger gått in här, de senaste åren, och tänkt att shit vilken grym kvinna hon är! Vilka framgångar hon gör! Du inspirerarverkligen till att man själv vill skapa framgång. Du om någon borde vara med i framgångspodden.

    Du är grym!!

  6. Ellinor, du är grym. Har följt dig så pass länge nu att jag inte längre vet hur länge. Hittade till dig från början för att du skrev SÅ SJUKT bra texter om känslor och livet, texter som träffade rakt in i hjärtat – som man verkligen kände igen sig i.

    Har flera gånger gått in här, de senaste åren, och tänkt att shit vilken grym kvinna hon är! Vilka framgångar hon gör! Du inspirerarverkligen till att man själv vill skapa framgång. Du om någon borde vara med i framgångspodden.

    Du är grym!!

  7. Jag känner så väl igen mig i det där. Jag lider också av grov prestationsångest och har inte heller förstått tidigare hur präglad jag egentligen är av den. Jag vill så mycket. Jag KAN så mycket. Men prestationsångesten säger åt mig att det är bättre att inte göra någonting alls före att göra någonting som riskerar att inte bli perfekt med en gång. Det är sjuka och hämmande tankar att ha, men både du och jag verkar vara på rätt väg då vi åtminstone har insett och accepterat faktumet för oss själva!

  8. Jag känner så väl igen mig i det där. Jag lider också av grov prestationsångest och har inte heller förstått tidigare hur präglad jag egentligen är av den. Jag vill så mycket. Jag KAN så mycket. Men prestationsångesten säger åt mig att det är bättre att inte göra någonting alls före att göra någonting som riskerar att inte bli perfekt med en gång. Det är sjuka och hämmande tankar att ha, men både du och jag verkar vara på rätt väg då vi åtminstone har insett och accepterat faktumet för oss själva!

  9. Du är grym! Älskar din blogg, många bloggare tappar igenkänningsfaktorn, förutom du. Känner igen mig så mycket. Jag har klättrat fort i karriären (lika gammal som du) och trots att så mycket går BRA har jag ständig oro att inte räcka till. Allt från att göra andra ledsna till att helt enkelt inte leva upp till förväntningarna. Jag gick till en psykolog i ett år och herregud bästa beslutet i mitt liv. Kommer gå så bra för dig. Hoppas du kan ta åt dig av detta. 🙂

    Påtal om något helt annat, jag har ett önskeinlägg till bloggen. Har du några tips på klänningar som passar ett event med dresscode mörk kostym? Är också en långis. Kram

  10. Du är grym! Älskar din blogg, många bloggare tappar igenkänningsfaktorn, förutom du. Känner igen mig så mycket. Jag har klättrat fort i karriären (lika gammal som du) och trots att så mycket går BRA har jag ständig oro att inte räcka till. Allt från att göra andra ledsna till att helt enkelt inte leva upp till förväntningarna. Jag gick till en psykolog i ett år och herregud bästa beslutet i mitt liv. Kommer gå så bra för dig. Hoppas du kan ta åt dig av detta. 🙂

    Påtal om något helt annat, jag har ett önskeinlägg till bloggen. Har du några tips på klänningar som passar ett event med dresscode mörk kostym? Är också en långis. Kram

  11. Jag tycker att din blogg är helt fantastisk. Jag valt att sluta läsa de ”stora” och perfekta bloggarna för att det inte är mysigt att kika in där. Jag vill läsa inlägg jag själv kan känna igen mig i och där jag kan få tips som passar gemene man. De flesta instagramkonton och bloggar består i stort sett bara av reklam idag och jag tycker inte att det är särskilt intressant att läsa om senaste metoden för tandblekning för att sedan få en galen rabattkod som ger mig hela 10%. Tack för att bidrar till mer vardag och mys i dina kanaler:)

  12. Jag tycker att din blogg är helt fantastisk. Jag valt att sluta läsa de ”stora” och perfekta bloggarna för att det inte är mysigt att kika in där. Jag vill läsa inlägg jag själv kan känna igen mig i och där jag kan få tips som passar gemene man. De flesta instagramkonton och bloggar består i stort sett bara av reklam idag och jag tycker inte att det är särskilt intressant att läsa om senaste metoden för tandblekning för att sedan få en galen rabattkod som ger mig hela 10%. Tack för att bidrar till mer vardag och mys i dina kanaler:)

  13. Hej Ellinor!
    Först och främst, grym blogg! <3
    Vet du har pratat mycket om Linkedin och de positiva sidorna med det, men det jag funderar över är om det ses som något "dåligt" i chefens ögon att man satsar på sin Linkedin? Ser det ut som man söker nytt jobb eller ses det mer som något positivt och att man försöker bygga sitt eget varumärke och kontaktnät? Tänker även, bör man lägga till sin chef på Linkedin? Så många funderingar över detta så därför har jag inte tagit tag i det haha!
    Kram <3

  14. Hej Ellinor!
    Först och främst, grym blogg! <3
    Vet du har pratat mycket om Linkedin och de positiva sidorna med det, men det jag funderar över är om det ses som något "dåligt" i chefens ögon att man satsar på sin Linkedin? Ser det ut som man söker nytt jobb eller ses det mer som något positivt och att man försöker bygga sitt eget varumärke och kontaktnät? Tänker även, bör man lägga till sin chef på Linkedin? Så många funderingar över detta så därför har jag inte tagit tag i det haha!
    Kram <3

  15. Visst är det väl skönt när man kan sätta ord på hur man känner och mår? Jag tror det gör allt lite lite lättare. Jag hoppas du kan börja se dig själv med andra ögon, du har åstadkommit så otroligt mycket i så ung ålder. Alla gör allt i sin egen takt, men du har gjort det med raketfart och ändå lyckats hålla dig över ytan. Jag har ett mantra när jag mår dåligt, är stressad, nervös osv. som på något sätt bagatelliserar det ”allt jag känner är bara en kemisk reaktion i hjärnan” det kanske låter töntigt men det får hjärtat att banka lite långsammare och händerna att skaka lite mindre iallafall.

    Det ska bli så spännande att se vad du gör i framtiden, men som det verkar nu blir du (och är) en riktig power-tjej! Stor kram 🌻

  16. Visst är det väl skönt när man kan sätta ord på hur man känner och mår? Jag tror det gör allt lite lite lättare. Jag hoppas du kan börja se dig själv med andra ögon, du har åstadkommit så otroligt mycket i så ung ålder. Alla gör allt i sin egen takt, men du har gjort det med raketfart och ändå lyckats hålla dig över ytan. Jag har ett mantra när jag mår dåligt, är stressad, nervös osv. som på något sätt bagatelliserar det ”allt jag känner är bara en kemisk reaktion i hjärnan” det kanske låter töntigt men det får hjärtat att banka lite långsammare och händerna att skaka lite mindre iallafall.

    Det ska bli så spännande att se vad du gör i framtiden, men som det verkar nu blir du (och är) en riktig power-tjej! Stor kram 🌻

  17. Hittat din blogg på något vis och älska den och dig! Du är så öppen och det är så mycket roligare, vissa bloggare blogga bara om mode och samarbeten och det blir så långtråkigt till sist. Här känner man sig glad, intresserad, ledsen, humor – allt! Du döljer inget och det är så kul! Du visa att influencer livet inte alltid är perfekt. Du är fan cool! Kram!

  18. Hittat din blogg på något vis och älska den och dig! Du är så öppen och det är så mycket roligare, vissa bloggare blogga bara om mode och samarbeten och det blir så långtråkigt till sist. Här känner man sig glad, intresserad, ledsen, humor – allt! Du döljer inget och det är så kul! Du visa att influencer livet inte alltid är perfekt. Du är fan cool! Kram!

  19. Hej Ellinor!
    Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver. Jag har känt mig kass för att jag valt att studera istället för att arbeta, att jag inte tjänar några pengar. Jag har känt mig kass för att jag inte fått VG i alla kurser mm.. Det är så himla skönt att veta att jag inte är ensam, även fast jag inte önskar någon annan detta. Det jag egentligen ville säga är att jag tycker du gör ett sånt fantastiskt arbete. Dina texter både här och på instagram har verkligen berört mig, men också inspirerat mig. Du är så så så himla duktigt, DU ROCKAR!

  20. Hej Ellinor!
    Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver. Jag har känt mig kass för att jag valt att studera istället för att arbeta, att jag inte tjänar några pengar. Jag har känt mig kass för att jag inte fått VG i alla kurser mm.. Det är så himla skönt att veta att jag inte är ensam, även fast jag inte önskar någon annan detta. Det jag egentligen ville säga är att jag tycker du gör ett sånt fantastiskt arbete. Dina texter både här och på instagram har verkligen berört mig, men också inspirerat mig. Du är så så så himla duktigt, DU ROCKAR!

  21. Vad bra du formulerade detta. Jag insåg precis att det är just det jag känner, prestationsångest. Har alltid undrat varför jag inte klarar att gå på mina seminarier eller är nervös inför fester och liknande trots att jag alltid blir center of attention och inte alls borde oroa mig. Har har svårt att förstå exakt vad det är men när jag läste detta blev det väldigt klart. Tack Ellinor, uppskattar dig och din blogg!

  22. Vad bra du formulerade detta. Jag insåg precis att det är just det jag känner, prestationsångest. Har alltid undrat varför jag inte klarar att gå på mina seminarier eller är nervös inför fester och liknande trots att jag alltid blir center of attention och inte alls borde oroa mig. Har har svårt att förstå exakt vad det är men när jag läste detta blev det väldigt klart. Tack Ellinor, uppskattar dig och din blogg!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mina favoritpoddar just nu!


Morgonen började med att jag faktiskt kom upp i tid och stod och sminkade mig en stund medan jag lyssnade på podd. Jag har fått en dille på podcasts igen och mina favoriter just nu är: Relationspodden med Bingo och Katrin. Bröllopspodden samt Vattnet går som handlar om förlossningar. Jag har blivit fullständigt besatt av den. Den är bra för allmänbildningens skull och är inte det minsta äcklig. Bara cool typ. (Ps imorgon släpps ju ett nytt avsnitt utav vår podd EmbraceHer! Och nu finns vi på podcast wohoo prenumerera please!)

Efter det gick jag upp med kaffe till maken (ville jag skriva men jag menade POJKVÄNNEN ååå vad tråkigt det låter). Sminkade klart mig och hoppade på en väldigt försenad buss in till stan. Men som den poddfanatikern man är innebar ju det bara fler avsnitt hehe! För er som undrar så tar det typ 20min in till Slussen om bussen är i tid. Första eventet blev en fin stund med porslinvarumärket Eva Solo. På plats fanns en florist så vi fick lära oss att göra buketter som vi fick ta med oss hem i vaser ifrån Eva Solo. Tack snälla! Höstens stora trend är torkade blommor vilket plånboken jublade över. Resten av dagen har jag suttit med podden och förtidsinspelat ett samarbete som släpps om ett par veckor. Ikväll roddade egentligen Nelly.com en fet Halloweenfest men som jag hoppade av i sista sekund… Jag sa att jag hade ont i magen fastän jag i själva verket hade supersångest. Fan hörrni. Den är tillbaka och jag HATAR det. Men den 6e november har jag tid hos en psykolog för ADHDn (men ändå) vilket känns väldigt skönt. AAAAH varför skäms jag fortfarande över att avboka saker pga min ångest, fastän jag har pratat väldigt öppet om den i sociala medier senaste dagarna…

 

  1. Tänk som man kan känna igen sig.

    Avbokar gång på, på gång, på gång. Ångestjäveln. Vill inte dras ner. Vill ju inspirera och fylla på energiförrådet hos andra. Men då kan jag ju inte ha en mörk greve Dracula inom mig. Kommer man någonsin komma någon vart i detta liv. Hur skall jag skapa mig något när allt för ofta det simpla i vardagen såsom äta, städa rummet och svara på sms känns som berg att bestiga. Hur, hur, hur…

    Ingen anar. Utifrån gör jag allt i tid, högpresterande och allt där till. Men här, där endast jag ser, är det fanemig kaos.

    1. Jag håller på såhär i perioder! Avbokar och beter mig vidrigt. Eller egentligen bara när det kommer till stora sociala sammahang eller när mycket alkohol är inblandat. Annars bangar jag sällan. Men som du uttrycker dig tycker jag VERKLIGEN att du ska gå och prata med någon <3 Annars kommer du tyvärr, precis som du säger, aldrig ta dig fri ångesten och bli kvar på samma plats ofrivilligt. <3

  2. Tänk som man kan känna igen sig.

    Avbokar gång på, på gång, på gång. Ångestjäveln. Vill inte dras ner. Vill ju inspirera och fylla på energiförrådet hos andra. Men då kan jag ju inte ha en mörk greve Dracula inom mig. Kommer man någonsin komma någon vart i detta liv. Hur skall jag skapa mig något när allt för ofta det simpla i vardagen såsom äta, städa rummet och svara på sms känns som berg att bestiga. Hur, hur, hur…

    Ingen anar. Utifrån gör jag allt i tid, högpresterande och allt där till. Men här, där endast jag ser, är det fanemig kaos.

    1. Jag håller på såhär i perioder! Avbokar och beter mig vidrigt. Eller egentligen bara när det kommer till stora sociala sammahang eller när mycket alkohol är inblandat. Annars bangar jag sällan. Men som du uttrycker dig tycker jag VERKLIGEN att du ska gå och prata med någon <3 Annars kommer du tyvärr, precis som du säger, aldrig ta dig fri ångesten och bli kvar på samma plats ofrivilligt. <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi