Längtar tills

längra till
Tänkte att man blir livet mer motiverad till livet om man försöker se framåt och tänka på saker man planerat in att göra.Så här har ni tre saker jag längtar väldigt mycket efter nu.

Utomlands – Tror det är 22 dagar kvar nu bara! Kommer bli såå kul och skönt. Vi är borta i 1,5 vecka vilket är alldeles lagom. Vi åker dagen efter min praktik är slut och kommer hem efter sportlovet.
Studenten – Det är bara 133 dagar kvar nu tills alla vi på Thorén springer ut skrikandes med den vita hatten på huvudet!! Aldrig längtat så mycket som nu och det känns som att det är en evighet kvar.
Bartenterutbildningen – vi ska på bartenderutbildning med klassen nästa torsdag faktiskt. Ska bli riktigt roligt!

Om ni har något ni ser fram emot så får ni gärna kommentera det här. Skulle vara så kul att få höra lite om vad ni har för planer!

  1. Hittade till din blogg bara för någon dag sedan och jag tycker redan att den är helt underbar 🙂 Jag längtar tills på måndag, för då kommer min pojkvän äntligen hem efter två månaders resande!!!! GISSA OM JAG LÄNGTAR? sen längtar jag såklart hur mycket som helst både till min bal och till studenten, låt dessa 133 dagar gå snabbt!!!

  2. Hittade till din blogg bara för någon dag sedan och jag tycker redan att den är helt underbar 🙂 Jag längtar tills på måndag, för då kommer min pojkvän äntligen hem efter två månaders resande!!!! GISSA OM JAG LÄNGTAR? sen längtar jag såklart hur mycket som helst både till min bal och till studenten, låt dessa 133 dagar gå snabbt!!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Ta det på allvar

glll
Det här med att folk inte tar ens välmående på allvar, ”stress? Jaha? Det känner väl alla?” 

Folk tror att det handlar om en period under dagen då man drabbas utav panik för att man har så mycket att göra. Klart kan stress innebära det också, det har nog de flesta känt någon gång. Men jag pratar inte om den sortens stress. Jag pratar om den man känner innan man ens klivit upp ur sängen och hjärtat redan slår i hundratjugo. När tankarna tar över och man inte vill gå upp. Allt är bara för mycket och det är för jobbigt att ta tag i.

Egentligen är jag inte alls en sådan som mår dåligt utav stress, snarare tvärtom. Jag har kunnat prestera på topp med hjälp av stress och press. Men nu på senare så har det blivit för mycket även för mig. I flera år har jag suttit och darrat med benet under bordet för att jag inte kan slappa av, jag har sovit dåligt, haft svårt att somna, drömt mardrömmar, dragit på mig sjukdomar (ja till och med det bidrar stress till), haft huvudvärk och magkatarr om varannat. Man kan vara stressad över olika saker, eller moment i sitt liv, men sen något år tillbaka har alla moment varit stressmoment för mig. Skolan har stressat mig, handbollen har stressat mig, relationer till alla möjliga människor i min omgivning har stressat mig, andras livssituationer har stressat mig, framtiden, bloggen, gymmet, ja allt. Min kropp säger liksom stopp nu, det är som att den inte pallar mer.

Jag reagerar inte ens längre. Det är som att jag är så stressad att allt bara slås ut och jag bara är tom. Egentligen behöver jag plugga mer än någonsin förr, planera saker mer än någonsin förr och ta tag i saker mer än någonsin förr. Men min kropp orkar bara inte.

  1. Jag är en sådan person som alltid har haft sjukt höga krav på mig själv. Jag skulle ha högsta betyg. Allt skulle vara perfekt. Alltid.  Och jag lyckades. Antagligen för att jag har jävligt bra disciplin på mig själv, och har jag ett mål så tar jag mig dit, oavsett vad. Jag prioriterade betygen framför min egen hälsa och jag tänkte att ”det gör inget om jag är helt sönderstressad nu, för snart kommer jag kunna ta det lugnt igen”, men det där ”snart” kom aldrig. Allting fortsatte precis som förut. Det kändes som om dygnets 24 timmar inte räckte till, och jag var tvungen att prioritera bort allt det roliga i livet. Jag började känna mig väldigt olycklig, men jag förstod inte varför. Jag hade ju allt jag ville ha, med högsta betyg och allt? Varför var jag inte lycklig? Jag kände mig nästan som en levande död. Helt tom. Något fattades liksom, men jag förstod inte vad. Jag började träna och äta nyttigt, i hopp om att det skulle göra mig lite mer ”perfekt” och lite mer lycklig, men lyckan kom aldrig. Istället lyckades jag pressa mig så hårt att jag fick en ätstörning, anorexia. Åter igen hade strävan efter att bli perfekt prioriterats framför min egen hälsa. Det är en lång historia men till slut blev jag sjukskriven från skolan. Först fick jag panik eftersom jag nästan inte missat en enda dag i skolan innan, men efter ett tag fick jag bara acceptera situationen.  Helt plötsligt hade jag all tid i världen till att känna efter, vilken faktiskt skrämde mig. Jag hade inte haft tid till att känna efter innan, och aldrig heller tillåtit mig det. Jag var tvungen att börja lära känna mig själv på riktigt. Jag trodde tidigare att jag visste vem jag var, men oj så fel jag hade. Jag hade ingen aning om vem jag var utan de där perfekta betygen, utan det ”perfekta” livet.  Jag hade heller ingen aning om vad lycka var. Men nu vet jag bättre. Nu har jag en helt annan syn på livet och hälsan kommer alltid i första hand. Det har varit ett rent helvete att gå igenom det här,

  2. Jag är en sådan person som alltid har haft sjukt höga krav på mig själv. Jag skulle ha högsta betyg. Allt skulle vara perfekt. Alltid.  Och jag lyckades. Antagligen för att jag har jävligt bra disciplin på mig själv, och har jag ett mål så tar jag mig dit, oavsett vad. Jag prioriterade betygen framför min egen hälsa och jag tänkte att ”det gör inget om jag är helt sönderstressad nu, för snart kommer jag kunna ta det lugnt igen”, men det där ”snart” kom aldrig. Allting fortsatte precis som förut. Det kändes som om dygnets 24 timmar inte räckte till, och jag var tvungen att prioritera bort allt det roliga i livet. Jag började känna mig väldigt olycklig, men jag förstod inte varför. Jag hade ju allt jag ville ha, med högsta betyg och allt? Varför var jag inte lycklig? Jag kände mig nästan som en levande död. Helt tom. Något fattades liksom, men jag förstod inte vad. Jag började träna och äta nyttigt, i hopp om att det skulle göra mig lite mer ”perfekt” och lite mer lycklig, men lyckan kom aldrig. Istället lyckades jag pressa mig så hårt att jag fick en ätstörning, anorexia. Åter igen hade strävan efter att bli perfekt prioriterats framför min egen hälsa. Det är en lång historia men till slut blev jag sjukskriven från skolan. Först fick jag panik eftersom jag nästan inte missat en enda dag i skolan innan, men efter ett tag fick jag bara acceptera situationen.  Helt plötsligt hade jag all tid i världen till att känna efter, vilken faktiskt skrämde mig. Jag hade inte haft tid till att känna efter innan, och aldrig heller tillåtit mig det. Jag var tvungen att börja lära känna mig själv på riktigt. Jag trodde tidigare att jag visste vem jag var, men oj så fel jag hade. Jag hade ingen aning om vem jag var utan de där perfekta betygen, utan det ”perfekta” livet.  Jag hade heller ingen aning om vad lycka var. Men nu vet jag bättre. Nu har jag en helt annan syn på livet och hälsan kommer alltid i första hand. Det har varit ett rent helvete att gå igenom det här,

  3. Stress är väldigt uttröttande… Hoppas du hittar ett sätt att hantera den. Kanske du är tvungen att rensa bort/dra ned på någonting i ditt liv nu? Prioritera det du vill helst.

  4. Stress är väldigt uttröttande… Hoppas du hittar ett sätt att hantera den. Kanske du är tvungen att rensa bort/dra ned på någonting i ditt liv nu? Prioritera det du vill helst.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Onyttigt men gott

DSC01588DSC01590Ligger just nu sängen och vill spy för att jag mår så illa. Tröck i mig det här över alldeles för fort.. Men gott var det! Om en timme ska jag åka till handbollsträningen och måste få i mig någonting mer nyttigt innan dess, tror inte min kropp kommer orka träna annars haha! Eftersom att det är en hantverkare här och gör om köket så kan vi inte använda spisen. Det betyder att vi bara kan värma saker i micron vilket förstör min nyttiga kost ganska rejalt. Jag som annars äter gröt och ägg på morgonen får ju skippa det nu (vet att man kan göra gröt i micron men tycker det är as äckligt) så istället brukar det bli någon kopp kaffe, macka och frukt. Usch! Längtar tills det är klart!

  1. Hej Ellinor! Skulle du kunna lägga ut receptet på pannkakorna och det du hade till? Det såg jätte gott ut 🙂 

  2. Hej Ellinor! Skulle du kunna lägga ut receptet på pannkakorna och det du hade till? Det såg jätte gott ut 🙂 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tidningen har släppts

DSC014700
Godmorgon på er! Ligger just nu i sängen med en hysterisk träningsvärk. Hahaha måste bara ta upp när jag hade kört vader för hårt i somras. Fick såna muskelkramper och spänningar att musklerna drog ihop sig och jag kunde inte gå. Eller gå kunde jag, men då var jag tvungen att gå på två, för att musklerna var liksom låsta så. Såg helt stört ut och minns att jag börhade gråta när jag gick genom halva Söder för att bussarna inte gick. 

Vilket fall, vaknade upp till ett sms av en gammal vän som skickade bild på en tidning han hade fått hem i brevlådan…Med mig på framsidan! Sen två sidor i mitten med helbilder, små bilder etc etc! Jättekul! Dock tyckte jag att de valde superfula bilder.. Det måste ju ha funnits NÅGON snyggare? Nåja, alla har vi olika syn på vad som är snyggt och inte antar jag. Inte läst intervun själv ännu men fick skickat små delar. Antar att den trillar ner i brevlådan hemma hos mamma och pappa idag, så då kan jag läsa den när jag kommer hem. Repotaget är med i en tidning som heter Extra som skickas hem till alla som bor i Gnesta (där jag bor), Nyköping och Trosa tror jag vilket alltså inte gör det möjligt för alla er att läsa. Men jag kommer lägga upp bilder här så fort jag läst den. Ger bland annat tips på hur ni ska få fler följare på twitter osv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vi är beroende

DSC01576
Oj vad pengar den lilla thaikiosken tjänat på mig och Petter den här veckan, men.. Det går ju inte att motstå! Sen är det ju inte ALLT för onyttigt heller så det känns i alla fall lite bättre än om vi hade ätit Donken varje dag.. Har för övrigt tänkt på en grej, jag bloggar oftast på kvällarna (alt något inlägg på morgonen/dagen) så om ni vill ha någonting att läsa vet ni vilken tid ni ska spana in här! Det är inget jag kan ändra på, för jag bloggar när jag har tid och det är på kvällarna. 

Nu rycker Petter mig i tröjan.. Dags att kolla film!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi