Veckans schema och ny pyjamas

Inlägget innehåller en adlink.

Pyjamas Lindex 

Godkväll på er mina favoriter! Den här veckan kommer att gå fort och jag känner redan att den har gått i en jäkla fart.

Måndag: Jobbar hemifrån. Producerar blogginlägg och börjar packa ner era ordrar ifrån bloppisen! Enda lugna kvällen på veckan. Svara på alla mail och påminna min säljare om en extra breif inför ett samarbete. Kolla sista avsnittet av ”Vår tid är nu” på SVT.

Tisdag: Morgonevent med Nouw angående stress. Sedan två möten. Gå till NK och köpa mina julkulor samt förbereda ett samarbete om inredning. På julfika till Luddes showroom sedan hem till Elin för att P har lovat henne att hjälpa till när hantverkarna ska platsbygga förvaring. Det är min kille det!

Onsdag: Haul på morgonen om mitt paket ifrån Nakd hinner komma. Hämta ut två till paket. Skicka era paket och meddela vinnarna av budgivningarna. Fota med Malin eller Amanda. Packa inför morgondagen. Middag med Zalando på kvällen. Tror jag först trippelbokade mig men sedan blev det märket jag är ambassadör för, såklart!! När jag kommer hem ska jag kolla på sista avsnittet av Bonde söker fru.

Torsdag: Åker till Göteborg tidigt på morgonen. Ett möte på dagen annars bara jobba jobba jobba i Arkaden. På kvällen ska jag prata om mode framför X antal hundra människor. Nervöst! Slutar vid 22.

Fredag: Åker hem till Stockholm igen. Ska försöka jobba lite på tåget men oftast går det inte pga min åksjuka. Är hemma vid 16 och då får jag jobba ikapp. På kvällen blir det julmiddag med Carro och Andreas. Upp med ett samarbete.

Lördag: Kl 12:30 är det julbord på Stjärnholms slott med min släkt på mammas sida (när jag skriver släkt och familj menar jag ALLTID på mammas sida pga har ingen kontakt med någon på pappas). Det ligger i alla fall mellan Nyköping och Oxelösund. Sedan är vi bjuda på glöggmys hos några vänner i stan. Så vi slutar förmodligen upp med dem när vi kommer hem igen.

Söndagen: Gå på bio! Jag vill se Solsidan.

… Nu mår jag så fruktansvärt illa så jag ska försöka dämpa det med popcorn. Det brukar funka!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

VÄLKOMNA TILL MIN NYA BLOGG!

Åh hjärtligt välkomna på er allihopa! För alla er nya så heter jag Ellinor Löfgren men har bloggat under Pdotter så länge jag kan minnas. Min pappa heter Per och jag är hans dotter, och via det ledet föddes Pdotter. Och nu är det dags för ett nytt kapitel för bloggens 9åriga liv, nämligen United Influencers!

Kort om mig: Jag är 22 år gammal, bor i Vasastan i Stockholm med min pojkvän och har ett gediget intresse för influencer marketing. Jag har arbetat på heltid med mina sociala medier i fyra år, med en paus för ett jobb som affärsutvecklare på Nordens största Facebookbyrå. Men nu satsar jag helhjärtat på bloggen igen!

Här inne kan ni förvänta er en sida på sociala medier ni kanske inte är vana vid. En mer personlig, ärlig och äkta. Jag delar med mig av känslor i alla dess slag, karriärstips, inredningsinspiration och kärleksdilemman. Jag lägger minst 2,5h på alla mina blogginlägg och jag hoppas verkligen att det kommer att lysa igenom.

Varför jag har valt att flytta bloggen hit till United Influencers är dels för att det är en stor ära, då vi är ett mindre utvalt team med bla Isabella Löwengrip, Sofi Farhman, Parnevikfamiljen etc som bloggar här. Dels för min fantastiska manager Kima som ni kommer att få se mer utav. Och dels för affärstänket! För jag älskar genomtänkta kampanjer, nytänkande affärsmodeller, utbildande föreläsningar och långsiktigt strategiskt tänk. Något jag även kommer att skriva mer om framöver här på bloggen. Tanken är att detta mer och mer kommer att bli mitt CV online, men ni kommer förstå mer framöver när allt har fallit på sin plats.

… Jag ser så mycket fram emot den här resan tillsammans med er! Jag har varit på vår tekniska avdelning med att utveckla designen så att verktyget ska bli så enkelt som möjligt för er att använda. Tyck mer än gärna till i kommentarsfältet så svarar jag så gott jag kan!

  1. Nyfiken på dina tankar om jobb. Hur kom det sig du sluta/gick ner i tid? Vad är drömmen vs planen nu?
    Så skojigt med nya bloggen<3

    1. Kul!! Borde köra ett helt blogginlägg om detta då jag tror att det är många som undrar. KRAM!!

  2. Nyfiken på dina tankar om jobb. Hur kom det sig du sluta/gick ner i tid? Vad är drömmen vs planen nu?
    Så skojigt med nya bloggen<3

    1. Kul!! Borde köra ett helt blogginlägg om detta då jag tror att det är många som undrar. KRAM!!

  3. Wow så kul ju! Har följt din blogg länge och denna uppdatering var verkligen fin. Så stilrent och fräscht. Fast det viktigaste är så klart vilket innehåll du publicerar och det är ju alltid på topp! Så peppigt, heja dig!

  4. Wow så kul ju! Har följt din blogg länge och denna uppdatering var verkligen fin. Så stilrent och fräscht. Fast det viktigaste är så klart vilket innehåll du publicerar och det är ju alltid på topp! Så peppigt, heja dig!

  5. Hej! Jag läste igenom några jättegamla inlägg på din blogg och läste att du skulle åka till Paris (tror jag det var) för att plåtas som modell, hur gick det? Kan du berätta mer om det för det verkade vara de första ”modelljobb” du gjorde, skulle vara intressant att höra vad du gjorde och om du har gjort flera liknande saker

  6. Hej! Jag läste igenom några jättegamla inlägg på din blogg och läste att du skulle åka till Paris (tror jag det var) för att plåtas som modell, hur gick det? Kan du berätta mer om det för det verkade vara de första ”modelljobb” du gjorde, skulle vara intressant att höra vad du gjorde och om du har gjort flera liknande saker

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

LUNCH MED ISABELLA LÖWENGRIP OCH PINGIS

Hej på er! Jag kom precis på att jag MÅSTE engagera ett inlägg åt en lunch jag var på i förra veckan. Den var så himla inspirerande. Och initiativtagarna bakom? Inga mindre än Isabella Löwengrip och Pingis Hadenius. Den hölls till på Bardot, som är en av Stockholms hetaste restauranger just nu. Syftet var att dela kunskaper kring snabbväxande bolag och varumärken. Och alla vi som fick komma var entreprenörer eller intraprenörer.

Vi fick även provsmaka champagnen Guldkula (som tjejerna har investerat i nyligen) samt produkter med oss hem ifrån Löwengrip Care & Color (som tjejerna har grundat). Eller tjejer och tjejer, kvinnor? När lämnar man det ena stadiet för det andra egentligen?

Isabella och Pingis svarade på frågor kring hur dem har tänkt när dem har byggt bolag. Dem har verkligen satsat på att allt ska gå i raketfart, och har därför valt att inte lägga flera veckor åt detaljer. Hellre gasa på lite för fort och sedan gå tillbaka och rätta till eventuella misstag. Annorlunda men inspirerande tänk. Jag fastnar väldigt lätt vid detaljer och har alltid gjort. Typ i skolan om alla i klassen skulle rita av Sveriges karta. Då fokuserade jag på att färglägga i vackra färger som matchade varandra, rita upp små fina hus och byggnader och pricka in på millimetern vart en stad låg. Haha!!

Sedan avnjöt vi alla en vegetarisk lunch och bollade idéer med de runt bordet. Jag har velat medverka i flera nätverk men är ofta för ung. Men vid mitt bord satt bla Hanna som är varumärkeschef på Löwengrip Care & Color, Viktoria Skoglund som driver Zetas Trädgård och min bästis Elin. ÅÅÅÅH vad jag gillade de nya ansiktena.

Jag har ju förutspått att trädgård och odling kommer att vara den nya ”statusgrejen” bland män, som matlagning har kommit till att bli de senaste åren. Av min hobbyanalysen att döma så nördar män ner sig mer än vad kvinnor överlag kanske gör. Killar söker på youtube och goolglar på olika tempraturer och perfekta konsistenser. Medan många kvinnor i min närhet lägger större fokus på upplägg, känsla och middagen som helhet. Precis om när det kommer till bilar eller andra hobbys överlag. Och vet ni – jag fick högsta pott av Viktoria. Tydligen är mina teorier framtiden. Och Viktoria undrade varför jag i hela världen hade funderat på detta… Haha RÄDDA MAJ jag tänker alldeles för mycket!

Det jag främst tog med mig ifrån Isabella och Pingis var:

1. Släpp kontrollbehoven! Vem gör denna uppgiften bättre än mig? Var ärlig mot dig själv för företagets bästa.

2. Idag är närverket är det vi har när något skiter sig. Om man skiljer sig, får sparken eller letar lägenhet så vänder vi oss till de i vår närhet.

3. Som chef kan man inte bära ett helt bolag med sin egen energi. Det krävs fler energikällor i ett företag.

Något som har hjälpt mig när jag har pluggat, tränat inför ett föredrag etc är att skriva ner de tre punkter som satte sig djupast. På så sätt kommer jag lättare ihåg saker när jag blickar tillbaka. Annars glömmer jag nästan alltid vad jag har lärt mig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fredagstankar om relationen och karriären

… Mycket riktigt! Idag vaknade jag upp på mycket bättre humör efter inlägget jag skrev igår. Det är märkligt det där, hur man vissa dagar kan känna sig totalt sämst? Och att jag idag känner mig grym? Men det är ju så mycket roligt som väntar framöver. Ett tecken på att man mår bra är när man tänker på framtiden i en positiv anda tycker jag.


Ny stickad tröja (adlink) // Leoskärp ifrån Twist & Tango
Ett mål jag har haft i livet är att kunna leva mitt drömliv helt på egen hand. Men jag är så splittrad i det där med att ”satsa på sig själv” vid sidan av sin partner om ni förstår? Det är som att jag har lagt JAG:et åt sidan och för tillfället lägger fokus på min och P’s relation. Allt jag gör, gör jag liksom för honom. Och vise versa. Jag tar vissa jobb för att det gynnar oss i framtiden (och naturligtvis tillfredställer mitt ego samtidigt). Självklart vill jag ha en framgångsrik karriär, men jag sparar mina pengar för att kunna investera dom i vår relation? Inte i saker till Mig? Låter detta helt orimligt?


När jag tänker på mitt liv om 10år så ser jag ju oss framför mig. Vårt hus, våra barn, ett landställe och en ring på fingret. Det är skitläskigt att skriva, men det är sant. Jag är livrädd för att lägga hela mig själv i en relation, för vi alla vet ju hur oviss framtiden är. Men samtidigt tänker jag att det ju är det som ÄR EN RELATION? Om man inte lägger ner hela sig själv så är ju relationen dömd att dö ut innan man ens har gett den en chans?

Fastän det är läskigt så kanske det är ett kvitto på att man gör någonting rätt? Att man dag för dag ger lite mer av sig själv.


Det anses ju så ”vagt” och ”fult”, framförallt som tjej, att uttrycka sig på det här sättet. Att jag inte tänker JAG JAG JAG och att det är mitt primära fokus. För vår generation och med alla prestationskrav därtill, fostrar oss unga kvinnor till att tänka så. Fostrar oss ALLA att tänka så. Det är egentligen inte så konstigt att vänskapsrelationer, relationer med familjemedlemmar och med sin kärlekspartner DÖR UT, för alla är egoister nu för tiden. Om jag tittar tillbaka på tidigare relationer, på andras relationer etc så har många dött ut för att den ena bara tänker på sig själv. Om båda ger lika mycket, så kan man i lugn och ro sköta sina drömmar vid sidan av samtidigt som man växer tillsammans. Det är lättare sagt än gjort naturligtvis, men ändå.

Sen säger jag inte att man inte ska tänka på sig själv, för det ska man. Man ska inte låta människor köra över en och aldrig tänka på sig själv. Men jag tror att om fler hade värderat sina relationer högre, så hade man undvikit många bråk.


Jag var på en föreläsning om Intern Kommunikation på Berghs nyligen, där föreläsaren drog denna storyn: ”Tänk er ett stort träd. Om trädet har tjocka rötter som växer sig fast i jorden, så står det mycket mer stabilt när stormen väl kommer. För stormen kommer alltid någon gång. Och då gäller det att vara förberedd så man inte stjälper”.

Och jag tyckte det var så klokt sagt. Framförallt om man drar parallellen med en relation. Jag tänker att all tid och energi jag lägger in i vår relation nu, visar sig när en kris kommer. Men jag vet inte. Jag kanske är helt fel ute? Hur tänker ni kring allt sånt här?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Släpp prestationskraven Ellinor!

Glaad måndag höll jag på att skriva men fick bita mig i tungan för att inte börja gråta. Så jag tar tillbaka det, den här måndagen suger. Dels för att jag har skrivit detta inlägget en gång och la 1,5h på det men nu har jag bara 30min på mig så det kommer omöjligt att bli lika bra… Men i förra veckan hann jag inte med allt jag skulle vilket resulterar i dålig självkänsla idag. För mig är prestationen i arbete så ihopkopplad med hur mycket jag är värd som människa. Dålig på jobbet = dålig människa. Bra på jobbet = bra människa.

Och sådär är jag egentligen med allt jag tar mig an. Jag vill vara en flickvän som är bra på att laga mat, har körkort, som alltid är piffad och har ett jobb man vill skryta om. Men jag har ju inget av det där. I familjen är jag dottern och barnbarnet som är frånvarande och lever sitt liv uppe i huvudstaden och det äter verkligen upp mig. Som vän vill jag alltid ge energi, men när jag träffar mina vänner känner jag mig så utmattad och vill bara spy ut allt skit. Vilket gör att jag ofta känner mig som en bromskloss. Och som bloggare försöker jag att skriva om mina egna känslor och samtidigt få in bilden jag är för mina närmaste för att dom ska tycka att det stämmer överens. Men det är svårt.

Och mer än någonsin känner jag att det är svårt att vara 100% mig själv på bloggen… Och det på grund av att arbetsgivare och kunder lätt kan kika in här. Dessutom får jag en smärre hjärtklappning av att ens titta in på Instagram och Youtube. För prestationsångesten spinner igång när jag börjar jämföra mig med andra bloggerskor. Jag har ingen aning om hur jag vill profilera mig på andra kanaler än bloggen! Jag älskar ju att skriva, men inte att fota… Och tyvärr primerar Instagram kvalitativa bilder.

Som några utav er förstår så arbetar jag inte längre på heltid med affärsutveckling på Ingager. Vilket faktiskt känns väldigt bra. Jag är ingen säljare, och nu vet jag det! Och man ska lägga sin tid på det man är bra på. Jag är fortfarande kvar på Ingager men kommer att arbeta på projektbasis istället <3 Vilket passar mig som handen i handsken och gav mig direkt mer tid för bloggen!


Jag trodde att det skulle bli skönt, men jag har svårt att trivas med det… Jag är understimulerad och gör allt jag kan för att utvecklas och få det där intellektuella utbytet. Men det är svårt, för branschen är så ny. Det går liksom inte att vidareutveckla sig på samma sätt som i en annan bransch.

Egentligen vore det ultimata att hoppa på en kvällskurs på Berghs School Of Communications och kombinera det bästa av båda världar. Men det handlar om en del pengar och den ivriga delen av mig känner att jag slösar tid. Det känns svårt att hitta en kurs där både läraren och ämnet är relevant. Men jag kanske har fel? Även om Digitalt Ledarskap, Communication Management eller Varumärkes- och affärsstrategi är otroligt intressanta ämnen att grotta ner sig i…

Det kanske låter märkligt, men sedan jag var 15år har jag haft en inre röst som har sagt ”Du har bara dig själv ifall något händer” och jag är nog ganska präglad utav det. Jag vill kunna stå på egna ben och leva mitt drömliv utan hjälp från någon annan, därav stressen att ”komma någonstans”. Om någon utav er har pluggat på Berghs, kan ni inte försöka övertala mig till att söka hehe? Jag tror faktiskt att jag psykiskt skulle må så bra av det just nu.


Jag har sagt att jag efter nyår ska söka efter något nytt heltidsjobb, och det digitala landskapet är en självklarhet. Men sedan har jag fattat tycke för detaljhandel och Facebookannonsering. Speciellt i kombination med influencer marketing. Jag vill se mätbara resultat och utgå ifrån data. Så vi får se vart jag hamnar. Allt kommer att bli grymt hur det än blir. Och nej jag är inte intresserad av att starta något eget just nu, jag vill vara anställd.

Summan av kardemumman av detta inlägget kanske är att jag måste inse att alla människor har bra och dåliga dagar. Man är inte en dålig person för att allt inte går ens väg en dag… Fastän jag inte riktigt kan ta in det just nu så är det något jag behöver arbeta med på sikt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi