Veckan i bilder – min nya praktikant, festmiddagar, utflykter och kompishäng.

Varför är maj den månaden som alltid går snabbast varje år? Jag fattar inte? Aja. Idag är det söndag, så nu tänker att jag kör ett axplock med bilder ifrån förra fredagen. Dvs de senaste 10 dagarna. Håll i er!

Gugge har fått en ny sommargarderob. Det mesta köptes ifrån Sellpy och Tradera (linnebyxor/linneskjortor som inte går att hitta i butik idag nomnom). Men några nya frottéplagg har han fått också. Bla dessa shortsen ifrån H&M. Tröjan är ifrån Arket.

William är inne i sitt livs bästa ålder måste jag säga?! Så mysig som han är nu har han inte varit sen han föddes (1år och 2mån). Den 1 meter långa hunden ska med prick överallt. Göll.

Förra helgen kom min göteborgskömpis Emelie och hennes Christofer och Stella hit och bodde hos oss. Så mysigt <3 Och det är ju så j*vla underbart när ens män råkar vara kopior utav varandra. Nu ska det planeras semester ihop inför sensommaren! Jag vill till Ibiza men dom andra har lagt sina röster på Frankrike eller Italien.

Vi drog med dem på ettårskalas för Märta hemma hos våra vänner Ebba och Erik som också bor härute. Man hatar ju inte när vänner ifrån olika gäng klickar heller för den delen.

Och sen ville vi visa dem någon restaurang i Stockholm som dem kanske inte hade besökt. Det fick bli Spesso! Det var så varmt uppe på takterassen att jag ville slita av mig kavajen. Första middagen i år där skinnbyxor blev för varmt. Jag älskar ”DEN FÖRSTA” av allt varje sommar. Oavsett vad det är.

Jag valde vildsvinsragun som vanligt, men den var godare i höstas när jag åt den sist.

Sen åt vi gofrulle ihop. Yoghurten åts självklart ur skålar jag köpt på loppis.

Förrätten åt vi också på loppistallrikar. Minns ni dessa? Svarta? Som jag köpte i påskas i Skåne? Jag älskar dom så mycket att jag går AV. Dom små ”namnhållarna” (vad heter det?) är små svanar i äkta silver som jag köpte förra påsken i Skåne på en annan loppis. 6st för 40kr!

Vi åt paella och drack sangria till huvudrätt. Efterrätt orkades inte med. Men uppe till 02 var vi! Vi var ett slutkört gäng när vi vaknade på söndagen.

Gugge åkte på variga ögon och efter tre dagar pratade vi med en läkare som trodde att det var pollen. Men såhär i efterhand tror jag ändå att det var en ögoninflammation haha. Stackarn. Jaja det gick över på fyra dagar? Vattkoppor har vi också hunnit vaccinera William emot, så den skiten slapp han när det gick på föris. Poncho ifrån Lindex Kids.

Jobbveckan startades med möten. Bla på H&M’s showroom. Hahaha dom gjorde om det efter att vi hade signat vårt nya hus. Och när jag kom in där skrek jag rätt ut. Det var ju exakt så vi hade tänkt möblera i vårt nästa boende!!!!! Jag LOVAR. Vi har ju en sån här röd fåtölj, som vi tänkte byta ut mot två i ”orange” skinn istället. Och sen aliminiumbord. Ville bara skriva det nu så att ingen tror att jag har kopierat dem sen hahaha. Utan great minds think alike osv osv!!! 

Jag och min ena syrra Olivia har skämtat om att hon är min assistent. Och i förra veckan blev det sjukt nog så att hon började praktisera hos mig 1-2 dagar i veckan haha!!! Sån lättnad för min del. Hon vantrivs säkert.

Sen har det plåtats rätt mycket bilder! Alla är dock redan ”förbrukade” på min Instagram. Så jag har fortfarande inget ”lager”. Hatar deeee.

När jag skulle spricka in på toa under en kampanjfotografering så hittade jag vääärldens finaste café. Så imorgon ska vi fota ett jobb där! Minns dock inte namnet, men ska skriva upp efter imorgon!


Jag fick avboka alla events som jag egentligen gärna hade velat gå på. Men lunchen med Soft Goat hann jag med (läs mer om den i ett inlägg längre ner i bloggflödet).

Jag har hunnit göra naglarna också. Det vankas ju bröllop och kampanjplåtningar och då är jag inte riktigt bekväm i mina korta avbitna stumpar. Jag har dock hållit mig länge nu. Dessa är bara en förstärkning som Frida gjorde på mina vanliga naglar.

I onsdags var det Förskolans Dag, så då vankades det vernissage. Gugge gillar inte att rita, men att plaska i vatten och forma lerklumpar som bajskorvar är han sanslöst begåvad på.

Jag har köpt linnebyxor i present till P och hittade samtidigt en ny baddräkt som inte halkar ner och blottar brösten ELLER blir string i fiffi (!!!!!!). Ifrån H&M. Vill ha den i alla färger nu. Så är det när man är lång vettni! Hela min outfit är btw därifrån också haha. Förutom väskan som är ifrån Arket.

Köpte även nya växter till innergården ifrån Blomsterlandet när jag ändå uträttade ärenden. Men dom har jag fortfarande inte hunnit plantera än så dom dör väl imorgon som senast 🙂

Vi har jobbat ifrån båten också! Geniiiiiidrag.

Oh lord vad jag har saknat båtoutfits. Vitt vitt vitt och marinblått for the win. En kombo jag aldrig bär annars haha.

Har såklart poddat som vanligt! Melina var tillbaka i studion efter 2v uppehåll efter förlossningen av lilla Jack<3 Veckans avsnitt heter ”Beyonce och Jay Z såg mig på strippscenen!”. Det är min story deeee. Lyssna här (klick!)

Ätit fishtacos till middag. Visste ni att jag alltid har tortillabröd hemma så att man alltid kan slänga i lite vad som helst? Taco och wraps e ju livets liv.

Något annat som var LIVET LIV var att ta med Gugge till ett lekland. Hittills har jag hållit mitt löfte om att göra något enskild med honom en gång i veckan. Och lyckan i hans ögon var ooooslagbar. Han sa ”gul” och ”blå” för första gången också.

Sen har vi åkt och kikat på nya huset med byggaren för att måtta inför det kommande garaget. Det pissregnade ute men jag kände mig så så trygg så fort jag satte foten i gruset <3 Vill ni se lite byggtankar får ni spana in vårt huskonto på IG @ellinorlofgren_house
Jag och P körde även en spontan drinkkväll med kompisar i stan. Det här är ifrån Dramatens nya takbar. Men vi hängde mest på Hallvylska och avslutade med en sväng på Tjalans. När dom andra gick vidare åkte vi hem.

Vi har grillat ute på en hästgård också. William var euforisk över alla djuren.

Gugge och Amelia fick leka en sväng idag när vi hämtade upp P efter ett Formel 1 race. Hans hängselbrallor är ifrån Lindex.

Utöver det så har vi bockat av massa jobbsaker idag för att underlätta veckans megahetsiga schema. Jag har tre viktiga deadlines + längre poddinspelning än vanligt. Och mellan onsdag-söndag så åker vi ner till Linköping för bröllop. Samtidigt så behöver jag behöver ta det tyngsta lasset på barnfronten. Jag har ingen aning om hur detta ska gå ihop! Menmen allt går!!!!

Nu är det bara en vecka kvar utav maj, SEN ÄR JUNI HÄR <333

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Första sommarlunchen


Nu eller i alla fall snart mååååste man väl ändå kunna säga att det är sömmar? Det kändes i alla fall så häromdagen när jag var på lunch hemma hos Stephanie, som har grundat Soft Goat. 
Här trillade jag in. Ser ni mig? Andan i halsen som vanligt hahahah. Men jag lovar, efter det här njöööt jag i solen medan jag åt kan jag säga er! Jag vet inte hur många gånger jag sa till dem vid mitt bord ”det är så underskattat att bara få SITTA NER utan att springa runt efter barn! Jag älskar att bara SITTA NER!” hahah.

Det är en SORG i mitt hjärta att vi flyttar ut 1a juli ifrån vårt hus. För jag kommer ju knappt hinna duka upp en enda middag eller lunch innan dess?! Varje helg är uppbokad med bröllop, vår egna utflyttningsfest, midsommar och sen bara flyttpacka?!?! Panik.

Mums på Alexia och den här tjocktröjan ifrån *trumvirvel*…. Soft Goat haha.

Här berömde jag Steffies otroligt vackra hus! Jag är så avis att jag dör nästan. En riktig dröm. Precis som hennes klädföretag.

Det blir så svart på vitt hur coola och tunga kvinnor jag har runt mig i min bransch (inte bara influencers alltså, utan stylister, entreprenörer, poddare, journalister, designers aaaa u name it) när jag går på såna här luncher. Och som vanligt sprack jag av stolthet över dem. Och att få sitta i SAMMA RUM som dem?! Wtfffff. Jag bryr mig inte om folk tycker att mitt arbete och jobb är ytligt och oviktigt. Men efter såna här luncher känner jag ba ”ge f*n i att säga ett enda ont ord om dessa kvinnorna!!!” haha.

Här står jag tex med Andrea, som förra året skolade om sig till mäklare och BAM så blev hon Stockholms toppmäklare och säljer pissssssfeta hus. Vem gör ens en sån resa på så kort tid?!

Ja och här ser ni mig!!!! Eller ehhhh okej det fattar väl jag med att det inte är det man kollar på. Utan the one and only Amanda Shulman.

Haha, satt i alla fall och pratade hus och hur det är att ansöka om bygglov i Nacka kommun med Michaela Delér. Ni har väl sett hennes mobilskal som hon har designat btw? Jag har ett blått i flätat veganskt läder som jag ÄLSKAR.

Tack för att ni fick mig i sån sommarvibe Soft Goat! Deras nya sommarkollektion är inspirerad utav västkusten. Och jag har haft på mig denna tröjan dygnet runt sen eventet! Mums mums mums.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dagens outfit, glädjen är tillbaka och Gugges förskola

Kavaj Adoore | Klänning na-kd | Kashmir Davida | Solglasögon Corlin Eyewear | Väska Li Per Lei

Halloj! Såhär gick jag klädd idag. Även om det är fint väder och har varit hela våren, så är det fortfarande rätt kallt ute… Och då krävs det en tjockare kavaj om man vill slippa jacka hehhh!!!

Jag hade ett break down för tre veckor sen som ni vet. Pressen och stressen och sömnbristen och JA LIVSEKVATIONEN kändes helt överväldigande.

Men!!! Nu efter två veckor i ett mycket lugnare tempo så känner jag mig som mig själv igen. Thankzzzz högre makter för det! Annars hade jag väl strukit med av stress över att jag var en sån labil mamma säkert hahaha. Ah ni vet, hjärnspökena vet ju inte när det är dags att lägga av så att säga. Fan ta dom!!!!

Jaja jag orkar seriöst inte älta hur jag har mått den senaste tiden något mer <3 Även om jag är tacksam för att ni är så många som bryr er. Men nu vill jag vända blad.

Så för att prata med något mer lättsamt så tänkte jag summera vad jag har gjort idag.

Innan kl 09:30: rodd hemma med Gugge innan han åkte till förskolan. Vi misstänkte ögoninflammation i slutet av förra veckan och helgen. Men läkarna tror just nu att det är pollen.

Så igår (måndag) var han ledig en extra dag ifrån förskolan bara för att vi skulle försöka se tydligare samband mellan hans rinnande ögon. Och visst var det så att det dök upp så fort vi var ute… Iaf så var vi beredda på att han skulle bli ledsen vid lämningen i och med långhelgen vi hade hemma. Men icke! Fan vad lugnande det är att han känner sig så trygg där och med sina förskolelärare och kompisar<333

Vid 10 fixade jag mig och vid 10:30 åkte jag in till stan. Sen tog jag ett möte med H&M, ett telefonmöte med en av våra säljare runt podden och därefter fotade jag de här bilderna som ska upp på min IG imorgon. Samt ett samarbete där jag ska tävla ut barnkläder!!! Stay tuned osv osv eller vad e de man säger.

Och från 14 var jag i poddstudion i tre timmar. Så mysigt att Melina är tillbaka efter sin paus sen förlossningen <333 Älskar verkligen poddformatet. Även om det känns som att man aldrig kan utveckla allt man säger. Djupdyka liksom om ni fattar? Det är ofta jag i efterhand kommer på minst fem grejer jag skulle behöva utveckla för att slippa missförstånd. Men men! Det är inget som någon har klagat på hittills så jag får väl släppa dom hjärnspökena också haha!!

Sen försökte jag att carpa den sista timmen jag hade ihop med William innan han skulle läggas. Efter det grillade vi (vildsvin bla mums), kollade på Bäst I Test och skissade på idéer för husrenoveringen. Och nu har jag jobbat i två timmar till <3 Mysig majdag kom lastat helt utan förvarning idag! And I love it <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

6år med honom

6år ihop med Honom.

Sex år! ! !

Det sägs ju att åren mellan tjugo och trettio är dom absolut roligaste i livet. Dom mest färgsprakande kapitlen i boken om ens egna liv. Kanske är det så? Vad vet jag? Hittills är jag för ung för att svara på det. Men något jag vet med all säkerhet är, att jag i hela mitt vuxna liv har varit tillsammans med Honom.

För om vi ska visualisera oss att det skrivs en bok, om mitt liv, just i detta nu… Ja då skulle man i den boken kunna läsa om de tre olika liven som jag hittills har hunnit leva.

Ja, ni läste faktiskt rätt,

mina tre olika liv.

För det var ett liv innan jag träffade honom.

Ett annat sen det blev vi.

Och sen det absolut viktigaste såklart,

vårt gemensamma lilla liv som föddes den 8e mars 2021.

Under alla dom här åren så har han stått bredvid mig. Tätt tätt intill. Inte alltid rent fysiskt, utan kanske snarare tvärtom. Han står ofta i den andra sidan av rummet, men ändå så känns han alltid så nära.

Men ibland så kräver livet mer än en kärleksfull blick igenom ett rum fyllt av människor.

Och då har han visat sin kärlek annorlunda.

För genom sorg, rädsla och förtvivlan så har han alltid stått vid min sida. Eller ja, legat bakom min rygg, omfamnat mig som den stora skeden och strykt mig över armen.

Och ibland, så har livet krävt ombytta roller. Då har jag behövt vara den stora. Den som långsamt sveper med fingertopparna i hans nacke, och som försöker att prata lika lugnt och tryggt som han brukar göra.

Men alla vet ju,

att vad som än händer i våra liv,

så är han min trygga punkt.

Och jag hans friska fläkt.

Vi behöver varandra för att få balans.

Vi är så extremt olika, men samtidigt precis likadana.

Tycka tillexempel, ja där är vi olika. För olika, tänker vi ofta. Tillexempel om det ska hänga djurtroféer på vardagsrumsväggarna… Eller om det är överflödigt med en sallad till middagen.

Men tur är väl då, att vi tycker lika om allt som är viktigt. För då spelar alla dom där småsakerna inte så stor roll.

För när det väl kommer till kritan,

så vet jag ju alltid vart jag har honom,

och han mig.

6 år ihop med Honom.

Sex år! ! !

Och vi båda glömde vår årsdag, i år igen.

Men den kärlek jag känner för honom,

den kärleken kommer jag aldrig någonsin att glömma.

Oavsett vilket år det är.

Jag och mina bästa killar i hela vida världen <333

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lever alla barnfamiljer såhär? Jag vill göra om och göra rätt.

I SAMARBETE MED H&M KIDS.

Innan vi drar igång vill jag först och främst länka till våra outfits här, så att ni slipper scrolla hela vägen ner:

MIN OUTFIT HITTAR NI HÄR:
Perfekt oversized kavaj i ljusgrönt (klick!), vit topp 99kr, favoritjeansen som är lååånga och på rea!, beiga spetsiga ballerina skor, beiga solglasögon, pärlshalsband, och min snäckformade väska.

WILLIAMS OUTFIT:
Cremevita linnebyxor (klick!), jeansskjorta, beiga sandaler, vit t-shirt 39kr, blårandig solhatt med knyte och klassiska fina barnsolglasögon. 

Så, nu har vi betat av den biten. Nu går vi över till en ärlig text och bekännelse om vårt liv just nu…

Ännu en morgon där jag sladdar in på förskolans parkering med hjärtat i halsgropen.

”Fan fan fan, jag glömde ta med den där boken som dem skickade ut information om i måndags”, inser jag medan jag stressat försöker rafsa ihop alla saker ifrån bilen. ”Helvete! Och extrabyxorna ifall han blir blöt”, säger jag högt för mig själv.

Sedan tänker jag:

*William får inte märka att jag är stressad*

*William får INTE märka att jag är stressad!!!*
Jag börjar att tralla på en hitt-på-låt och ler mitt allra bredaste mot William som hänger i min famn med tröjan uppkorvad mitt på magen. Jag har inte tid att dra ner den. Hans skor hann jag inte heller dra på innan vi åkte, så dom måste jag krampaktigt att försöka hålla fast med ena lillfingret.

Jag leker en lek där jag låtsas vara en hoppande antilop, och tar mina allra största kliv för att snabbare komma till grinden. Jag tänker att varken William eller någon annan ska märka att jag springer då.
Även om Williams förskoletider är mellan 09-15, så vill förskolelärarna vill helst att han ska komma in vid 08:30 för att börja dagen på bästa sätt i matsalen med sina kompisar. Men nu är jag tjugo minuter sen.

Jag hann slänga fram tre ostmackor till honom innan vi åkte, så ätit hade han ju gjort (även om det inte var speciellt innehållsrikt)…

Men jag fattar ju att jag just nu framstår som en mamma som inte _VERKAR VILJA_ att mitt barns dag ska börja på BÄSTA SÄTT i matsalen. För hade jag velat det, så hade jag ju ansträngt mig mer för att komma i tid och för att komma ihåg både bok och extrabyxor.

Jag kände mig som en usel mamma, i trippel bemärkelse.
Skamset pussar jag William på kinden, säger hejdå och ber om ursäkt till pedagogerna. För jag visste att hans avdelning skulle få det stressigt för att hinna hålla sitt morgonschema nu…

_Och allt är mitt fel._

Dessutom blev det såhär sist jag lämnade också.

Precis innan jag ska stänga igen ytterdörren ropar hans favoritfröken ”Juste! William har växt ur sina skor, så det vore toppen om ni kunde ta med några andra!”.

Med kaninpuls springer jag över parkeringen och kollar mitt schema i mobilen. Jag inser att jag inte hinner åka till någon affär och köpa några nya skor varken idag, imorgon eller ens den här veckan.

”Jag får beställa hem några ikväll” tänker jag, medan både mailen och sms-inkorgen plingar om vartannat. Jag orkar inte tänka på hur många som troligtvis är irriterade över att jag inte har svarat än.

Jag får svara senare. Men först behöver jag åka tillbaka hem och fixa allt som vi fick lämna för att snabbare komma fram till förskolan. Dessutom behövde jag svänga förbi förskolan ytterligare en gång till för att droppa av den där förbannade boken och extrabyxorna. 

Jag svär högt, ja, jag nästan skriker svordomar på löpande band i bilen. För nu skulle jag bli sen till mitt första (utav fem) möten i stan. Jag skulle göra ännu fler människor besvikna idag.

_Och det är mitt fel._

Väl hemma igen så har både osten och brödet ifrån morgonens frukost börjat att hårdna. ”Helvete, nu måste ju någon åka och handla innan imorgonbitti” tänkte jag.

Min kille hade ju storhandlat i söndags för att veckan skulle flyta på… Men nu skulle den inte göra det.

_Och det är mitt fel._ 

Resten utav dagen ligger jag fortsatt konstant efter. Och hur mycket jag än anstränger mig för att släcka bränder och komma ikapp i schemat så går det inte.

Jag lyckas dra på ett brett leende i vartenda möte jag kliver in i. Och jag tror att jag trots allt framstod som den bästa versionen utav mig själv…? Jag hoppas det i alla fall. För min inkomst i höst hänger på det.

Men inombords känner jag mig inte alls som den personen jag försökte framstå som i mötena. Tvärtom. Jag känner mig som den absolut värsta och sämsta versionen utav mig själv.

Och så hade det varit länge nu. I ganska exakt tolv månader till och med.

För det var för ett år sedan jag skulle börja bolla föräldrarledighet och karriär samtidigt.

Innan jag fick barn så räckte tiden ALLTID till. Jag höll alltid mitt schema, gjorde aldrig någon kund besviken, och jag levererade alltid på topp, oavsett som det var i jobb eller på hemmafronten. Och idag så undrar jag ofta, om inte VARENDA DAG, hur alla andra barnfamiljer får ihop sina liv? 

Och varenda gång jag tänker på det, så får jag dåligt samvete gentemot William. Min älskade älskade ÄLSKADE unge. Jag vill ju aldrig någonsin att min stress ska gå ut över honom. 


Jag vill inte att han ska minnas mig sånhär. Som en mamma som verkar vara obrydd om hans uppgifter i skolan, eller obrydd om att han har växt ur sina skor. Det vore min mardröm.

Så därför skakade jag hand med mig själv, och lovade att jag måste börja stanna upp i vardagen för att enbart fokusera på att vara den bästa och roligaste mamman han kan tänka sig. Ni vet, att jag tar ledigt ifrån jobbet för att hitta på roliga saker och skapa minnen ihop. Minnen som förhoppningsvis kan väga tyngre än alla morgnar av vardagsstress när han tänker tillbaka på sin uppväxt. 
Så i mitten av förra veckan, satte jag mig ner och beställde hem sommarkläder till Gugge. Så att vi skulle ha dem redo i garderoben när sommarvärmen skulle slå till! Det kändes asbra och lättande.

H&M Kids sommarkollektion hade släppts, och jag han knipa hem flera favoriter ifrån nyhetskategorin!! Och två dagar senare damp både sandaler, en solhatt, svala linnebyxor och ett flerpack med vita t-shirts ner i brevlådan. Och några roligare vardagsplagg, typ det här beiga frottésetet (klick!) och ytterliggare ett frottéset men i dovt grönt (klick!). (Psst, var snabba för att H&M’s barnnyheter säljer ofta slut fort!).
Och i fredags så tog jag en halvdag ledigt ifrån jobbet för att åka in till stan och fika med William, vår hund och min syster. Några av de saker Gugge älskar allra mest i livet<3

Efter cafébesöket så kollade vi på bilarna som for längst med Sveavägen, och William skrek utav förtjusning.
När jag skulle gå och lägga mig i fredagskväll så hade den mesta av stressen och allt dåliga samvetet runnit av mig. Jag insåg att jag faktiskt gör mitt allra bästa<3 Men det är lätt att glömma det, för ens otillräcklighet är lättare att bli påmind om.

Det kändes bra i både hjärta och själ att komma till den insikten. Och inte nog med det så hade både William och jag haft världens roligaste eftermiddag ihop, och skapat nya roliga minnen tillsammans <3

Och det mina damer och herrar,

_Ja det var min förtjänst._

  1. Jag tror alla som har små barn känner som du, att tiden aldrig räcker till. Jag har börjat prioritera bort saker tex som att träffa vänner flera gånger i veckan, det håller jag till helgen, jag beställer mat på internet för att slippa åka eller har en matkasse som kommer varje vecka. Jag går upp en timme innan jag väcker min dotter och hinner då med disk, tvätt osv. Har sedan ”barntid” mellan 6-7.30, då fixar jag allt innan förskolan och åker till förskola , lämnar och går till jobbet. Mellan 8-16 är det jobb. Mellan 16-19 är det ”barntid” igen, då lagas det mat, vi leker, förbereder inför nästa dag, badar tillsammans, läser bok och sen godnatt. Då har jag några timmar på kvällen innan jag behöver sova, den tiden lägger jag på vad jag vill, träning, jobb, hushållssysslor eller vad man nu vill göra. Det funkar ganska bra för mig, har gjort så här sedan min dotter började på förskolan och nu är hon 5. Kanske låter tråkigt att ha allt inrutat men det är skönt. Det blir också lite lättare ju äldre de blir. Försök hitta en struktur, jag hejar på dig 🙂

  2. Ingen får ihop det är nog svaret som är sanningen. Vi har pusslat som idiotier för att få ihop att båda ska kunna jobba heltid och vår son ska slippa gå på förskolan 7-17 men det går inte. Någon av oss kommer få gå ner till 75 % och vi får hoppa över utlandsresa i ett par år. Jag personligen känner att all den tid vi kämpade för att bli föräldrar och alla tårar och missfall så är jag inte mer ön skyldig mig själv och min son att vara med honom. Jag kommer därför jobba 6 h per dag istället för 8 för att han ska slippa behöva gå 10-12 h per dag på förskola och att jag ska slippa stressa överallt.

    1. Vill också tillägga att jag har full flex och möjlighet att jobba hemma men det hjälper liksom inte så mycket. Jag kan inte jobba hemma med en 1,5 åring. Flexar jag som vissa på mitt jobb gör, jobbar 9-15 sen tar igen 3 h arbete då är mitt liv kaputt. Jag kan inte spendera varje kväll mellan 19-22 med jobb sen går och sova. Det är inte värt det. Alla gör väl olika men som sagt. Man för aldrig tillbaks åren med sina små barn så vi kommer prioritera barnen istället för arbetet. De är bara små en gång i livet.

      1. Håller helt med dig! Har också full flex men den är svår att nyttja. Dessutom tar nattningar lång tid, maten ska lagas och tvätten tvättas och ungarna badas (ibland 🙃). Jag går ner till 80% sen och deras pappa jobbar kvällar/helg nu tills vi kan gå på semester. Tänker 80% är ganska bra även sen när barnen är lite större, så kan man kanske förlänga tiden hemma med dem.

        1. Ja jag tror personligen att 80% är värdefull tid med sina barn. Man får snåla lite i ett par år för att få tid med barnen och slippa stressa livet ur sig 🥰

  3. Både känner igen mig och inte känner igen mig, har inga inbokade möten utan tar det mesta spontant vilket hjälper. Två heltidsarbetande, en 2,5-åring, en 7 månaders och husrenovering men det går. Det mesta rinner av mig, tar det inte så allvarligt om något klädesplagg är fel eller äldsta sonen får köttbullar till middag 3 dagar i rad. Vi sover huller om buller bara för att prioritera sömn och det gör mig inte så mycket om minstingen får vara lite ledsen medans jag diskar rent i köket. Kan vara att man är för trött för att bry sig om allt :))

    Jag tror man lär sig med åldern och erfarenheten att skita lite mer i saker och inse att man inte måste räcka till till allt o alla hela tiden. Kan faktiskt säga att min arbetsmoral har gått i botten sen jag fick barn men så får det vara ynka 4 år framåt, sen är småbarnsåren över 🙁

  4. Sådär ser det ut för dom flesta barnfamiljerna. Jag själv försöker tänka en halvtimma tidigare än vad jag gjorde innan och oftast får man lite tid över. Ska vi t.ex. iväg kl 8 så tänker jag att jag ska vara klar till 7.30 och är klar till typ fem i.

  5. Får så mycket känslor av att läsa detta!!! Undrar också varför jag aldrig möter en annan förälder i kapprummet med hög puls och hjärtat i halsen?! Svettig och stressig slänger man in ungarna varje morgon på förskolan. Och när man kommer till jobb slår det mig att när jag kommer hem ikväll sover dem kanske redan… Och allt känns så ovärt 🙁

  6. ​Hej, du är så himla bra på att göra inlägg där du tipsar om saker, går alltid in på länkarna och köper många gånger saker. Det närmar sig sommaren och då fyller jag 25år och tar dessutom examen. Hade inte du kunnat tipsa på roliga saker att önska sig av familj, släkt och vänner? Tänker att det kan passa till andra födelsedagar och typ studenten. Känns som att man vill få något minnesvärt, typ nån designklassiker, väska eller porslin, eller iallafall något finare som man kan minnas tillbaka till att man har fått. KRAM

  7. Jag är ledsen men JA, det är nog livets lott som förälder, att alltid känna sig otillräcklig. Tyvärr. Ibland gör det mig stressad, ibland tar jag det med en klackspark. Det kommer komma en tid då jag faktiskt kommer i tid, utan att vara svettig med nyduschat hår och har sluppit sminka mig i farten från parkeringen till kontoret.
    Det är en liten tröst och veta att vi är fler som känner likadant, du är inte ensam. Det hjälpte ändå att läsa ditt inlägg för mig, det fick mig och känna mig mindre ”misslyckad” när jag vet att vi är flera i samma båt.
    Kämpa på, all eloge till er som ändå lyckas ha honom korta dagar på förskolan, bara det ska du se som en vinst 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi