Vad för mycket press under för lång tid kan göra med en

Fyfan vilken dålig mamma jag känner mig som just nu.

Gugges outfit är ifrån H&M. 

Ännu en natt när jag ligger uppe och har svårt att sova. Det känns onödigt att inte göra någonting när jag vet att min mail skriker efter svar. Så därför har jag jobbat tills nu (01:16).

Är det inte märkligt ändå? Hur stress och dålig sömn kan ta bort delar utav en själv? Jag känner mig som en helt annan människa just nu. I vanliga fall hade jag kunnat rodda 13 saker samtidigt, varit aspepp, haft asmycket energi till att leka med Gugge, haft asmycket idéer till vårt nya poddprojekt, asmycket uppbokat privat i kalendern och sedan möten & events flera gånger om dagen. Men nu..? Jag ORKAR INTE<3


Det känns som om 30% utav mig är borta.
Den översta toppen, den där all extrakraft och LUST finns ni vet? Fyfan vad jag saknar dom trettio procenten utav mig själv.

Under alla år med mitt yrke influencer, så har jag inte riktigt hajat när andra har beskrivit mitt yrke som stressigt? Asså jo jo absolut, stressiga situationer uppstår ju lite hela tiden. Men den stressen är ju inte konstant? Har i alla fall jag känt. Och så har jag jämfört mitt jobb med andra yrken inom vården tex ”däär kan man snacka stress!!!” har jag tänkt i mitt lilla hövve.

Men nu. Nu har jag insett att det varken är dålig sömn eller stress jag mår dåligt utav. Mitt liv har ju alltid haft högt tempo? Utan det som TAR på mig (alltså på riktigt tar tar av mitt psyke) är PRESSEN jag känner i mitt arbete. Ett arbete som inte har en tydlig början eller ett tydligt slut. Utan det pågår ju dygnet runt?
För just nu känner jag faktiskt en konstant kontant konstant press. Att alltid vara tillgänglig oavsett tidpunkt, aldrig göra någon besviken, alltid uppdatera, alltid leverera mer och bättre, alltid hålla bra siffror, alltid göra alla nöjda och alltid ge mer mer mer av mig själv. För så blir det ju när jag är varumärket. Att det är JAG som ska leverera om MIG SJÄLV. Så absurt ju haha. Och den här pressen känner jag inte bara gentemot er, utan också gentemot kunder, potentiella kunder, PR-byråer, säljteam och mediabyråer.

Jag vet egentligen varför jag känner såhär exakt just nu. Jag har aldrig mått såhär dåligt av det under de 14åren som har hållit på?? Men kanske slutade ekvationen att gå ihop när 1) Barn först kom in i bilden. 2) Podden startades. Jag vet inte?

Jag har världens prick roligaste jobb. Det är egentligen inte alls det som jag menar att klaga på. Tvärtom. Jag skäms över att jag ens mår dåligt? För jag tycker ju genuint att jag har -världens bästa liv- just nu. Hm… Kan man må dåligt av att ha FÖR roligt under FÖR lång tid? Vilket jäkla i-landsproblem i så fall. Men ett reellt problem för lilla mig oavsett.

  1. Men varför är du en dålig mamma för att barnkläderna är från HM? Jag visste inte att alla vi mammor som handlar kläder från HM var dåliga mammor.

    1. Tror den delen ”fyfan vilken dålig mamma jag känner mig som” inte skulle vara i kursivt och inte under bilden, utan starten på nästa stycke?

    2. Hehe jag älskar ju obv H&M since forever<3 Det hade inget med kläderna att göra utan det var bara mina tankar när vi satt där och lekte och jag observerade honom. Men fattar att det kanske blev lite otydligt när det skrevs i samma typsnitt mm som inköpsställena på kläderna haha!!

  2. Hej!

    Jag känner igen mig supermycket! Är också mamma till ett barn på strax över året. Jag skäms för att jag mår dåligt för att jag egentligen på pappret har det bra. Vågar inte erkänna hur det egentligen känns och skämtar lite snabbt bort det om jag råkar säga något som närmar sig sanningen. Skänker lite styrka, ta hand om dig <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Vi tog bort Williams leksaker och resultatet blev häpnadsväckande…! Ny inredning till barnrummet, överlistade nattuppvaken & leksaksrotation.

I samarbete med H&M Home.

Helluuuu helluuuu alla mina älskade läsare! Som ni vet är jag ju ett stort fan av att ha det fint och ombonat hemma. Och absolut absolut att större möbler ”sätter” känslan i ett rum. MEEEN i ett barnrum (och badrum tex!) så är det ju snarare allt småpiff som gör det _ombonat_.
Tights | Oversized kavaj | Stickad topp 

Vi har massor utav inredning ifrån H&M Home hemma, och speciellt till Gugges rum. Jag skulle kunna köpa PRICK allt ifrån barnavdelningen? Varenda varenda varenda grej tycker jag är fin? Okrydd alltså! Speciellt ifrån nyheterna.
Pingvin | Björn | Giraff 

Redan när William låg i min mage så började vi att samla på gosedjuren som H&M har. Både jag och P är uppvuxna på bondgårdar och tror att det är viktigt för barn att lära sig att både vårda och känna empati för djur.

… Och nu efter ett år kan vi gladerligen meddela att Gugge ÄLSKAR prick allt som har med djur att göra (wihuuuu!). Hans number one favvo är hundar, men tyvärr har vi inte haft någon gosedjurshund…

Gosedjurshund (länk klick!)

Så NI KAN JU GISSA om jag SKREK RÄTT UT när jag hittade den här mjuka, lena och stora taxen bland H&M Home’s nyheter. *Klick klick klick* lät tangenterna – och två dagar senare var den i Williams ägo! Jag tänkte att den kunde vara mysig att sova med… Men tji fick jag!!!

Numera är Hunden (ja en heter så) Williams nya ”snuttefilt”. Varje dag när han ser den så skriiiiker han av lycka! Vårt bästa köp någonsin tror jag (förutom att den är lite otymplig att släpa med sig överallt (kunde han inte ha kärat ner sig i den här lilla pandan istället??) menmen det är en annan femma! Man gör ju allt för sitt barn yada yada u know the drill).

Påslakanset med taxar (länk klick!)

PROBLEMET MED UPPVAK UNDER NATTEN ÄR LÖST!

Sen några veckor tillbaka har Gugge börjat vakna X antal gånger per natt. Och oftast så är det för att han är för varm eller för kall. I hans säng så har vi ju en miljard mysiga stora köddar, men dom tar rätt mycket plats och tycker ihop honom = varmt. Men när han har sparkat undan dom inklusive täcket så är det istället för kallt (((-:

Så nu har hans lilla bebistäcke rykt och istället har han fått ett större. Dock hade vi inga påslakan som passade i den sizen. Så jag klickade mig in i H&M’s app och hittade dessa på barnrumsavdelningen. Det fanns massa olika fina mönster/färger/djur. Men vid det här laget kan ni ju gissa varför vi valde just det med taxarna på hehehe…


Filt 

Den här filten med Maria Montazami-tassels fick hänga med i kundvagnen också. Perfekt för honom på nätterna alternativt att lägga ovanpå den stora sängen som jag sover i ibland. Vi har ett sånt här våfflat överkast (också ifrån H&M) i gästrummet, och det är så bra eftersom att det aldrig blir skrynkligt?! Barnvänligt med andra ord!!!!

I alla fall. När Gugge kom hem ifrån förskolan så överraskade jag honom med att visa de nya sakerna i hans sovrum…

Jag underdriver när jag säger att det blev succé!!!!

Frottétröja | Byxor med hjärtan | Giraffen 

William vill helst vara i sin säng dygnet runt nu!

**Snörvar** pga det är så GÖLLIGT att han älskar sina hundar så mycket.

E inte bebisfötter de guliiiiiigaste vi har så säg!!!!!!!!

Virkad tavla | Rosa handduk med körsbär

Jag hade även preppat iordning hans skötbord. Den gamla ap fina ap-tavlan (höhö) som hängde där fick vi nämligen plocka ner, eftersom att Gugge bara ville slita ner den jämt… Och efter den där gången när han fick tavelramen i trä i hövvet så jaaa… Behövde vi något mjukare. Klockrent med något virkat (men som ändå inte var för bohemiskt) alltså.

Äpplet (en utav hans favvofrukter)

När vi skulle byta blöja på skötbordet så blev det inte alls samma ståhej som det brukar (?!). Han var fullt upptagen med att pilla på alla körsbären och det här äpplet istället.

*Jag fantiserar att jag delar ut poäng i Eurovision*….. —> ”Twelve points go to…. Sweden and The Green Apple!!!!”.

Förvaringskorgar (säljer slut jämt så man måste vara snabb! Finns även jättefina i flätat sjögräs)

LEKSAKSROTATION

Jag vet inte om jag har skrivit så mycket om det. Men härhemma håller vi på med leksaksrotation. Vilket innebär att vi aldrig har alla leksaker framme samtidigt. Utan istället är 70% undangömt. Det finns ett tydligt koncept att följa rackt av (tror jag?) men vi har gjort vår egna variant. Men kontentan och målet är fortfarande detsamma…

”Jahaaaaa vad ska detta vara bra för?” kanske ni undrar. Jo…

… Vi märkte nämligen ganska snabbt att när vi hade alla leksaker framme så tröttnade W väldigt fort. Och när han väl kom in i en lek, så råkade han gå in i någon av hans alla andra leksaker = tappar bort sig i leken och byter leksak.

Så inom loppet av 20 min hade varenda leksak förbrukats. Sen var ingenting alls kul längre och han hoppade mest runt bland leksakerna istället för att faktiskt LEKA med något (snälla säg att någon känner igen sig haha!?!).

Först tänkte vi att han hade FÖR LITE leksaker och att han hade tröttnat på de han hade. Så därför köpte vi bara mer och mer olika grejer?!?? Men sen när vi var på stan så blev William plötsligt jättejätteglad av att se leksakerna som låg i skötväskan??? Och han lekte, länge längeee med dem. Vi antog att det var för att han inte hade sett dem på länge och inte hade en massa andra leksaker att bli avbruten utav?

Så då testade vi helt enkelt att gömma undan saker härhemma, som vi sedan plockade fram efter någon vecka, eller två, eller tre.. Och *trumvirvel* DET FUNGERADE!!! Han blev överlycklig för varenda grej vi tog fram och plötsligt så kunde han sitta i 20 minuter och pilla på samma lilla duplobit.

Vi byter även plats på saker och ställer upp de få leksaker som han har framme tydligt så att han får en överblick. Varje gång vi byter plats på hans gosedjur/kök/docka så får han en nykärlek och kan leka jättelänge själv.

Detta är ju inte bara smidigt ur en egoistisk aspekt (alltså att en själv får tid över till annat än att försöka underhålla ett barn som har lessnat på alla prylar)…

Utan förhoppningen är ju att vi ska främja hans lek + hjälpa honom att utveckla sin fantasi + få ett bättre tålamod. Och om jag ska referera till mig själv så blir det ju ÖVERVÄLDIGANDE att försöka sortera alla intryck om det finns hundra personer i ett rum som jag vill prata med. Än om jag kommer in i ett rum där mina fem närmsta vänner står istället. Med dem blir ju konversationerna både längre, djupare och mer nyanserade.

Jag tror att det både är bra att längta och återupptäcka sina gamla leksaker. Och det är ju dessutom en sån satans vinst för miljön å plånkan!!!

Jaaaa hoppas att ni tyckte att det var kul att se lite inredningsnyheter ifrån Williams sovrum och höra lite mer om vad som pågår därinne hahaha!

Det här med leksaksrotation (aka vår egna version) har verkligen funkat härhemma, så hojta gärna här nere i kommentarsfältet om det fungerar för er också! Eller om ni har några andra hacks kring barnrum eller barnleksaker?! Jag älskar sånt.

Nåja, vill ni se mer utav H&M Homes nyheter på barnrumsavdelningen så kan ni >>KLICKA HÄR!<<

  1. Så fint det blev!! Älskar det! Jobbar själv som förskollärare och vi läste en bok innan jul där det bland annat stod om att ”intrycksbanta”. Vi gjorde det redan på vår avdelning och barnen lekte bra, det blev inte mycket stök och de kunde sitta länge med samma leksaker. Så smart och vi gör det delvis här hemma men ska bli ännu bättre på det nu när vi renoverat barnrummen!

    1. Vår son har en byrå med 6 lådor i sitt rum där det ligger massor av leksaker. Vi roterar sen förlåt han upptäcka själv i lådorna och vi byter plats till och från 🙂

  2. Åh vad fint! Har inte ens barn men så välskrivet och intressant inlägg. Älskar mixen av dina inlägg senaste tiden. Följt dig många år nu och du är en frisk fläkt och en grym förebild! ☺️

  3. Vad fin du är som mamma! Alltid varit fin förstås, men extra fin nu, du har den där mamma-blicken som gör dig extra vacker!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Bilder ifrån vardagen lately – miljödebatt, starstrucked & babyshower

Jaha hörreni. Ett skepp kommer lastat med vad jag har gjort den senaste tiden, högt som lågt! Håll i er:

Först ut: mötte upp ElinSkogis95 för ett glas och snacka ikapp. Morsor på stan osv!!!!! Ni som vet ni vet. Och för att fira All I Am beauty som som Amanda Shulman har grundat. Jag ääääääälskar deras primer med glow. Elin var tydligen Amandas största fan since years (hur kan man lära sig nya grejer om en nära vän hela tiden? Är inte det otroligt!).

Elin rös även över hela armarna för att min å Melinas podd Inga Beiga Morsor låg topp ett utav alla poddar i Sverige på Spotify. Whaaataaf*. Då beställdes det in ett till glas kan jag låååve!!!!

I lördags så styrde Bianca och Johanna upp en babyshower för Melina. Åh åh åh så mysigt det var. Nu är det änte långt kvar!!!!!

Gugge fick bära kavaj dagen till ära.

På tal om Gugge så började han ju (som ni vet) förskolan i förra veckan. Och när han har kommit hem vid lunch så har vi gosat loss.

Tretorn (som tex min regnjacka på bilden är ifrån) anordnade ett event mitt ute i skogen här i Nacka. Jag kände mig som hemma i mina vita jeans!!!

Årets första grillmiddag har slukats upp med hjälp av favvogästerna Za och Karin! Dagen efter var jag förbannad över hur man ibland blir bakis och ibland inte. Ja ni hajar. Jag mådde skit söndagen efter alltså.

Jag tog en lunch med Petra och ett gäng soliga tjejjor!!!! (Har absolut kopierat hennes uttryck SOLIGA pga hon är ju ansiktet utåt för det ordet).

Snackade skit med Alexia och Sara Biderman bla. Om det här med miljön, och hur man ska nå fram med sitt budskap. Jag tror tex inte på pekpinnar. Det skapar bara irritation och ångest. Det finns så många aspekter kring hållbarhet också. Så jag tycker hellre att man ska visa på alternativ eller ha en normal konversation.

Bruno fick hänga med till favorit hundcaféet Dog Bakery och gå på event med Samsung och Hundcoachen ifrån Nyhetsmorgon ni vet? Bruno har aldrig skött sig så bra och det var ju en skapligt KLOCKREN timeing om jag får säga det själv!!! 1-0 till Bruno VS Hundcoachen. 

Jag har varit på hotell och tagit en bild på ett handfat som jag blev inspirerad utav. Vi har ingen aning om hur vi ska göra i nya huset…

Jag fick ett ryck och SLET ur alla mina Hairtalk extensions i håret. Bra drag Ellinor! Bra drag! Så jag fick en akuttid hos Tre Klippare för att sätta i dem igen. Ångrade ihjäl mig och gör fortfarande. Kids don’t do that at home!!!

Frida pyntade mina naglar i grönt också! Detta var andra gången jag valde färg + mönster. Innan har jag ALLTID kört på beige. Ska jag bli en sån nu?!?!!?

Har poddat med Melina obv. Det är HELT SINNESSJUKT hur många nedladdningar vi har so far. Alltså sinnessjukTTT! Hittills har vi släppt tre avsnitt och på torsdag släpps ett nytt. Här kan ni lyssna:

1. Vänta VA? Är du en sån person?!
Bonusavsnitt. Triggervarning! Ätstörningar, strippklubb och influencerlönen.
2. Bråk, lyzzfester, ADHD och graviditetsdiabetes. 

Jag har fått en vårig, spretig och vacker blombukett.

Och ätit en gooomacka. (Men godast var den jag gjorde imorse med phiadelfia, citronpeppar, skinka, avokado, lime och koriander mmmmm).

Såhär ser ett barn ut som blir påkommet med att kasta ut alla finklänningar ur garderoben. För er som undrar vad ni tittar på alltså!!

Jättekul möte med en grym säljare till poddy.

Standard soffhäng efter middagen. Hoffa (aka Bruno) sitter ofta som en människa såhär? Otroligt göllll.

Vad gör jag för fel? Varför kan jag inte bli lika intressant som en fjärrkontroll? (För övrigt en av tusen saker vi sa att han aldrig skulle få leka med eeehhhh weelll done! 1-0 till Gugge).

Fina Sanne bjöd in till brunch och snackade diamanter. Det är så sjukt? När vi väl LITTEEERRALLYYY blir grannar (på riktigt alltså vi bor ju ca 3min ifrån varandra idag) så säljer hon sitt hus och flyttar ifrån Stockholm? Jag tar det absolut som en pik!!!! 

Jag for tillbaka till min frisör för att få en tvätt, föning och styling av frillan. Muckeee nöjd blidde ja. Är det de här riktiga influencers kallar för vardagslyx?

En snabb bild mellan möten #viktigcheyya #bosslady #morsorpåstan #kändis #ingabeigamorsor

Köpte ett MAGASIN för snart fem dagar sedan som jag fortfarande inte har hunnit läsa. Så buzy va va va!!! Men jag längtar fortfarande ska ni veta! Hoppet är det sista som lämnar en!!!!! 

Jag får alltid så sjukt mycket frågor om Gugges rum. Så i dagarna tänkte jag publicera ett lite längre inlägg om det + hur vi fick honom att börja leka läääängeeee och sjääääälv. Håll utkik.

Kan väl avsluta med en gråtbild då. Snorig å snusig å jävlig. Denna var egentligen bara menad att skicka i sms till Melina. Men men så kan de gå. Jag hade tagit fel på klockan och missade Gugges läggning på kvällen + kombo av prestationsångest. Dagen därpå fick jag en p-bot och hade visst glömt rutorna nere på bilen i 5h när jag satt i möten. Bästa goaste jag! (Oj vänta skrev jag om mig själv i tredjeperson nu?! Kräks).

Japp japp såhär kan det (mest spännande ögonblicken) se ut i er favoritinfluencers liv!!!!!  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Inskolning på förskolan idag men det känns…

Jag vet faktiskt inte vart jag ska börja det här inlägget.

Jag mår seriöst sisådär atm. Det känns som att jag ska börja gråta när som helst för att jag är så slutkörd.

Hela min outfit är ifrån H&M. 

Allt går ju i perioder jag vet jag vet…

Men vi påbörjade Gugges inskolning på förskolan idag som helt ärligt känns SÅDÄR. Och det var typ pricken över i:et för att bägaren skulle rinna över just idag.
Han trivs ASBRA så det är inte det. Men själva inskolningen känns väldigt flummig? Vad vet jag, det har ju bara gått en dag. Men det känns konstigt att en verksamhet inte har en struktur och plan att utgå ifrån med tanke på hur många barn som skolas in varje år? Eller? Det gör ju att jag inte känner mig trygg även om William är det.

Hur var era inskolningar? Jag förväntade mig i alla fall 10min prat med någon pedagog ostört utan alla andra barn. Ni vet, om deras läroplan, hur veckorna ser ut och att dem ställde frågor om William. Typ om han är rädd för något, vad han gillar, hur han är som individ mm?? Men det kanske var orealistiska krav ifrån min sida?
Som sagt, det har ju bara gått en dag á 1,5h typ. Så det kanske kommer under veckan eller längre fram. Men jag vet inte vad man ska ha för förväntningar eller krav överhuvudtaget. Det känns i alla fall bra att både jag och P fick vara med, att Gugge kände sig så trygg och sprang iväg utan en minsta tanke på vart vi befann oss osv.

Men please – kände någon annan samma sak? Eller är alla inskolningar såhär? Vi har fått prick noll info i breven hem inför detta också. Så jag tänkte bara att dem och vi skulle ösa frågor över varandra idag för att lära känna varandra.

  1. Vi hade ett möte innan själva inskolningen började för att prata ostört, vår son var med sprang runt och lärde känna miljön utan andra barn och vi vuxna pratade om allt möjligt..så ja jag förstår att det kändes konstigt!

    1. Gud vad skönt!! Det känns ju som GULD! Men vi hade inte fått någon sån info om att ett möte skulle ske. Så förväntade mig inte att få ett sånt möte. Men tänkte som sagt 10 minuter i alla fall? <3

      1. När vi har skolat in där jag har jobbat har vi flrst ringt och sen under själva inskolningen haft ca 2-4 trygga barn inne med det nya barnet + föräldrarna. Resterande barn ute. Vi har ätit frukt, och fokuserat på det nya barnet äs intressen och frågor föräldrarna haft. Närmat oss barnet eftersom och sen har en annan personal kommit in och bytt av eller tagit dagen efter.

        Men det är väldigt olika hur man gör, vissa har att föräldrarna är med och glr allt medan andra har föräldrarna ner i bakgrunden för att lära känna barnet.

        Läroplanen går hitta online och alla jobbar mot målen på olika sätt utifrån barngruppen. Men se till att få svar så ni känner er trygga. Dock tråkigt med en sån känsla direkt och första intryck.

  2. Men oj! Första dagen fick vi i gott om tid prata ostört med 2 av 3 av pedagogerna. Jag upplevde att pedagogerna var oerhört tillmötesgående och att de fick oss att känna oss trygga. De gav oss massa bra info, de fick veta det de behövde om sonen och vi fick ställa alla våra frågor vi hade. Därefter väntade en inskolning som passade sonens takt (vilket blev 2 veckor). Jag blir ledsen över att du inte kände samma, men tyvärr tror jag att det du beskriver inte är helt ovanligt… Det varierar nog mycket mellan förskolorna. Hoppas att det känns bättre kommande dagarna, annars prata med pedagogerna ❤️

    1. Vi fick en ”ansvarig” pedagog som ringde mig 2-3 veckor innan inskolning. Vi kunde gå genom ev allergier, hur upplägget ser ut under inskolning, vad som är bra att ha med sig första dagarna, hur jag och min sambo ville lägga upp inskolning. Eftersom vi skolades in under corona så fick jag ta första veckan o sambon veckan där på. Vecka nr2 så kunde vi lämna barnet själv på förskolan, men då fick man uppdatering va 2 gången under dom 2 timmar han va själv.
      Jag lämnar nästa aldrig sonen då jag jobbar natt men min sambo gråter varje gång han lämnar honom. Ungen är tvär nöjd och vinkar inte ens av oss när vi går.
      Jag mejlar ofta pedagogerna, allt från himmel och gjord.
      Är det något som känns inte så bra, ta med pedagoger A direkt! Hoppas att det blir bättre

    2. Vi hade typ som du. Första dagen lekte vi inomhus med en pedagog och när barnen gick ut på rast, stannade vi inne ett litet tag för att bara vara ”vi”. Sen gick vi ut till de andra.

      Andra dagen var jag bara med 2 timmar typ, sen fick jag gå hem och då ringde dom efter 1 timmar och jag fick hämta.

      Tredje dagen var Alice själv hela tiden.

      Jag tyckte det gick ändå bra, det var som inge svammel. Jag bor i Luleå (Norrbotten) och denna inskolning var precis när Covid-19 kommit, så kanske var därför ?

      Lycka till med inskolningen!

      1. Har skolat in på tre olika förskolor. Första var helt fantastiskt. Först ett möte under en timme när alla andra barn var ute så vår son fick lära känna miljön ostört inne och vi fick prata med en ansvarig pedagog. Vi fick sen fylla i en lapp med barnets favoritmat, vad hen gillar att leka med, vad hen blir glad av, allergier etc.

        Andra två förskolorna ej så strukturerat.. skolade in under Corona och fick inte komma in, fick stå ute och kolla in genom fönster i flera timmar när dom var inne. Visste inte ens efter två veckor vilka pedagoger som jobbade på mitt barns avdelning.

        Tycker väl något där mittemellan vore ett rimligt krav. Hoppas det känns bättre resten av veckan <3

    3. Ååå vad skönt!!! Vi fick alltså noll info mer än vad de skulle göra under dagen typ. Sen fattar jag ju också att det hade varit svårt för pedagogen som var där att ta hand om de andra fem barnen + komma ihåg info om William. Vi ställde ju såklart frågor mm men fick typ inga tydliga svar heller?

      (Nu tror jag alltså INTE att detta beror på ngns titel eller dylikt), men vi vet alltså inte ens vem som är ansvarig för projekten/själva lärandet, vilka som är utbildade/att dem har anmälningsskyldighet och all annan info som jag då obv tänkte att man skulle gå igenom för att få bättre koll och känna sig lite mer trygg. Dem som var på plats var dock sjukt chillade/lugna/asfina/goa med barnen osv så det är inte det.

      Men ja vi kanske kommer att behöva prata med dem i nästa vecka om det inte kommer något sånt då<3 Men vill inte heller vara ngn JOBBIG förälder som lägger mig i osv... :((((((

    4. Vi har haft två inskolningen då vi efter 5 månader bytte.
      Dom har sett så olika ut, första var som du beskriver det. Visst ställde dem frågor men det var full rulle med barn och andra föräldrar.
      Andra var också speciell då covid nyss brutit ut så det var en ute inskolning. Så ingen rundtur inne osv. Dock ställde dom mer frågor, frågade om det var nått som var bra för dom att veta, om vi undrade något osv. 2a inskolningen gick supersnabbt, men hon var ju van förskola och är så självständig (sket i mig). Jag tror att det ser rätt olika ut, men då dom redan har barn där och oftast skolar in fler så tror jag det är rätt svårt att få till det mer personligt. Sen växer ju allt fram eftersom också dessa dagar, men jag trodde att det skulle vara mer organiserat.
      Tror ändå att dom observerar och ser.
      Hoppas det känns bättre efter hela inskolningen, annars säg till vad som skulle behövas för dig för att känna dig tryggare 😊

  3. Jag är snart färdigutbildad förskollärare och har jobbat 5 år innan utbildningen. Alla förskolor gör såklart olika med sina inskolningar, men oavsett så har du som förälder rätt till ett inskolningssamtal där ni ostört går igenom allt detdär du nämnt här. Så hör med pedagogerna på förskolan imorgon och se till att få boka in ett samtal! De förskolor jag har varit på har gjort olika och alla har inte erbjudit sånna samtal, men har föräldrarna en önskan om det så är det en självklarhet!

  4. Jag kände likadant som du men fick bra råd.. pedagogerna vet 100% vad de sysslar med och våra små är ofta en person på förskolan och en person hemma. Pedagogen märker snabbt vad er son behöver och det bästa är det förutfattningslösa mötet (finns det ordet ens?). De har en plan, en jättelång läroplan som ni kommer få ta del av löpande under året.

    Ha lite is i magen och njut av att han trivs. Sånt kan ju gå i omgångar, när de är väldigt små så springer de ett in och skiter i föräldrarna men när de är lite större kan de bli mer bevakande för att sedan inte ens säga hej då vid grinden haha.

    Lycka till framöver, det kommer blir superbra bara man förstår deras verksamhet.

    1. Ja gud det gör dom ju <33 Det märkte vi redan idag också. Så det känns ju också asbra. Men konstigt att inte få reda på det mest väsentliga redan vid start? Alltså både läroplan (från vårt håll) och vem Gugge är (ifrån deras håll) eller? <3

      Japp japp du har rätt. Har ju rätt dåligt med is i maggggen om vi säger så hahaha.

  5. Det beror nog helt på förskola. Tyvärr finns det sämre och bättre. Mitt tips som gammal barnskötare är att meddela förskolan hur du känner och be att få prata med någon för din trygghet. sen kan du inte förvänta dig att William är deras huvudfokus dygnet runt, de har ju i regel cirka 14-15 barn till i gruppen. Vill man ha total genomgång av sitt barn är nog ärligt dagmamma ett bättre alternativ alternativt senare inskolning om det känns väldigt läskigt och otryggt. Hoppas det känns bättre snart! Första dagen är alltid rörig oavsett nytt jobb eller förskola 🙂

    1. Förrrrlåt men självklart utgår jag inte ifrån att dem ska släppa allt för att enbart ta hand om Gugge?

      Senare inskolning är inte heller ett alternativ. Gugge trivs ju asbra so far. Det är ju vi som inte känner oss trygga hehe. Så isf efter snack med pedagogerna osv osv osv osv så skulle alternativen längre fram vara
      1) Lämna ifrån oss fastän vi inte är bekväma även om W är det.
      2) Eller byta förskola I guess???

      1. Jag hade personligen besökt en annan förskola med William någon dag efter inskolningen och höra hur de skolar in och om möjlighet finns att byta om ni känner att det är rörigt. Är otroligt viktigt att man som förälder känner dig trygg med att lämna sitt barn. Vi fick förskoleplats till augusti igår och där har de en pedagog på 2 barn vid inskolning som är i små grupper. Berätta för förskolan hur ni uppfattar inskolningen och blir inget bättre se över möjlighet att byta

  6. Jobbar som förskollärare och när vi har inskolning ser vi alltid till att sitta ner med föräldrarna helst första dagen, absolut senast andra dagen för information, gå igenom papper, föräldrarna ska fylla i kontaktinformation osv. Ibland om vi haft det lite körigt med kort om personal så har vi gjort så att en pedagog stannar inne med inskolning+föräldrar och kanske 2-3 andra barn och då blir det mer info med barnen närvarande. Men då har det verkligen varit kris liksom.. så tycker absolut du ska kräva att få sitta ner & få lite mer info och prata med dom om de inte själva erbjuder det typ imorgon.

  7. Prata med dem direkt! Förklara hur du känner, att ni gärna vill ha information om verksamheten och vem som är ansvarig förskollärare osv. Bättre att ta det nu än att vänta, så ni snabbare känner er säkra och trygga! Jag förstår att det känns konstigt, och slarvigt av dem att välkomna er på ett sånt sätt. Men ta upp det med dem! Och sen är det inte säkert att ni känner er trygga direkt, det är svårt att lämna ifrån sig sitt barn till någon annan. Tror inte ni behöver byta förskola, lär se ganska lika ut. Sen att dem inte frågar så mycket om William är inte så konstigt, dem vill nog lära känna honom och skapa sin egen bild av honom på förskolan. Men dem borde ändå ha ett bättre bemötande mot er föräldrar och ett bättre välkomnande. Hoppas allt löser sig! Har förstått att Stockholm har lite annorlunda upplägg där inskolningen ska ske på 3 dagar typ och inget inskolningssamtal innan. Förstår att det kan kännas lite hastigt då. Många andra har 2 veckor och samtal både innan och efter inskolningen. Men men.. hoppas allt löser sig! Kul att William trivs! Hälsningar snart färdig förskollärare

  8. Jag jobbar som förskollärare och på min förskola har vi introduktionssamtal med föräldrarna innan inskolning börjar. För att få berätta ”i lugn & ro” kring våra rutiner, projekt, läroplan, svara på föräldrarnas alla frågor m.m. Ni ska absolut inte gå och känns er osäkra, för det är (i princip) lika viktigt att föräldrarna trivs som att barnen trivs faktiskt ❤️ prata med personalen och fråga om det kommer bli nåt samtal eller så! ni har rätt till det! Hoppas det blir bättre snart. Kram

  9. Vi hade möte en vecka innan inskolning bara föräldrar där dom gick igenom läroplan och deras fokusområde. Vi fick även fylla i papper om barnet (typ rädslor, vad dom gillar osv osv) och även papper till anhöriga och våra uppgifter osv. Man fick ställa frågor.
    Sen på själva inskolningen fanns fler lärare än nödvändigt ifall ytterligare frågor hade dykt upp eller så.
    Förhoppningsvis kommer det. Annars ta upp eller ta tag i det snabbt. Det måste ju kännas lika bra för er som för William! ❤️ Man lämnar ju sin viktigaste i många timmar.
    Lycka till! Kramar

  10. Fick prata ostört med båda pedagogerna i en timme, hade med min son under tiden och han satt och lekte själv eller med dem medan de berättade om verksamheten. Går dock hos en dagmamma men enda skillnaden är typ att det är mindre barn än på förskola så kändes hur bra som helst. Sen var jag/vi ju med första två veckorna där de berättade mer och man fick se hur dagarna såg ut osv

  11. Tycker du inte det känns riktigt bra så tycker jag du ska byta förskola, det är nog svårt att känna sig trygg och lugn om det inte känns helt 100. Nu var det min sambo i vårt fall som tog inskolningen men den var helt annorlunda mot vad du beskrev. Det var en av pedagogerna som var utsedd att ansvara för inskolningen för vår son och tog därför hand om honom extra mycket och redan första dagen ställdes fullt med frågor om både honom, vår familj, hans intressen och rutiner etc. Alla kändes genuint intresserade och omhändertagande, de har samma tider för saker varje dag men de har olika aktiviteter såklart. Om vädret tillåter är de ute 2 gånger per dag och resterande tid inomhus. De berättade mycket om hur de arbetar med orden nej, städa etc så man även kan applicera det hemma om man vill. Varje dag vid hämtning är de noga med att berätta hur dagen varit och de tar alltid emot honom med glädje precis som med alla andra barnen. Vi fick även kompletterande papper med oss hem efter inskolningen där vi kunde fylla i extra information om vad han tycker om för mat,frukt etc och vad han inte tycker om så mycket. Nu bor jag på en liten ort, vet inte om det spelar in, men de är 15 barn och min son skolades in för några veckor sedan och då var han 13 mån.

  12. Jag jobbar själv på förskola och vi brukar alltid antingen ha ett möte innan där vi kan prata om sådana saker, visa runt i lokaler osv.
    Eller – om vårdnadshavare bor lite längre bort och inte har möjlighet att komma på möte så brukar vi ha ett telefonmöte där vi tar upp olika saker, rutiner, vad barnet tycker om att göra, vilka avdelningar vi öppnar/stänger förskolan på om det är aktuellt, när de andra avdelningarna öppnar osv osv. Sen kommer det alltid frågor på vägen och det är ju klart.
    Vi brukar också alltid skicka ut ett infobrev innan inskolningen med lite information om förskolan, hur inskolningstiderna kommer se ut och så vidare. Jag känner att om du/ni inte har fått tid att sitta ned och prata ostört under veckan så säg till typ sista inskolningsdagen att ni gärna hade velat göra det. Ibland kanske man är ont om personal och inte ordinarie så att det inte kan ordnas direkt första dagen men jag tycker absolut att ni ska ha rätt till ett möte och sitta ned och prata i lugn och ro, om så 10 min som du skriver.
    Efter att barnet har varit på förskolan i kanske 3-4 veckor (självklart med daglig kontakt vid hämtning angående hur det har gått under dagen), så brukar vi ha något som heter uppföljningssamtal. Där bjuder vi in vårdnadshavarna till ett litet samtal kring hur det har varit de första veckorna och pratar kring barnet i verksamheten de veckorna som varit.

    Så jag tycker du ska stå på dig med att ha en liten stund kring att bara prata, mest för ditt barns skull också. Så de lär känna honom och har lite kunskap och information om vad han tycker om att göra innan ni lämnar honom helt 🙏🏼

    Hoppas det kommer kännas bättre för dig under veckans gång!

  13. Samma här. Ingen info. Ingen frågade något. Bara körde på och var allmänt ointresserade. Många barn, stökigt. Trodde också man skulle ha lite egentid med en pedagog och berätta om barnet,

    1. Inga orealistiska krav alls! Jag förväntade mig precis samma sak men ack så besviken man blev efter veckans inskolning när man ej fick prata ostört ned en lärare eller ens fick frågan hur mitt barn är? Min oro va över hur ska dem kunna bemöta mitt barn rätt när dem inte ens vet va hon ogillar o gillar? Fruktansvärt besviken.

  14. När jag jobbade på förskola såg vi till att ha möte någon vecka innan med föräldrar och gå igenom inskolningen och hur vi arbetade på förskolan, på det mötet fick även barnet vara med om föräldrarna ville det så vi fick tid att träffa de lite redan då.
    Sen under inskolningen lät vi de nya barnen lära känna miljöerna utan de andra barnen de första dagarna för att sedan försiktigt slussa in de med de andra barnen.
    Så tror inskolningen är väldigt varierande beroende på förskolan och från inskolning till inskolning beroende på om ordinarie personal är sjuka osv.
    Men tycker absolut du kan prata med dom om hur du känner och att du gärna skulle vilja ha ett litet möte med dom och gå igenom allt viktigt, så att du kan känna dig trygg. De vill absolut bara det bästa både för dig och för William.

  15. Kände likadant som du gör när vi skolade in dottern augusti -21. Pedagogerna var inte speciellt intresserade i att lära känna dottern utan beskrev första veckan av inskolningen som att vi föräldrar skulle vägleda vårt barn in i verksamheten. Pedagogerna presenterade sig inte alls så inte förrän vecka 3 fick jag veta vilka pedagoger som var ordinarie & vilka som var vikarier. Gjorde dock en fuling & sökte upp deras namn på Facebook för att få ett ansikte på dem :)))) Trots att dottern fyller 3 inom några månader så pratar hon inte mer än några enstaka ord utan använder sig istället av tecken. Har informerat hundratals gånger om detta & har även visat lika många gånger vad hon menar med vissa tecken då de inte förstår henne. Känns inte alls som att de är intresserade av att ens försöka.

    Kändes jobbigt att lämna henne i höstas så vi valde att ha henne hemma under vintern men hon började gå tillbaka 15 timmar/v nu i mars. Har sen dess stått på mig lite mer men tycker liksom inte att jag ska behöva göra det? Eller? Får liksom dra ur pedagogerna vad de har gjort idag & hur mycket mat hon fått i sig. Är även hur många nya vikarier som helst som varken dottern eller jag har träffat innan som inte presenterar sig. Fick nog sist jag lämnade henne & det kom fram en vikarie jag aldrig sett innan som ska ta emot dottern på morgonen. Dottern är extremt reserverad mot nya människor & bröt ihop direkt. Hon ville absolut inte följa med en helt främmande människa.
    Nä fy vad långt svar det blev. Men jag förstår dig. Jag tycker det är skitjobbigt att lämna dottern på förskola fast att hon trivs där (tror jag, det känns så men ja, jag är tveksam då jag inte får någon form av uppdatering av pedagoger eller dottern själv iom att hon inte pratar än).

  16. Hej! Vi hade inget möte men någon av mina två barn. Men det funkade fint ändå. Vi pratade under tiden jag var med på inskolningarna och de lärde snabbt känna barnen. Jag kände inget behov av något möte. Men om du känner det ska du absolut säga det tycker jag. Vi är ju alla olika och det kan ju vara bra om förskolan får feedback på förbättring. För även om Gugge känner sig trygg så ska ju du känna dig trygg som förälder. Men jag tror inte att det är något ovanligt att inte ha möte och att inskolningen är lite ostrukturerad.

  17. Nope, jag skulle inte acceptera. Vi är alla olika och ert samtal kanske kommer under veckan, men om inte:
    jag förstår dig verkligen och nej du har inte orimliga förväntningar!! Jag skulle aldrig lämna mina barn till en ny verksamhet och ”förlita” mig på att de kommer läsa av mitt barn. Förskolefröknar har utbildning men är också bara människor m personliga värderingar tolkningar har jag märkt. Det viktigaste är att du som mamma/pappa känner dig trygg, att kommunikationen är god för det är vad eran kille kommer känna av!! Barn läser av våra energier som ingen annan. Så vänta inte utan be om ditt samtal, berätta om er kille och hjälp dem lära känna honom! Det är din rätt som mamma. Det är hans rätt som barn. Såklart är det en trygg miljö med bra personal men det handlar om din trygghet. Det måste finnas utrymme för att möta barn i deras personligheter och inte bara göra likadant med alla. Fall inte in i att ”inte vilja vara en besvärlig förälder” eller ”de vet nog bättre med sin erfarenhet” om nu de tankarna slagit dig. Bara du känner ditt barn bäst, hur han vill lämnas, tröstas, leka med osv Men allt detta vet du såklart, bara en påminnelse🤍

  18. Hej Ellinor.
    Jag jobbar som barnskötare på en förskola avdelning för 1-2 åringar. Vi gör alltid så att vi ringer till föräldrarna 2-3 veckor innan de är dags för inskolning. Vi går igenom tiderna för inskolningsveckorna (2v), allergier, nummer till förskolan, Mail till förskolan, vad ni behöver ha med er( extra kläder, kläder efter väder).Och vi säger även att vissa barn kanske behöver längre inskolning i och med att det är individuellt med hur lång tid de tar. Vi går även igenom rutiner hur en dag ser ut hos oss och vad vi har för upplägg. Vi understryker även till föräldrarna undrar ni hur de gått efter ni lämnat barnet är de ju bara ringa. Känner vi pedagoger att vi behöver korta ner dagen för barnen så ringer vi. Ja så gör vi på min förskola där jag jobbar så tycker du ska prata med pedagogerna och be om att få prata med dom och att du vill lyfta dina funderingar.

  19. Vi skolade in under covid så första dagen var vi ute på gården 1 h, inte så mycket samtal med personal, de hälsade såklart men vårt barn var nöjt lekte själv långt bort från mig. Nästa dag var mitt barn andra förälder med inomhus hela fm med alla andra barn på avdelningen. Sen vad de oss lämna kl 09 nästa dag och testa att låta barnet vara där själv och sova om hen ville. Om de inte ringde kunde vi hämta kl 14 (vilket de inte gjorde). Så vår inskolning var med oss föräldrar totalt 3 h. Såhär i efterhand väldigt kort och ingen info men jag kände mig å andra sidan trygg trots det. Kan tilläggas att mitt barn var 1 år och 9 månader så lite äldre, hade troligtvis känt annorlunda om hen varit närmre 1 år. Som all skrev ovan, prata med personalen och får du inget gehör kanske ni ska fundera på att byta. Ni ska ju känna er trygga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

PODDEN ÄR SLÄPPT – Inga Beiga Morsor

Herregud vad sjukt!!!!!!!! 

Vi är äntligen i hamn med projektet #startapodcast som vi inledde i början utav våren hahaha. Det känns så sjukt kul att vara igång med mitt absoluta favoritforum igen. Jag har saknat det så mycket<3 Melina och jag känner ju inte varandra, så i första avsnittet PEPPRAR vi med vassa fördomar som vi har om den andre.

Vi som hade tänkt att hålla en röd tråd till lite olika ämnen, men satan vad svårt det är! Det blir ju hela tiden följdfrågor så fort någon ska berätta en historia. Men ge oss lite tid va! Jag är ringrostig och Melina helt ny i det här. 
Men det är iallafall helt sinnessjukt att så många redan har lyssnat!! Har ni hunnit göra det? Vad tyckte ni?

Vår podcast (med universums kanske mest ironiska namn pga vi är ju dem mest beiga morsorna on thieezzz earth) kommer att släppas VARJE TORSDAG<3 Vi finns där pöddar finns yeah uuu know.

KLICKA HÄR FÖR ATT LYSSNA DIREKT om ni inte redan har hunnit göra det!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi