En fredag i december


Hallåååw allihöppa! Kolla sicken nice skara kvinnor jag hamnade i söffan med i fredags. ”Elli backa bandet!” skriker ni.

Javisst kan jag det.

I fredags åkte jag nämligen hem till min vapendragare och nära vän – Elin Skoglund. För er som MOT ALL FÖRMODAN inte skulle ha koll på det – så är Elin delägare i ett bolag som heter Poppy Posters. Som säljer fotokonst ni inte kan hitta någon annan stans. Så nu när Elin skulle visa lite nytt som kommer upp på siten, så brassade jag såklart in med mitt pick å pack till stan. 

Och jag kom inte ensam… Vi har nämligen en liten skara influencers som tillsammans skulle kika på nyheterna över en bit lunch! Btw titta så fin min smyckesdesign är på Elin!! 

Kolla så fint Elin hade dukat upp! Jag hade faktiskt varit där innan, så jag visste ju hur fint piffat det var. Men jag blev glatt överraskad när jag kom insnubblandes i vardagsrummet i alla fall.

Ja, sen sist ni såg mig så har jag både färgat håret mörkare + blivit med en ny favorit t-shirt. Den kommer ifrån Twist & Tango. Skinnbyxorna är apgamla ifrån Nelly.

Stephanie å jag (ni ba nehe?). Höll för övrigt på att skratta ihjäl mig över min dåliga självinsikt när jag träffade Steffi. Jag förstod ingenting? Jag som hade varit HELT ÖVERTYGAD om att vi var typ lika långa? Skilde visst ba ett hövve!!!

Elins matbord är ju för övrigt det finaste vi har i det här landet.

I somras så fotade Poppy Posters en kampanj med massa hundar som blev såå såå fin. Elin har länge finulat på hur dem skulle kunna börja sälja bilder såhär till människors Samsung Frames. Vi har ju en sån tv hemma (idéen med den är att den ska se ut som en tavla på väggen istället för en ful tv, vilket dem verkligen har lyckats med).

Och för länge sedan så fick jag ett utkast av Elin med en drös utav bilder som jag kan ha som skärmsläckare på våran tv i köket. Flera med Håkan Hellström bland annat… Och NI FÖRSTÅR INTE hur mycket frågor jag får om dem! Vart man kan köpa likadana och så vidare. Så tjata på Elin så att hon tar tag i att faktiskt lansera dem. 

Man ser inte så mycket utav tavlorna här, men Poppy Posters grej är verkligen STORA tavlor. Vilket är väldigt väldigt svårt att hitta på tavelsidor idag. Och alla deras bilder är tagna utav deras egna fotografer. Dem finns alltså inte att köpa någon annanstans. Här i Sverige kan man köpa till en ram, och både dem och själva printet är så lyxiga! Jag får ju minst hundra frågor per år om vart man köper prisvänlig stor konst, så here u go!!! 

Sen stannade jag kvar och snackade skit + uppdaterade mig om branschgrejer i 2h. Herreguuuuuuuuuuud vad tacksam jag är prick varenda arbetsdag. På riktigt? Hur många kan ens ta en 2h lunch UTAN att det skulle bli liv i luckan på arbetsplatsen?

Nejmen alltså KOLLAAAAA!!!!!! Innan vi gick hem så slank Elin ner en liten julklapp i handväskan. När hon berättade vad det var så skrek jag raaaaakt ut. En årskalender (dvs 12 bilder!!) med Håkan Hellström! När man har använt en månad så är det bara att man enkelt river ut bilden på Håkan och sparar. Ville utan överdrift sno dom andra tjejernas julklappar. Hade känt noll skam över att göra det!!!!

Jaja ni vet ju hur jag är. En riktigt tjötpåse. Så tillslut fick Elin sparka ut mig för att jag skulle gå hem.

Vilket kalasgäng! Claudia, Valerie, Elin, Steffi, jaog, Louise + Edita & Gertrude. 

Tack för att ni gjorde en fredagslunch i september så mysig, Elin & Poppy Posters <3 Missa inte att spana in >>deras sortiment<< (klick!) nu. Jag själv behöver en ny stor tavla både i hallen och i vardagsrummet, så jag kommer absolut vilja ha dem ifrån Poppy.

Edit: Jag såg nu på hemsidan att det är få 3 betala för 2 fram tills julafton med koden TrePosters.

    1. Åh vad kul att läsa!!! Bloggen ÄR och kommer föralltid att vara min favoritplattform. Men tekniken på denna bloggen nu strular såå mycket. Så tar det vanligtvis 1h säger vi, så tar det just nu minst 2,5 haha. Så meckigt alltså. Men jag saknar det också!!! och det kommer att lösas till 2022. KRAM <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Min bostadskarriär – min strategi, avkastning och risker

Hej på er allesammans! Som ni vet kärade vi ju ner oss totalt i ett gammalt renoveringsobjekt med havstomt och egen brygga i förra månaden (läs här annars klick!). Efter det följde en utdragen budprocess.

För att göra en lång historia kort så förlorade vi huset tre gånger under en 1,5månaders period pga strul med säljarna och det andra paret som budade. När vi tillslut insåg att det var helt kört så gick luften verkligen ur oss totalt. Vi som hade varit så upprymda och exalterade, var nu istället uttömda på energi. Vi hade förlorat vårt drömhus. Och det kommer ta tid att släppa det, om jag nu någonsin kommer att göra det…

Många undrar varför vi vill flytta. Och egentligen vill jag ju inte flytta ifrån just vårt hus. Jag älskar ju vår mörkgråa L:formade betongklump. Men det finns ju ändå saker vi saknar. Som en gräsmatta tillexempel. Men om man ska bortse ifrån känslor och drömboenden och enbart prata om ekonomibiten – så har jag självklart en plan i vart jag väljer att placera mina pengar.


Rent krasst så har jag ju ändå gjort en rätt snabb bostadskarriär I guess? På 5år har jag gått ifrån att bo i en hyresrätt i en förort, till en sekelskifteslägenhet i Vasastan och nu i en villa i en attraktiv förort.

I takt med att åren har gått, så har jag också lyckats tjänat mer och mer pengar. Så ganska snabbt var jag tvungen för att bestämma mig för hur jag ville förvalta och placera de pengarna. Och som ni vet har jag valt att trycka in det mesta i vårt hus, och resten på börsen.
Men det där med att placera pengarna på just mitt boende är ingen slump… För under de tre senaste åren har huspriserna där jag bor ökat med 43,6% (källa Hemnet). Det är ju en otrolig avkastning och utveckling. Och tittar man längre bak i tiden så har villapriserna i Nacka ökat med 441% se senaste 20åren. Helt galet!

Så, så fort jag tog tag i min ekonomi insåg jag, att jag ville in i bostadsmarknaden och köpa mitt egna boende. För på sikt kommer det bara att bli dyrare och dyrare. Dessutom är boende den kategorin jag i LIVET får mest tillbaka av, om ni förstår? Jag kan njuta av mitt hem varenda dag (samtidigt som jag förhoppningsvis gör mig en slant på det också), tillskillnad ifrån om jag skulle investera mina pengar i tex olika start ups eller bara ha dom liggande på något sparkonto. Då kan jag ju inte njuta i mitt vardagliga liv utav mina pengar. If that makes sense?
jag skulle ju ljuga om jag sa att det inte har varit en strategi utav oss att lägga våra pengar på att förbättra vårt boende, med förhoppningen att det ökar värdet på vårt hus. Och när det kommer till framtida husköp så skulle jag aldrig köpa ett boende som jag inte tror är en bra affär på sikt.

Dock är det otroligt viktigt för mig att min sk ”bostadskarriär” INTE får vara på bekostnad utav min och familjens hälsa. För ingenting i livet är värt det om man inte mår bra (mvh en person som varit deprimerad i många många år). Jag skulle med andra ord aldrig kunna köpa och flytta stup i kvarten för att göra mig en slant. Jag hade inte heller kunnat flytta 30min TILL ifrån stan till ett up coming område som jag ser potential i på sikt. För då hade jag inte kunnat leva det livet jag gör idag, med närheten till stan/vänner/familj. Pengar går absolut inte före min lycka och mitt välmående med andra ord.
Om vi ska fortsätta på spåret ekonomi när det kommer till bostäder så kan jag vara transparent med våra tankar och bostadsdrömmar.

1) Vi säljer vårt hus och köper ett annat i Nacka som vi kan sätta vår prägel på. Ett helt färdigbyggt hus är inte vår melodi.

2) Vi bor kvar i vårt hus och satsar istället på att köpa ett landställe i Sverige eller utomlands.

Vi pendlar nog nästan dagligen med vad vi vill, om jag ska vara ärlig. Men om vi vill köra på plan nr 2 så ligger det lite längre fram i tiden + att det kräver att jag och P börjar spara mer pengar. En bra kontantinsats i all ära, men det är också skönt att amortera mer än vad man behöver och på så sätt minska sina lån så snabbt man bara kan.

Men ett semesterboende utomlands kräver ju tex att vi gör ordentligt med research. Inte bara i vart detta boendet i så fall skulle kunna vara. Utan hur bostadspriserna har utvecklats på sikt i just det landet och området. Utan också hur vi vill leva våra liv, spendera våra semestrar, med vilka och framförallt VART det i så fall skulle kunna vara. Det vet vi liksom inte, och det är ju ändå steg ett…
Några nyfunna vänner till oss förstår INTE ALLS hur jag och P kan ha ett sånt fokus på just bostäder. Dem vill hellre resa och upptäcka världen för att njuta utav sina pengar på det sättet istället. Vilket jag förstår! Och jag förstår ju att det här inlägget för många anses vara helt världsfrånvänt (eller kanske till och med girigt?). För att man har olika värderingar helt enkelt.
En av anledningarna till att jag och P föll för varandra, är för att vi har samma värderingar och mål i livet. Jag har alltid, så länge jag kan minnas, haft en tydlig framtidsplan. Jag lämnar ingenting åt slumpen. Jag står aldrig still och det finns alltid en plan B och C.

Jag tror att jag är sån för att jag behövde en dröm att hålla fast vid när jag var deprimerad och mobbad som yngre. För att hålla huvudet över ytan helt enkelt. Numera är det en livsstil, men också för att jag inte tar några pengar i världen för given. Inte min hälsa heller för den delen. Jag vill säkra upp, och inte ångra att jag var en impulsiv 20åring som inte förvaltade mina pengar väl. Min kille fick ju en stroke och blev halvkroppsförlamad i samma ålder som jag är i nu. INGEN vet vad som händer i framtiden.
MEN för den sakens skull vill jag inte bara leva i nuet och vara spontan. Vi har redan fixat lånelöften med banken (för att slippa väntetider om det rätta dyker upp) och vi har en dialog med en mäklare ifrån Länsförsäkringars Fastighetsförmedling. Så vi har fått en värdering av vårt hus och är i princip redo att lägga ut det om vi skulle springa in i vårt nya drömboende (klicka här för att läsa mer om deras olika tjänster!).

Dock är ju ingen statistik i världen en försäkring!!! Varken när det gäller husförsäljningar eller att placera pengar. Det finns ju alltid risker. Min kille kan tex tänka sig att sälja innan vi har köpt nytt, men jag vill köpa och sälja i samma marknad. Det är tex en sån risk som jag inte är villig att ta. Att vi säljer nu men om 6mån så är huspriserna ännu dyrare alltså.

Jaaaa… Varför är det så viktigt för mig att bo bättre med åren och förvalta våra pengar väl då? Svaret är ganska enkelt. William. Pengar är långt ifrån allt, men jag är uppväxt med en ensamstående mamma med fyra barn. Jag är med andra ord född in i att ha pengaångest. Och även om jag inte vill att William ska få allting serverat på ett silverfat, så vill jag ge honom känslan av frihet snarare än pengaångest. Vill han satsa på en idrott eller vad som, så ska han aldrig ha ångest över när laget behöver köpa med sig matsäck eller nya träningsställ.

De minnena jag drömmer om att skapa med honom, innefattar även en budget. Att vi åker skidor i Sälen på vintrarna, att vi visar honom matkulturen i Italien eller att han ska känna att hans hem är en frihetszon. En plats dit han vill ta alla sina vänner och där det alltid finns mycket saker att göra. Dessutom vill jag vara en bra förebild, och visa honom att alla hans drömmar kan slå in, även om han ärver sin mammas gener och inte blir något läshuvud i skolan haha.

Jag har ingen aning om ifall jag är ”normal” i mitt sätt att se på pengar/bostäder/drömmar/framtiden. Och om min strategi för att få mina pengar att växa är det bästa sättet – ja det är ju omöjligt att svara på känns det som? Det får framtiden helt enkelt avgöra <3

Vad tycker ni? Tänker ni mycket på framtiden? Eller får ni stressade av att ha uppsatta mål? Tar ni livet lite som det kommer? Eller var det några andra tankar som väcktes i er när ni läste det här? Let me know!!!! Skriv i kommentarsfältet så pratar vi där. Då kan fler joina konversationen också än om vi tar det i DM på IG tex.

  1. Resonerar precis som du! Åh vad jag vill förvara mina pengar i en bostad. Tyvärr är det just det som ger mig pengaångest. Pluggade klart till sommaren och har under den tiden lyckats dubbla mitt sparande. Bara det att mitt sparande är långt ifrån en lägenhet. Visserligen har jag börjat jobba nu, men har fortfarande en hyresrätt som ÄTER pengar. Någon dag, någon gång kommer jag förmodligen vara i mål med sparandet, men nu känns det ljusår bort…

    1. Men herregud finis!!!<33 Sluta ha orimliga krav på dig själv. Du pluggade klart I SOMRAS. Det är OMÖJLIGT att kunna spara i samma takt när man pluggar. Man ska absolut inte jämföra sitt sparande gentemot andra. Det snarare sänker ju bara livskvalitén än att höja den på sikt <3 Hyresrätter äter pengar jaaa, men ALLA börjar ju någonstans. Och alla har olika förutsättningar. Du HAR JU en plan framåt.

      Har du funderat någonting på att placera dina pengar? Jag gör det ju inte själv, utan tar hjälp av en app (men går ju via ens bank också tex). På så sätt har mina sparpengar växt (finns naturligtvis en risk) utan att jag har behövt spara mer. Mina pengar växte så pass mycket att jag efter fyra fem månader hade råd att renovera ett helt kök. Pengar som jag själv alltså inte hade tjänat ihop, utav dem hade växt i fonder. Läs mina gamla inlägg ekonomiinlägg (finns kategori + sökruta i bloggy), där har jag skrivit massor om just sparpengar, inflation och vad det innebär för ens sparande, ränta på ränta effekt och att placera dem! LYCKA TILL FINIS!!!!!!!!!!!!!!!!!! Du kommer att nå ditt mål och du kommer vara så förbannat stolt över dig själv den dagen du signar på din första lägga!!! <3

  2. Nu blev jag inspirerad! Jag ska boka tid på banken o se vad som krävs för att få lånelöfte

  3. ”Min kille fick ju en stroke och blev halvkroppsförlamad i samma ålder som jag är i nu.”

    Vänta va? Hade inget minne av att du skrivit om detta innan. Oj!

  4. Älskar när du gör inlägg som dessa!

    Jag och sambon har nyligen flyttat in i vårt första bostadsköp. Älskar verkligen huset och trivs såå bra, Men! Min tanke är väldigt ofta att göra saker för att höja värdet och sälja inom några år för att gå med vinst och fortsätta till nästa bostad.
    Dock tänker inte riktigt min sambo i samma banor där..

    1. Vad kul! <3 Vad är hans resonemang? Lite beroende på vart man bor så kan man ju inte räkna med samma avkastning. Alla har ju olika prioriteringar i livet och vad man vill göra. Ni kanske kan mötas på mitten? <3 Mycket små medel kan ju verkligen lyfta ett helt hem också. Det behöver ju inte vara större renoveringar som kostar mycket pengar! Det kanske går att sälja in till honom? <3

  5. Vi är precis som du, vi har förvisso inga barn än jag och sambon. Men vi började för 5 år sedan och sätta upp och på nyproduktion och har flyttat en gång varje år till nytt. Det har möjliggjort att vi redan efter 2 år lyckades köpa en tomt (som idag dubblats i värde). Nu jobbar vi för att snart börja bygga huset med under 50% i belåning. Vi har en flytt kvar till våren innan vi ska börja bygga. Dessa beloppen vi fått ihop hade vi aldrig kunnat spara ihop på vår löner om vi inte investerat bostäder. Snart ser vi fram emot att landa i vår ”forever home” dvs huset som vi själva ritat med arkitekt.
    Utöver detta sparar vi långsiktigt på börsen och vill precis som du kunna erbjuda mina barn en fantastisk uppväxt 🙂

    1. Men gud vad kul! Stort stort grattis!! Nej precis, jag hade aldrig kunnat spara ihop mina pengar själv heller i den takt som bostäderna har ”gjort åt mig”. Att ”landa” är det fiiiiiiinaste ögonblicket en människa kan få vara med om typ. Jag är så glad för er skull! Återigen stort grattis och väl kämpat!! <3

  6. Vilket himla bra inlägg! Jag arbetar som sjuksköterska och pluggar nu min specialist utbildning till distriktssköterska, en del av detta är för att höja mig i lön. Jag har höga lönekrav då jag precis som du tycker det är viktigt att komma in i bostadsmarknaden. Jag känner igen mig i det du skriver, jag har så många mål och drömmar gällande detta. Och jag kommer att nå dit, men först blir det att fixa studierna. Tror inte man kan lömna något åt slumpen när det gäller ekonomi. Kram!

  7. Upplever också att tjejer är mer känsliga och tar illa vid sig om man frågar om deras ekonomi, typ att det är såååå privat. Så är det sällan med mina manliga kollegor eller killkompisar. Därav att vi tjejvänner pratar så mycket mindre om ämnet.. vet vad flera manliga kollegor tjänar, de svarar gladeligen medans tjejkompisar tycker jag är fräck. Men hur ska vi då ens få upp löner?!

  8. Vettigt resonerande och tycker att de flesta som resonerar som dig har en vettig plan. Personligen skulle jag ”gå back” i att köpa ett hus (och lyckas öka det i värde) då jag gör såpass stora avkastningar på börsen att jag tjänar mer på att hyra och ha kapitalet tillgängligt att snabbt flytta runt och öka.
    Annars peppar jag mina syskon i att också hellre köpa hus/helst börsen och investera sina pengar i det, än att leva typiskt 20-åringsliv. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

En misslyckad resa till Benahavis och Ronda


Hola Amigos! Jag har ingen aning om hur man gör ett upp och nedvänt utropstecken. Men jag tror ni överlever det grammatiska felet. Jag är ju en mästare på att stava fel ändå. Så ni är väl vana? Jag tänker att vi ska kika tillbaka på en dag nere i Marbella som jag lyckades dokumentera rätt bra.

Min älskade lillebror Sebastian kom nämligen och hälsade på oss andra veckan. Jag var helt överlycklig för det! Han har ju i perioder bott hos oss sen i somras, och spenderat mycket tid med vår familj. Så när han inte är med känns det inte som att hela familjen är samlad typ haha.

Vi ville i alla fall visa honom runt lite, och bestämde oss för att åka 25min ifrån Marbella, till en jättegullig liten by uppe i bergen som heter Benahavis. Vilket jag verkligen kan rekommendera alla att göra! Vägen dit är sååå fin och vill man finns det flera olika hike-vägar och vandringsupplevelser. Men av naturliga skäl blev det lite svårt för oss att göra dem med William hehe.

Såhär ser det ut på gatorna. Små balkonger, snirkliga smala vägar, uppförsbackar, grönsaksmarknader och sedan ett gäng med restauranger. Sist jag och P var där var för 5år sedan, när vi åkte på vår första resa ihop.

Då hade vi varit ett par i kanske en månad? Han åkte ner med sina vänner, och jag med mina. En vecka ifrån varandra (men åt på samma beach clubs, klubbade och gick på samma fester ändå). Och sedan en vecka bara vi.

Den gången kom det in någon j*kla Sahara-värme. Så från att tempraturen hade legat på 32 grader när vi fixade oss på hotellet, hade den stigit till 42 grader (!!!!) när vi kom fram till Benhavis. Alltså det var så varmt så vi höll på att svimma. Så det var väldigt skönt med ca 22 grader den här gången haha.

Vi knatade runt och kollade in en second hand butik. Sedan gick vi till torget och slog oss ner på första bästa restaurang. Den såg ut såhär!

Det var mitt under siestan, så det var inte jättemycket öppet. Men det blev toppen ändå. Sedan beställde vi in all tapas på menyn som dom hade. Jag drack såklart sangria. Min favvo är dock den med en bas på cava istället för rött vin.

Sen satt vi och tjötade i typ en timme. Min lillebror är okrydd en av de roligaste människorna jag vet. Han är en sån som inte vet om att han är rolig. Såna människor, människor som drar RAPPA skämt + folk som garvar åt sina egna skämt är prick det roligaste jag vet hahaha.

Herregud vad många goda pastor vi åt under månaden i Spanien. Lite svårare att avnjuta maten nu bara, eftersom att man hela tiden måste hålla koll på Gugges korta armar (som plötsligt kan bli ASlånga)…

Herregud vad spanjorer ÄLSKAR barn för övrigt?! Alla i alla åldrar kommer alltid och vill gosa. Och kommer man till en restaurang blir dom överlyckliga om man har med ett barn. Det är ju inte riktigt samma bemötande på en restaurang i Stockholm haha….

Efter den sena lunchen bestämde vi oss spontant för att åka upp ÄNNU längre upp i bergen, till Ronda. Men när GPSen visade denna vägen så satte jag ner foten. Det blev inga smala GRUSVÄGAR för oss.

Men men det gjorde inget. För det fanns andra vägar att ta. Och OJ VAD VACKERT det var. Dock rekommenderar jag ingen att åka dit ”spontant” kanske. Liiite planering krävs ändå haha. För jag var så SJUKT illamående i bilen, och jag som aldrig är höjdrädd vanligtvis blev livrädd av att åka på de där vägarna. Folk körde som galningar och det var stup nedanför oss på flera hundra meter???

Dessutom skrek William som en stucken gris exakt hela vägen upp. Jag trodde på riktigt att min lillebror skulle checka ut och aldrig mer vilja umgås med oss efter det hahaha. Sa jag att det började regna och blev sån dimma att vi bara såg 2 meter framför oss när vi körde?

Ser ni hur sjukt vackert det är i Ronda!!! 

Varför vi åkte upp dit var för att äta på en mysig restaurang i solnedgången. Men det vi inte tänkte på var att Ronda ligger HÖGT uppe i bergen. Så plötsligt hade temperaturen sjunkit till 12 grader. Alltså hahaha vilken fail.

Så vi kunde ju absolut inte gå ur bilen och äta en middag på någon uteservering? Inte inne på någon restaurang heller för den delen. Folk utanför gick runt med dunjackor, vinterskor, mössor och tjocktröjor. Medan jag satt i kortärmat och frös. Gugge hade inte ens med sig ombyte.

Så medan P och min lillebror sprang in på Donken och köpte hamburgare till oss, så bytte jag bajsblöja i baksätet. Vi var alltså uppe i Ronda totalt en kvart kanske? Så påvägen hem igen, när William återigen skrek som en stucken gris (och vi insåg att hans mat var helt slut…. Jag vet problemen tog aldrig slut…) så blickade vi ut över restaurangen där vi skulle ha ätit 🙂

När det några dagar senare för dags för min lillebror att åka hem, och jag frågade honom vad som hade varit bäst med hela resan – så svarade han otippat nog Ronda hahaha.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Ska vi flytta? För- och nackdelar

Viktig info: Alla bilder i det här inlägget har jag hittat på Pinterest, så bilderna är alltså INTE ifrån visningen eller ”vårt” hus. Vi har inga bilder ifrån visingshuset alls. Därför får ni istället se bilder som är vår AMBITION att ”vårt” hus ska se ut en dag.

Hej på er allihopa! Hoppas allt är bra med er såhär mitt i hösten. Med mig är det toppen. Förutom att livet plötsligt KANSKE har fått en helvändning…

Såhär här det. För några dagar sedan gick jag och min kille förbi ett hus, la en lapp i brevlådan som vi har gjort tidigare, och plötsligt så hade vi blivit inbjudna till en privat visning(!). Vi har ju suttit bänkade framför Hemnet sedan vi flyttade in i vårt befintliga hus. Men detta är det första huset som har gett mig fjärilar i magen(!). TROTS att själva huset kanske är det mest OTIPPADE huset någonsin för oss. Men det spelade liksom ingen roll. Jag kände mig hemma där på något sätt.

Vi drömmer om mörkare färger på väggarna och färgglada fåtöljer.

Jag har på riktigt inte kunnat sova ordentligt sen vi la ner lappen, och i skrivandes stund skakar jag utav nervositet. För vi VET INTE hur vi ska göra. Så jag tänker faktiskt att ni ska få hjälpa oss hahaha!! Så HÅLL I ER. Lite längre ner i det här inlägget kan ni läsa om våra PLUS och MINUS med huset. Men först: lite härlig inspiration för hur vi tänker oss att huset kommer att bli.


Tänk tänk tänk att bo ett hus med snickarglädje? Bara en sån sak gör en ju knäsvag.

Tänk att se ut över vattnet ifrån sitt vardagsrum? Det är ju såna goals… Att… Att… Jag vet inte vad!!! Bara att kunna ge Bruno en gräsmatta hade känts så kul!


Vi drömmer om dubbeldörrar i rött. Och en färgsättning i två nyanser av grågrönt. 

Trappan som idag är täckt utav någon form av plastmatta, skulle lika gärna kunna se ut såhär. Pricken över i:et hade varit om handtaget till trappen hade varit klätt i läder. Väggarna hade gärna fått vara mörkt gröna också.

Så länge jag kan minnas har vi pratat om att ha en lönndörr. Och i det här huset är det fullt möjligt att ha det från vardagsrummet in till kontoret och gästavdelningen. 

Tänk att ha fiskbensparkett på hela nedervåningen?! (Idag är det flera olika typer utav golv, plastmattor, orange kakel ifrån 50-talet och en (tyvärr) suuuperliten träparkett.

Jag vill ha sånt här kakel (fast större plattor) i hall eller badrum typ! Det hade min killes familj på sin gamla gård och jag ÄLSKADE det. Rutigt golv kommer nu och för alltid vara det vackraste som finns.

Nedanför huset ligger en brygga, och där ser jag framför mig hur jag skramlar med porslin medan jag dukar upp för fika. Eller ja, jag ser framför mig hur jag öppnar en flaska bubbel till en brygg-fest också för den delen!!! 

Vi skulle börja kunna inreda med mer gamla möbler. Tex ett sånt här antikt vitrinskåp. Skriker typ!

Ingen utav oss har en ambition om att göra huset supermodernt. Tvärtom. Allt som står i huset vill vi ha gammalt, men färgmässigt kan vi gärna följa trender. Det är ju bara att måla om ifall man ändrar sig med tiden ju. Men att byta ut ett badrumsgolv eller ett helt kök är ju desto svårare.

Sa jag att huset hade två fungerande kakelugnar!?

Huset är ju ifrån 1800-talet. Men någongång på 50-talet så byttes alla fönster ut, och en del av all snickarglädje togs bort. Det var ju flådigt då på den tiden. Att modernisera. Men det är ju en av alla grejer vi drömmer om att återskapa. Jag kan ingenting om vilka stukaturer eller mönster som var tidstypiska då. Men det får man väl sätta sig in i den dagen det är dags. 

OK OK här kommer listan med alla PLUS med huset i alla fall:

PLUS:
+ Sjötomt.
+ Egen brygga + egen strand.
+ Stor potential att bli vårt drömhem.
+ Stor tomt med gräsmatta och plats för orangeri, garage, gästhus mm.
+ Vackert område med sekelskiftesvillor som grannhus åt alla håll.
+ Egen brygga där vi kan ha en bastuflotte och vår båt.
+ Vi slipper bygga ett hus ifrån grunden och kan göra all ”kul” renovering istället.
+ Nuvarande ägare vill ha utflytt om flera månader.
+ Massa fruktträd och bärbuskar.
+ Känns hemma.
+ Upcoming område.
+ Förmodligen en ekonomiskt bra affär (om vi planerar att bo där en längre tid) om man kollar på hur huspriserna har stigit i området de senaste åren.
+ Bruno får mer frihet.
+ Mer idyllisk uppväxt för William.
+ Nära stall för mig och nära till skjutbana för P.
+ Sinnessjukt vacker utsikt.
+ Ingen insyn.
+ Bergvärme.
+ Nära grymma lekplatser och promenadstråk.
+ Egen gästavdelning i huset, vilket i värderar högt.
+ Det finns två superfina fungerande kakelugnar.
+ Jag får plats med ett vitrinskåp hahaha.

MINUS:
– Dyrt.
– Känner ej till förskolorna därute.
– Ligger längre ifrån stan (10 min extra ifrån avfarten än idag).
– Ligger på andra sidan Nacka än där vi egentligen har velat bo (men vi hade aldrig aldrig aldrig haft råd med en sjötomt där).
– Vi behöver ork, energi, tid och pengar för att renovera i flera månader.
– Vi kan inte göra allt på en gång, utan kommer behöva bo i renoveringskaos samt förlika oss med tanken att bo i ett hus som inte är exakt det vi drömmer om just nu.
– Dom har hittat mögel på vinden.
– Lagfart och pantbrev är sinnessjukt pricy.
– Vi behöver dra om all el, byta tak, alla fönster mm mm. Dvs inte jätteroliga utgifter.
– Garaget är fallfärdigt.
– Gäststugan är obeboelig.
– Vi vet inte den exakta omfattningen av möglet i huset.
– q1 märkt hus, vilket vi inte vet exakt vad det betyder. Kanske ej FÅR göra det vi vill osv.
– Längre till en mataffär och Take Away-ställen.
– Vi behöver dra nytt VA.
– Värmepumpen behövs bytas ut.
– Kanske känns ”ensamt” på vintern när det inte är sommaridyll längre?

Ja, som ni ser handlar mycket om minuslistan alltså om ekonomi och inställning egentligen. För allt går ju om man vill. Sen får man ta renoveringen i etapper i så fall. Juste!!! Man får gärna utvärdera sina tankar, inte bara skriva ”KÖR” eller ”skit it!!”

Eftersom att huset är supersupergammalt, och man redan nu har hittat en massa mögel, så är jag såå rädd för att köpa det och så visar det sig att huset är i ännu sämre skick än vad vi trott. Självklart kommer vi ta in en oberoende besiktningsman oavsett, men ändå. När man köper lägenhet så behöver man ju inte tänka lika mycket på saker som kan stå en dyrt. Medan det med hus är det en djungel…

När vi köpte vårt nuvarande hus, så var ju det ganska nybyggt. Men trots det så kan ju allt hända liksom. Det hade bara känts så mycket mer tryggt om säljarna hade kunnat tänka sig att använda Länsförsäkringars tjänst, LD+. Då slipper säljaren slipper betala om det visar sig att det finns dolda fel. Dvs så innebär försäkringen en trygghet även för mig som köpare(!). För om jag hittar brister kan jag vända mig direkt till Länsförsäkringar för en saklig bedömning av om det är ett fel som säljaren ansvarar för eller inte. Om det är ett fel som säljaren ansvarar för betalas också ersättning ut från försäkringen. 

Det vill jag använda mig utav när vi säljer också. Det finns alltid en risk att man säljer till några som kanske häver köpet, eller kräver en på en massa pengar i efterhand… Det går tyvärr inte att försäkra sig mot. Försäkringen täcker däremot det belopp man som säljare kan bli skyldig att betala pga dolda fel. Dessutom får man bland annat försäkringsbolagets hjälp att utreda felansvaret samt att förhandla med köparen om det skulle uppstå diskussion/tvist.

Det är tryggt för både köpare och säljare att använda sig utav LD+ alltså!!!! >>KLICKA HÄR<< för att komma till Länsfast hemsida för att läsa mer om vad man ska tänka på vid husköp. Eller husförsäljning.

Jag kan knappt sova eller äta för att tankarna snurrar så mycket… Så snälla snälla hjälp oss! Hur hade ni resonerat?! Speciellt ni som har köpt ett hus med mögel!!! Kommentera nedan.

  1. Alla fördelar är väldigt bra fördelar om det är det ni söker. Angående möglet i taket måste ni ta reda på var det kommer från. Vi har det i huset vi köpte men det var för att all ånga och kondens från ett badrum gick rakt upp utan ventilation = mögel på masoniteni undertaket. Det är åtgärdat och det känns inte fuktigt, så vi körde ändå eftersom taket ändå kommer behöva bytas så småningom. Mycket som ska göras och renovering tar oftast dubbelt så lång tid än vad man tänker och det är dyrt att leja bort allt…

    1. Väldigt sant, att alla fördelar är väldigt tunga. Och många ju hehe!!! Det är faktiskt ifrån samma sak. Men, jag såg en del svarta plankor uppe vid taket som såg helt mögliga ut (på ett annat ställe än det besikningsmannen skrivit om) samt att det i protokollet står fyra till ställen det evt är mögel på. Men man måste öppna upp och kolla. Bla grunden också. Så där är det ingen ånga som skapat möglet i så fall…. Hehe ja det är ju ett j*kla helvete. Så det beror liksom helt på hur mycket huset går för i så fall. Har vi tur kan vi renovera och SEN flytta in. Har vi riktig otur kan vi inte ens renovera första två åren pga huset går så dyrt. Men då vill vi inte flytta dit heller <3:-(

      1. Förstår det men är det ett sånt läge ni vill ha så kör. Som någon skrev finns det väldigt få havs/sjötomter och det kanske är värt ändå? Och det går att ha nånstans att bo samtidigt och vi hade en 8månaders när vi började vår renovering och det är mycket lättare ju yngre de är!

    2. Har köpt ett gammalt hus och renoverat. Vi tog beslutet lite i all hast att köpa huset och vi stod mellan att bygga ett från grunden till att köpa detta vi bor i nu och renovera. Jag hade idag velat bygga ett hus från grunden då man får exakt som man vill då. Det var mycket jag tänkte att åh vad fint det blir om vi gör så och så. Det var tex plankgolv i hela huset under all gummimatta och jag ville verkligen ha ett sånt golv, typ lite varför vi köpte detta haha. Men när vi sedan rev upp allt var det skadat på flera ställen, plankorna var sjukt tunna så man hade nästan ramlat igenom om man bara hade haft dem. Så det fick bli att vi drog upp allt golv och fick regla om (för att allt var snett) för att lägga nytt golv.
      Man tänker att det finns så himla mycket potential i ett hus men man vet aaaaldrig vad som döljer sig bakom väggar, under golv m.m. Sen var allt en kostnadsfråga för oss, vi hade bara en viss budget och fick prioritera.
      MEN, ska inte vara så negativ. Gömmer det sig inte en massa under ytan osv osv så kööööör, men det är svårt att veta. Alla plussen var ju DRÖMMEN verkligen.
      Hoppas det var okej med mitt sjukt ärliga svar, inte alltid kul att renovera hus. Och jag hade gjort det under en varmare period på året. Vi bodde hela förra våren och vintern med 8 grader i huset och fick ha stängd dörr och värmeelement i sovrummet uppe, jag var i början av en graviditet och mådde sjukt illa, fick klättra ner för en stege mitt i natten för att gå på toa, i som sagt 8 grader haha. Men som du skrev, att ni får vänja er vid tanken att ni kanske får bo i renovering ett tag och ni behöver inte riva ut hela nedervåningen samtisigt som vi gjorde hehe.
      Hoppas ni väljer rätt beslut för ER och er familj. Huset låter ju fööör DRÖMMIGT!

  2. Jag jobbar själv dom fastighetsmäklare och nu vet jag att du har samarbete med Länsförsäkringar,
    Men det finns ju massor av lösningar på det här med dolda fel och det går i princip alltid att teckna på en dolda fel försäkring på den besiktningen ni som köpare i så fall gör, oavsett besiktningsföretag. För allas trygghet liksom😊
    Och gällande huset så säger jag KÖR!! Det låter helt magiskt och hade det varit jag så hade jag ångrat mig livet ut om jag inte tog chansen till den idyllen du beskriver. Och ångrar ni er mot förmodan så är det ju ”bara” att sälja och göra något annat (såklart kostar det pengar osv osv men hus säljs alltid)
    Lycka till oavsett hur det blir!!😍

  3. Jag hade nog kört! Har ni råd så är det så många fina plus på den listan att ni nog kommer ångra er. Ta dit en besiktningsman och utvärdera igen efter den!

    Nu har ni bara ett barn som är ganska litet och ”enkelt”. Inte så mycket roddande med transporter till förskola/skola/träningar/aktiviteter osv. Om ni skaffar fler barn så kommer leva i renoveringskaos bara bli kämpigare tänker jag (har iofs inga egna barn så gissar bara). Känns som ett projekt att göra när man har få och små barn till skillnad från flera lite äldre än ni har nu. Vardagspusslet blir kanske krångligare med lite äldre barn och renoveringskaos?

    Det där låter ju som ert livsprojekt! Tänk när W tar studenten och ni har mottagningen nere på bryggan.. orkar inte vad fint!!

    1. Men åh tack!!! Haft såååå mycket tankar kring vad som är ”smartast” när det kommer till omfattande renovering och husbygge. Och landar i att jag tkr precis som du! Ju yngre dem är, desto smidigare på alla sätt. Just pga som du säger, man slipper anpassa sig efter träningar, aktiviteter och tider.

      Jaaa exakt :'( Blööööö nu bölar jag<3333 Det hade varit SÅNA GOALS :''''''''-(

  4. Dröm med sjötomt!!!Mitt råd är att kolla upp mer var Q-märkt innebär. En kompis bor i en lägenhet som är Q märkt och fick inte ens sätta upp värmeskydd/solskydd på sina fönster. Tydligen snäppet mer strängt än K-märkt så värt att undersöka mer!!

    1. ja verkligen dröm! Får se om den går i uppfyllelse bara!!!!! Om inte nu så kanske någon gång i framtiden… Alltså som jag har förstått det genom några googlingar så är just q1 en mycket mycket mild version av K-märkt?! Tack för tips!!! <3

      1. Jag har alltid tänkt såhär ang fastighetsaffärer; de viktigaste faktorerna är de som inte går att påverka mer i efterhand, tex läget. Sjötomter finns det dessutom ungefär 0 nya av eftersom vi har ett hårt strandskydd i Sverige så de som finns är de som finns och man vet inte om det blir några fler typ någonsin. Om strandtomt är något man verkligen drömmer om är det sjukt värt att köpa ett äldre hus som ligger på en sådan. Det är i princip värt att köpa något fallfärdigt och göra om Allt bara för att få tomten.

        Dock så måste man va realistisk och allt är en pengafråga, man måste ju kolla var smärtgränsen går för ens familj i hur mkt man har råd med. Och att det finns mögel är ju en varningsflagga eftersom det Kan bli väldigt dyrt om det spridit sig.

        Men som sagt, jag skulle ändå avgöra på hur mkt ni gillar läget för allt annat går att fixa.

      2. Ja, det är skillnad på q1 och Q-märkt och K-märkt, en extremt stor skillnad. Ett ”litet” q är inget hinder, du har läst rätt.

  5. Min familj har en tendens att renovera allt de kan komma på, så jag tycker att det låter som ett fantastiskt projekt att få sätta tänderna i. Du som är duktig på design och har ett öga för detaljer kommer må så bra av att få sätta din egen prägel på ett så speciellt hus.
    Och om ni är oroliga för att bo i kaoset, smäll upp ett attefallshus att bo i medan ni renoverar det viktigaste (sovrum, kök och ett badrum), då kan ni stänga till kaoset i iaf några rum medan ni tar tag i resten av huset.
    Jag tycker att gräsmatta och egen strand slår berg och pool alla dagar i veckan, tänk bara vilken uppväxt att få springa över gräsmattan barfota och sen övergår det till sand och vatten – dröm!
    Har ni de ekonomiska förutsättningarna att köpa och sedan renovera ”det viktigaste” för att det ska bli beboligt, och sedan ta resten pö om pö, så säger jag KÖR!

    1. Men ååå tack <3333 Jaaa alltså det är absolut en tanke vi har. Att fixa till gäststugan först. Eller gästavdelningen inne i huset. Meeeeen det är ju egentligen prio sist. Då tar det ju längre tid att fixa annat?! Samtidigt som det ju är viiiiidrigt att bo i renoveringskaos. Jag och P som är så känsliga för att inte ha ett tryggt, städat och ordnat hem också hahaha. Nej usch fy.... Tack snälla för tips och kommentaren<3333

  6. Nej nej nej jag tycker inte ni ska flytta. Du säger att ni älskar erat nuvarande hus så mycket, så varför då flytta? Det låter som ett jävla projekt och det är det alltid med gamla hus, plus den där Q märkningen kanske gör att ni knappt får ändra något. Känns för riskabelt. Ni har ett underbart hus som verkar lättskött i och med relativt nytt, det är inte värt att byta mot ett gammalt med massa fel och mögel. Sånna här snabba beslut blir sällan bra, vänta istället på helt rätt tillfälle då allt känns bra och du slipper tänka på för- och nackdelar. När det är rätt kommer allt kännas rätt!! Ni säger ju att det ligger i fel ände av det ni tänkt, längre från stan osv. Vänta till alla era kriterier stämmer säger jag. Lycka till!!

  7. Asså jag förstår din känsla, till hundra, verkligen!
    Men jag rekommenderar inte att leva i ett renoveringskaos med barn. Det är min opinion.. Vi har precis blivit klara med vår renovering och fick vår son i April. Det vi hade kvar efter han kom var ett rum på övervåningen. Oj har så himla mycket att skriva hade typ behövt ringa, men vi känner ju inte varann 😂
    Men kontentan nu är att vi ska flytta för att vi inte får plats och längtar efter att få bygga nytt istället.. nytt med raka väggar (nått man lär sig att älska i renoveringen) och få bestämma eluttag där man vill ha dem och framför allt att få slippa bry sig om att behöva renovera.. veta att allt fungerar o bara få fokusera på livet, doggy o familjen och inte att nått kan gå sönder (för det gör det i gamla hus) i morgon utan typ mer om 30 år.. fråga om du vill veta mer eller bolla mer!

    Kram E

  8. Detta är så svårt verkligen, men utifrån allt ni skriver. Så röstar jag nog nej. ÄLSKAR ert hus ni har nu, så nytt och fräscht allt!! Och verkligen lyxigt. Och detta huset kommer ju stå kvar och kanske finns tillgängligt i framtiden om det skulle vara så längre fram!! Men eftersom ni båda jobbar så mycket + hund + bebis så kanske ni ska avvakta? Men det är mest för att jag dör för de huset ni har idag! Men om magkänslan säger annat så säger jag KÖR! Men, förbered er på mycket jobb för att få ert drömhus!! Det blir bra oavsett vad ni gör 🙂 lycka till

  9. Renoveringsprojektet låter så spännande och verkligen en once in a lifetime opportunity 🤩 Miljön låter också idyllisk! Däremot efter en snabb googling på q1 känns det som en bra idé att kartlägga vad ni ev. skulle vilja göra på huset först och ta upp det med en kunnig innan ni bestämmer er för att köpa. Hade vart så tråkigt att köpa drömbostaden och inte kunna renovera den exakt hur man vill. Om ni inte kan få ut det ni vill eller kompromissa på renoveringen hade jag sagt don’t do it. Men om ni hittar en lösning med t.ex. en q1 kunnig arkitekt säger jag KÖÖR!
    Hoppas det hjälpte! 😊

  10. Jag säger bara KÖR!
    Om ni kan ekonomiskt och hela den biten. Orken kommer komma och gå under loppets gång men i slutändan blir detta kanske ett hus ni bor i livet ut. Huset där barnen växer upp, där kompisarna kommer hänga och där alla traditioner kommer byggas.
    Alla fördelarna övertygar mig.
    Nackdelarna är sådana som för det mesta löser sig. Någon form av mögel finns det i nästan alla hem, i de flesta badrum skapas ofta mögel (som man lätt städar bort) på grund av kondens osv. Nu säger jag givetvis inte att det är den sortens mögel, men det löser sig om ni ändå ska göra en genomgående renoveringen.

    KÖR KÖR KÖR!
    Tror det kommer bli så fantastiskt.

    Gör även en lista över fördelar och nackdelar över att vara kvar i ert befintliga hus.
    Dvs. Insyn, liten trädgård, ej avskild gästdel etc.

    Stor kram, lycka till!

  11. Jag hade börjat med att rensa listan på fördelar som inte är absolut unika med just det huset. Om de kvarvarande punkterna överväger, den ändå relativt långa, listan med nackdelar så kanske du har ditt svar där 🙂 Finns de flesta eller kanske till och med alla fördelarna att hitta i ett annat hus skulle jag letat vidare efter något som inte kräver lika omfattande renovering. Det är ju inga små saker det handlar om och oftast när man börjar vända på en sten så hittar man tio nya där under.
    Men så skulle jag aldrig klara av att bo i ett renoveringskaos heller så hade backat ur oavsett. Men det är ju olika! Oavsett hoppas jag ni landar i ett beslut som känns bra i magen för er båda!

    1. Bra tips!!!! Nejmen alltså har så svårt att se att jag skulle palla det också??? Samtidigt kanske det går om man bor på ett plan och renoverar det andr? Eller fixar ett uthus? Eller hyr ngt? Hmmm. Men superbra tips iaf!!!!!!

  12. Min erfarenhet (är fastighetsmäklare) att alla familjers beslut oftast är snabba och inte alls vad dem egentligen tänkte från början. Inte haft någon som ångrat sig hittills.
    Jag själv är en person som i princip har hela livet planerat i detalj och blir lätt nedstämd när något inte blir som man tänkt sig för att efter ett tag inse att det faktiskt blev betydligt bättre.
    Om ni kanske enbart vill bo där i max 5 år så skulle jag vänta och bo kvar.
    Jag är uppväxt i ett hus som för varje barn (5 stycken) behövde bygga ut. Alltid var det något som behövde göras. Har dock lärt mig väldigt mycket om renovering då man varit med och hjälpt till och fattat beslut.
    Säger som föregående också, upptäcker ni att det inte alls fungerar så gör det inte det. Då får man sälja och se framåt och ta lärdom av det.
    Ring kommunen och kolla vad det innebär för just er/huset med Q-märkt.
    Stort lycka till!

  13. Det verkar som ett jättehärligt hus och fantastiskt med sjötomt! Men det är inte fel att vänta. Det finns så många fler otroliga hus där ute och ni trivs ju bra där ni är nu. Mögel är inte roligt, speciellt inte för hälsan, och att både garage och gäststuga är i dåligt skick bådar inte gott. VA, el måste dessutom fixas. Det känns som det är få saker förutom kakelugnarna som funkar? Ta er inte vatten över huvudet, och om ni köper det så försäkra er om att er ekonomi och hälsa klarar sig om utgifterna blir enligt det värsta scenariot. Det är värt mycket att leva sitt liv utan att fundera på mögelangrepp och oväntade utgifter i ett för dyrt gammalt hus. Be careful what you wish for!
    Ta hand om er <3

  14. Det finns ju alltid risk att det inte blir som man tänkt. Varken med att renovera eller att bygga. Att bygga nytt kan också göra det svårt att se hur det kommer se ut när det är klart, eller bara känna in hur ett rum känn, för det finns inte ens, men åndå måste man ta typ alla beslut innan det ens finns på plats. När man väl har byggt klart kan det ju då kännas surt om man tig ett beslut som man sen ångrar. Medan man medömkan känna in och ta besluten mer i sin takt i ett hus som finns. Allt innebär utmaningar av olika slag, men jag tycker att om det här känns pirrigt i magen och rätt, då ska man lite på det. Sällan har den känslan fel. Det kan nog vara ofantligt tufft, men när drömmen är klar och det går att förverkliga alla bilder som ni ser framför er kring olika minnen ni vill skapa. Då kommer det vara värt det! Kör! <3

  15. Så härligt! Spontant känns det som att fördelarna överväger nackdelarna. Men det är såklart en subjektiv åsikt från min sida! 🙂
    Tips tips! Glöm inte att strandtomt kan innebära strandskydd vilket kan innebära striktare regler angående om/till-byggnation och även gällande gäststuga och andra ”små” byggen. Bara så ni inte missar att kika på sådant admin när man egentligen bara vill köra på! Stort lycka till, ni kommer klara allt! 🙂

  16. Vi köpte ett fullständigt renoveringsobjekt när vår son var 1 år. Idylliskt hus, på pappret, på gammal uppvuxen tomt i supermysigt villakvarter. Besiktningen visade på mögel i taknocken och vi fick med priset lite. Glada och nöjda. Sen började det regna in genom taket. Elen visade sig helt behöva bytas. Rören likaså. Golvet på nedervåningen fick bilas upp. Sen visade det sig att gamla oljepannan orsakat en vattenskada, osv, osv.
    Men vi kämpade på.
    Eftersom det var så mycket som behövde göras så tog det flera år innan vi ens nått en bra nivå. Under denna tid gick varenda timme och varenda krona till huset. Rör är dyrt. Nytt tak är svindyrt. Osv. Och NOLL tid för annat..
    Av vad jag förstår så har ni svårt att få ihop vardagen redan som den är idag, pga jobb bla?
    Tänker därför att det viktigaste att fundera på är just hur ni ska få loss den tid som krävs för ett sådant stort renoveringsobjekt? Och går någon mer i tid blir det mindre pengar till bygget…
    Vårt hus blev tillslut klart och jättefint, vi hann oxå få två barn till under dessa år.
    Men jag skulle ALDRIG göra om det, har ångrat så mycket att så mycket tid gick ”förlorad”, tid jag kunde lagt på mina barn.
    Nu är mina barn i övre tonåren – nu finns både tiden och pengarna.
    Kanske låter super-neg men är menat som ett gott råd: Vad vill ni lägga er tid på de närmsta åren?

  17. Min stora fråga är VARFÖR! Ni har har ju precis gjort om hela ert hus och gjort det så fint och perfekt. Varför vill ni flytta nu?

  18. Man brukar ju säga att huset går att ändra på men inte läget. Låter som läget är fantastiskt förutom att det ligger en liten bit längre från stan, vilket kanske inte bara behöver vara en nackdel. Och att ni har en bra magkänsla om huset tycker jag också säger mycket. Men sen kanske ni får försöka bryta ner det vad som är akut att göra och vad man kan ta senare. Tex fönster och tak kanske inte behöver bytas än på några år vilket gör att ni kanske inte behöver leva i ett renoveringskaos hela tiden? Jag skulle köra om jag var ni och lägga ett bud. Är det menat så får ni huset eller så går det för dyra pengar men då har ni iallafall försökt.

  19. Jag gillar skarpt att ni inte tänker renovera det till något toppmodernt. Skulle ha den tanken hade du fått rådet att bygga nytt hus. Framförallt för att huset är värt någon som med varsam hand renovera. Ta er inte vatten över huvudet ekonomiskt. 3 år försvinner snabbt. Se till vad ni ”offra”. Vill ni lägga all tid o pengar på boendet eller har möjlighet att leva ett friare liv med resor etc. Men känns det rätt i magen så kör. Se det som ett livsverk som ni planera bo i under lång tid. Uppoffringarna skulle jag inte kunna mäta i en investering. Jobbet är liksom inte värde i pengar utan värdet ligger i ett härligare liv.

    Varma kramar
    Madeleine

  20. Det låter som en hel del att göra och att vissa aspekter kan göra det svårt för er, men!!! Vilka möjligheter, det låter som att ni har ett drömhus framför er bara att vägen dit kanske blev lite längre än ni planerat. Tänk att få väcka liv i ett 1800-tals hus och göra sitt egna av det! Angående vintern, Tänk på mysiga korvgrillningar vid vattnet, åka skridskor och pulka. Idyll hela året runt om du frågar mig! Jag säger SATSA ni kommer inte ångra er

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Ett naket och ärligt inlägg om varför vi skaffade nanny

Herregud mina vänner! Har tiden någonsin gått så fort som när man fick barn? Ingen rolig resa och inte ett enda roligt jobb i världen kan ens mäta sig med det, kan jag säga er.

Jag har ju varit rätt öppen med att de senaste månaderna har varit hektiska. Att vara egenföretagare har ENORMA fördelar (det finns en anledning till att jag fortsätter att vara egen år efter år). Tillexempel så behöver jag inte bara leva på mammapenningen (eftersom att jag själv har bestämt att jag ska jobba några h i månaden och därmed får jag in pengar). Jag har ingen chef som väntar på mig en viss tid, utan alla tider i min kalender har jag bokat in själv. Planerar jag för det så kan jag ta ledigt strödagar hit och dit när som helst.

Poncho H&M | Tights Aimn tror jag | Skjorta H&M | Boots na-kd | Väska Valentino

Dessutom är min bransch kvinnodominerad och mitt jobb går ut på att offentligt porträttera mitt liv i bild och textformat. Så det är socialt accepterat att ta med sig barn på både events och möten (goals så borde det vara i alla branscher kan man tycka). Ja, allt som underlättar i livet med småbarn och planering med andra ord!

Men sen finns det ju också stora nackdelar, som jag inte hade märkt av först jag blev gravid. Tex stod jag i stilettklackar i en fotostudio och plåtade kampanjbilder i v38 när foglossningen nästan fick mig att trilla av pinn. Allt ansvar för försäljning och marknadsföring kring min smyckeslansering jag hade inplanerad då, låg på mig.

Jag svarade på jobbgrejer timmar innan förlossningen och likaså när den var färdig. Så även om mitt jobb är flexibelt (jag valde ju själv att svara, det var ingen annan som satte den pressen på mig alltså) så kan ingen hoppa in i mitt ställe. Vilket ju blir svårt när man behöver vabba tex. Jag kan inte heller ta ut en ”vanlig” föräldrarledighet även om jag hade velat, för då hade jag inte haft ett jobb att komma tillbaka till. Men just den punkten är ju något som jag alltid har vetat om.

Men fördelarna jag har fått känna på hittills som egenföretagare under alla år fram tills nu, tar ändå ut sin rätt första året med bebis. För då tävlar plötsligt jobbet och ens bebis om min tid. För rent instinktivt väljer man ju tiden med sitt barn. Men jag kan inte alltid göra det. En ångesttanke helt klart, men som jag ändå har haft många år att processa. Det kom inte som någon chock att jag inte skulle kunna vara hemma så mycket som jag ville. Då skulle jag behöva ta en vanlig anställning, och det vägrar jag. Det får min kille göra i så fall.

Varför jag delar med mig utav det här, är inte för att jag på något sätt beklagar mig och tycker synd om mig själv. Jag är själv uppväxt med en ensamstående mamma till mig och mina tre syskon och jag är ju inte i närheten utav att slita så mycket som henne, herregud jag fattar det.

Jag delar med mig utav detta för att:
1) Mitt yrke tas ju fortfarande inte på allvar och förlöjligas. Som att ”vem som helst” kan göra det, och ”hur mycket tid kan det ta att bara fota en bild till IG egentligen?”(som att det är det enda mitt jobb går ut på). Men egentligen är det som att driva vilket enmannabolag som helst.
2) För att visa att jag också slits alla de tankar som kommer på köpet när man blir förälder. Speciellt på punkten att som kvinna ge vika för min karriär, eftersom att en man aldrig förväntas det. Någonsin.
3) För att jag inte har läst om någon annan som känner såhär.
4) För att ta bort tabun kring barnvakter.

När jag blev gravid så hade min kille ett jobb. Idag har han två. Vi båda har det fortfarande flexibelt, men när vi väl har något viktigt inbokat så kan halva vår lön den månaden hänga på det. Vilket ni ju hör själva är ett enormt laborerande. I båda våra jobb så ingår det att möten avbokas, eller bokas upp, med väldigt kort varsel. Så ofta får vi ta timme för timme vem som har hand om William. Så råkar vi dubbelboka oss blir det indirekt en konflikt som mynnar ut i ”vems jobb är viktigast”. För den som tar William blir ju indirekt den som riskerar att bli utan ersättning, eller riskerar att göra en kund besviken. Det här är ju inget unikt för oss alls, utan såhär har ju alla egenföretagare det, och egentligen alla par som har ett barn på förskolan som blir sjukt etc.

Jag har dragit ner på så mycket jobb jag kan, för att P’s bolag ska kunna blomstra. Vilket det också har gjort! Men när jag väl har något inbokat så måste jag jobba. Jag kan liksom inte vika mig på den, för då skulle mitt bolag gå i konkurs. Men samtidigt vill jag vara med William och vara en stöttande partner. Och det är ju ömsesidigt för P också.

När hjärtat slits mellan flera saker man älskar, så är det alltid jobbigt. Min lillasyster var Au Pair i USA i två år, och kom hem i somras. Och när hon på det mest självklara och lättsamma sättet tog William i sin famn för första gången och gick och gjorde ett blöjbyte, så blev jag verkligen introducerad för hur enkelt det hade varit med en nanny. Det behöver inte vara konstigt, utan det samspelet kan falla sig helt naturligt.

Min tanke var ju att hon skulle hjälpa oss vid sidan av sina studier hela hösten hehe. Men sen kom hon in i Luleå, och plötsligt gick inte familjen Löfgren Österlunds schema ihop sig längre. Min mamma har inte gått i pension ännu och min svärmor bor för det mesta i Skåne. Så därifrån kan vi tyvärr inte få någon support. Så en dag signade P upp sig på en nanny-site, och plötsligt hade vi en intervju med världens gulligaste tjej.

Vi började stegvis med att hon tog W någon timme hit och dit, tills att hon är hemma med oss 10-16 på torsdagar. Och det är seriöst det bästa beslutet vi någonsin har fattat som föräldrar! Vi är inte längre föräldrar som stressat behöver svara på mailen medan vi matar W (uschhhhh vad vidrigt det är för samvetet). Utan vi är mer närvarande än någonsin skulle jag tro? Eftersom att torsdagarna är jobbdagar, så  behöver vi inte akut svara på något under tiden man har William. Man hinner ta igen allt på kvällarna när han har lagt sig. Och medan vi kan foka till 100% på jobb på torsdagar så får William 100% uppmärksamhet utav någon annan. För familjefridens skull så mår vi alla så mycket bättre nu, eftersom att det är mindre stress och mer struktur. Förhoppningsvis kommer det här upplägget funka så pass bra att vi kan vänta lite med förskolan. Vi får se!!

När jag öppnar upp mig om det här för andra kvinnor som har drivit eget eller som inte har kunnat/velat ta mer ledigt än sina män, så har tydligen alla gjort exakt likadant som oss. Jag hade ingen aning om det? Under alla år jag har lusläst internet, så har jag aldrig följt någon i Sverige som har varit öppen med att dem tar in hjälp. Att dem har haft en barnflicka eller en förälder som har bott hemma hos dem alltså. Utomlands har det ju alltid varit standard, om man inte vill bli hemmafru på heltid såklart. Men i Sverige, trots att vi är ett så jämställt land, så förväntas fortfarande inte män ta ut halva föräldrarledigheten. Och trots att kvinnor arbetar lika mycket som sina män, så förväntas vi ta 100% ansvar för allt som berör barn också. Och det upplägget funkar tyvärr inte i vår familj. 

Så! Går ni i tankar på att ta in hjälp, om så bara att grannbarnet tar en promenad med ditt barn i 1h, så gör det!Även om ni inte behöver jobba under er lediga tid såsom vi, så behöver alla föräldrar egentid för att samla kraft och ork <3 Kom ihåg det <3 Så har ni möjlighet att ta in hjälp, våga göra det! 

  1. Dina inlägg är så så roliga att läsa samt intressanta. Hade någon annan skrivit långa inlägg som detta så hade jag hoppat det. Men med dig så är det annorlunda, du skriver riktigt bra och man vill läsa på. Även om jag är 22 och har noll intresse för barn och nannys så är det intressant. Du är skit duktig, skriv här så ofta du kan. Älskar din blogg! Kram xx

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi