Min helg i bilder – Milano, ensam hemma och njutningens helg

I torsdags (börjat räkna att mina helger startar på torsdagarna – obs vet ej varför pga satt på ett flyg tills 01:30 i torsdags). Men jag åt en härlig lunch i solen med några italienska profiler + vår kund i alla fall.  Milano var verkligen fantastiskt. Jag vill vill vill tillbaka. På eftermiddagarna drack jag Aperol. Här i ett palats där Sonos och HAY (som har ett samarbete nu) hade ett event. Väldans trevligt var det…

När jag kom hem ifrån Milano kl 02 typ så hittade jag den här lappen i hallen. Jag och P har som sagt varit ifrån varandra väldigt mycket det senaste pga att våra resor inte har timeat. Så jag blev väldigt väldigt glad över den här lilla gesten som jag upptäckte mitt i tandborstningen.

I fredags fotade jag mitt sista samarbetsinlägg tillsammans med Google Chromebook som jag körde på Instagram Stories. Jag tyckte geniunt att det var så himla kul. Idag har jag med båda mina datorer men för varje dag som går stör jag mig på min Mac för att jag saknar flera enkla funktioner.


Ett glas champange i solnedgången på Emelies 25års dag! Grattis igen gumsan!

Efter jobbet så tog jag en promenad ner på Stureplan. Pratade med min svärmor i telefonen och sedan mötte jag upp Emelie (gammal tjejkompis ifrån Göteborg) på Lydmar ihop med hennes familj och fästman. De gifter sig på Palma i sommar, så jag och P åker ner ett par dagar. Jag önskar så mycket att vi bodde i samma stad, för med åren som gått har vi verkligen hittat varandra på ett annat sätt. Hatar distans. Älskar Göteborg. Men det positiva är att hon och hennes kille kan sova över hos oss i huset sen. Gästrum for life!!

Efter en taxi till restaurang Sixten & Frans på Kungholmen där Elin mfl väntande, så fick vi beskedet om Aviciis bortgång. Jag har väldigt svårt att ta in döden och att man faktiskt kan dö. Men jag kommer aldrig glömma hur hela uteserveringen tystnade samtidigt. Tittade ner i sina telefoner. Kurade ihop sig närmre varandra. Och sedan började sörja. Det var ett fint ögonblick<3 Vi 90talister har ju verkligen växt upp med Avicii. På min första hemmafest spelades han hur högtalarna. På min första handbollscup. Min första gång på krogen. Första natten i min första egna lägenhet. Jag har varit besatt utav hans musik så länge jag kan minnas. Och de är så hemskt att tänka att en så ung person inte lever längre. Det väckte ganska mycket känslor i mig.

Jag tackade nej till att hänga med ut den natten, och istället gick jag hem tidigt och somnade till hans låt Levels. Jag spelade den så högt för flera år sedan att mina högtalare sprack…

På lördagsmorgonen åkte jag ut till bästis Carro och älskade Ebba (som jag var i Alperna med ni vet). Linkan är väldigt mysigt såhär års. Jag förstår varför alla kompisar hetsar om att bo där haha… Men i alla fall. Vi solade, åkte båt, grillade till lunch och middag, spaade och tittade på Aviciis dokumentär in på senkvällen. Alla var väldigt ångestfyllda efteråt. Usch, har ni inte sett den så se den. Det var en väldigt obehaglig historia tycker jag.

 

På söndagen fick jag skjuts till min svärmor. Där solade jag intill husknuten och läste artiklar om Avicii. ”Tänk hur många miljontalsmänniskor som lyssnade på Avicii. Tänk om fler hade lyssnat på Tim”. Aj mitt hjärta.


Jag skulle sova över då jag hade min adhd-utredning i Linköping på måndagsmorgonen. Så på söndagskvällen passade vi på att äta middag hela familjen. Alla utom P som var bortrest. Det blev mycket bröllopsnack då min älskade svägerska och hennes Pär har förlovat sig!!! Lyckan!!! Jag letar lyriskt efter de bästa bröllopstipsen och har blivit som besatt utav bröllopspoddar. Hit me om ni har några tips hehe!

Som ni ser kunde vi alla fall äta försnackset utomhus. Nu är det vår hörrni!

  1. Det är full rulle på tösen:) så solbränd du blivit.Det är nyttigt att vara i Italien.Aviici sörjs garanterat av nästan alla generationer.Jag är några decennier äldre än du och jag blev verkligen tagen av dödsbeskedet.Han var ett geni i sin genre,helt klart.Han brände sitt ljus i båda ändar för sin publik.
    Du är duktig tjej och det är så roligt att få ta del av en del av ditt liv.Det är så olikt mitt.Helt olikt.
    Ha’t fint so long!

  2. Det är full rulle på tösen:) så solbränd du blivit.Det är nyttigt att vara i Italien.Aviici sörjs garanterat av nästan alla generationer.Jag är några decennier äldre än du och jag blev verkligen tagen av dödsbeskedet.Han var ett geni i sin genre,helt klart.Han brände sitt ljus i båda ändar för sin publik.
    Du är duktig tjej och det är så roligt att få ta del av en del av ditt liv.Det är så olikt mitt.Helt olikt.
    Ha’t fint so long!

  3. Hej,
    Kan inte du skriva ett inlägg om hur du tacklar svartsjuka. Nu när tex. Ni är mycket ifrån varandra. Hur känner du om han åker iväg på en grabbresa och festar mycket etc. skulle verkligen vilja veta hur dina tankar går kring det och hur du hanterat tankar som inte känns bra.

    Kram

  4. Hej,
    Kan inte du skriva ett inlägg om hur du tacklar svartsjuka. Nu när tex. Ni är mycket ifrån varandra. Hur känner du om han åker iväg på en grabbresa och festar mycket etc. skulle verkligen vilja veta hur dina tankar går kring det och hur du hanterat tankar som inte känns bra.

    Kram

  5. Hej,
    Kan inte du skriva ett inlägg om hur du tacklar svartsjuka. Nu när tex. Ni är mycket ifrån varandra. Hur känner du om han åker iväg på en grabbresa och festar mycket etc. skulle verkligen vilja veta hur dina tankar går kring det och hur du hanterat tankar som inte känns bra.

    Kram

  6. Hej,
    Kan inte du skriva ett inlägg om hur du tacklar svartsjuka. Nu när tex. Ni är mycket ifrån varandra. Hur känner du om han åker iväg på en grabbresa och festar mycket etc. skulle verkligen vilja veta hur dina tankar går kring det och hur du hanterat tankar som inte känns bra.

    Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Kontorsoutfit och nya favoritjeans

Fotade med Amanda Parkkinen igen här om dagen. Så alla bilder är tagna utav henne<3 Och inlägget innehåller adlinks.

Jeans Mango // Skor DinSko // Skorta H&M // Väska Ceannis // Solglasögon Triwa // Örhängen Mango

Såhär kan man se ut en vårdag i April hörrni! Jag tokälskar mina jeans, så pass mycket att jag var tvungen att köpa dem i alla färger som fanns. Här hittar ni dem i vitt, och här i svart.

#TallGirlIssues är ju verkligen att man aldrig hittar jeans som passar på längden. Så sedan några år tillbaka har jag alltid buffrat och beställt hem ett extra par om en modell har suttit bra. Jag har tex 8 kostymbyxor ifrån Zara i samma modell. Men efter flera flera år har jag börjat nöta ur allihopa. Dags att köpa nya… Men jag har inte sett just den modellen på länge… Panik.

Skjortan fyndade jag på H&Ms rea-hörna för 50kr. Den är oversize, krispig och hård. Men ändå ganska tunn. Prick en sån jag hade letat efter! Ibland har man tur! Jag som aldrig tar shoppingrundor på stan.

Alltid mycket ringar och smycken också. Igår beställde jag hem ett till halsband med en större berlock som jag tänker ska matcha mitt lilla halsband som jag alltid har på mig annars. Trendigt tydligen att ha flera halsband i olika längder. Tänk hur hårt mom-jeans-trenden slog förresten? And I love it!!

Titta längden på mina jeeeeeans. Klicka här för direktlänk alla ni långa tjejer! Spetsskorna är ifrån DinSko. Hade dem i beige förra året som jag totalt nötte ut. Och väskan är ifrån Ceannis tror jag.

Headerbilden jag har idag ogillar jag jättemycket och har egentligen gjort hela tiden. Så äntligen tog jag tummen ur och tvingade stackars Amanda (skämt å sido hon var så glad så) – att ta en ny. Vad tror ni om denna? Jag tycker den känns livfull och härlig. Jag har ju alltid haft headers innan som är tagna utomhus, fastän det var trendigt med studiobilder där för några år sedan.

Tack för all pepp igår efter mitt utbrott på Instastory (pms och feber hallå!). Jag har varit extra känslig denna månaden pga familjeanlägenheter, och ibland är det svårt att urskilja tillslut vad som är viktigt och inte är livet. Även om man känner sig stor och stark så är man ändå liten och ynklig. Men! Idag känns det så mycket bättre och jag är så redo att fokusera på de härliga sakerna i livet och lägga de mindre bra åt sidan <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dåligt samvete kring huset och min pojkvän

Idag är jag sjukanmäld (heter det så?) ifrån jobbet. Febern har borrat sig fast i hela huden och jag svettas och fryser om vartannat. Och saknar. Fan jag vad jag saknar min kille. Vi har setts ett fåtal gånger de senaste veckorna och det får en verkligen att vara tacksam över det man har. Jag tittade på bilderna på huset precis och blev fylld med så himla dåligt samvete, som jag pratade om på Instastory en snabbis. Men jag ville bara skriva några rader här också för er som missade den.

Såhär är det: jag VET att jag undanhåller mina djupaste tankar och känslor för er, och att jag har gjort det ett tag. Men jag är så förbannat rädd. Jag har aldrig någonsin haft så mycket att förlora. Jag har (förhoppningsvis) träffat mannen i mitt liv, och när mitt privatliv blåser stormigt är det han som får hålla upp mig. Han får bära mig så ofta, om ni bara visste. Och ändå, så har jag inte varit rättvis gentemot honom i min lycka kring huset.

Det här är vår absolut största DRÖM. Min d-r-ö-m. Ändå går jag runt och är orolig. Tänker för mycket. Är stressad över att vi måste bli klara över en natt. Mina vänner och nära har försökt hjälpa, men jag har bara förträngt det faktum att vi ens ska flytta in. Inte beställt några möbler, valt några färger. Inte varken njutit eller varit glad. Och P är den enda som har fått se det. Och han är ju den enda det går ut över. Så jag började grotta i VARFÖR jag är så stressad, och kom ganska snabbt fram till att det bottnade i sociala medier. Även fast han inte har sagt något om det här till mig, så vill jag inte att det ska vara såhär över huvudtaget. Och jag vill inte att mina knäppa tankar kring vad folk tycker och tänker, om han och mig och vårt hus – ska såra honom. Det är min värsta rädsla ju.

Så nu ska jag verkligen bara försöka njuta. Gå in med en ny inställning – DET FÅR TA TID! Vi behöver inte ha allt på plats första veckan. Det är okej att bo in sig. Det är okej att gå och nudda de här trappräckena och snegla på de här väggarna i månader innan vi bestämmer oss för vilken färg det blir på väggarna. Det är verkligen OKEJ och MÅSTE FÅ VARA OKEJ. Men jag är orolig att få en kommentar kring att det inte är det. Varför vi inte har köpt alla möbler eller vad som helst. För då attackerar plötsligt någon på det dyrbaraste jag har i livet. Huset och honom.

Det är okej att ligga i det här badkaret och fundera kring vilken färg vi ska ha på kommoden. Vilken märke den ska komma ifrån. Och det är okej att ge walk-in-garderoben både tid och kärlek för hur vi ska bygga in garderoberna på bästa sätt.

Innan jag träffade Honom kunde jag skriva vad som helst härinne. Precis vad jag kände eller tyckte, det spelade ingen roll. Men nu spelar det roll. För att nu är det största och viktigaste jag har här i livet. Och det här har varit viktigt för mig att inse att det är okej, och att jag också påverkas av vad andra tänker och tycker. Även fast jag aldrig har gjort det tidigare. Och det handlar inte om att jag är osäker, utan plötsligt har jag bara någonting att förlora.

Dessutom får jag en gång i kvartalet en kommentar om att jag inte klarar mig utan honom, och att man i min ålder ska ha varit singel i flera år och ha lärt sig att vara själv. Och det stämmer. Jag kan inte vara utan honom. Och jag har insett att det inte är något svagt i det. Utan det är livet. Verkligheten. Precis som att min lycka kommer läggas i mina barns händer. Är dem lyckliga så är jag det. Det spelar ingen roll hur självständig jag har varit innan dess. Dem kommer alltid vara viktigast. Och idag är han viktigast.

  1. Det är nog lite tungt att vara en mer eller mindre kändis och att då samtidigt försöka att också ha ett privatliv.En del klarar det inte medan andra skakar av sig ont prat och går på som om ingenting har hänt.Du borde skaffa dig någon som du verkligen kan känna att du litar på och kan anförtro dig inför.Det jobbet du har kan nog vara väldigt ensamt och presterar man inte väl så ersätts man snabbt.Det går nog skall du se,money talks som det heter.
    Krya på dig!

  2. Det är nog lite tungt att vara en mer eller mindre kändis och att då samtidigt försöka att också ha ett privatliv.En del klarar det inte medan andra skakar av sig ont prat och går på som om ingenting har hänt.Du borde skaffa dig någon som du verkligen kan känna att du litar på och kan anförtro dig inför.Det jobbet du har kan nog vara väldigt ensamt och presterar man inte väl så ersätts man snabbt.Det går nog skall du se,money talks som det heter.
    Krya på dig!

  3. Det är som du säger Ellinor, det är okej att ni inte renoverar direkt. Njut, sug in det faktum att ni har köpt ert hus. Huset är för tusan redan i tipp topp! Kanske inte helt så som ni vill ha det. Men vad gör det? Jag bor själv i hus och att renovera ett hus tar tid. Man måste bo in sig, man måste börja på ett ställe och slutföra det. Man kan inte börja ändra överallt. Självklart om man anställer folk, men nästan inte då heller för ingen mår bra i ett renoveringsprojekt. Strunta i vad folk eventuellt säger. Det är ERT HUS. det är ERT gemensamma liv. INTE DERAS.
    Krya på dig, det här kommer bli bra.
    Kram

  4. Det är som du säger Ellinor, det är okej att ni inte renoverar direkt. Njut, sug in det faktum att ni har köpt ert hus. Huset är för tusan redan i tipp topp! Kanske inte helt så som ni vill ha det. Men vad gör det? Jag bor själv i hus och att renovera ett hus tar tid. Man måste bo in sig, man måste börja på ett ställe och slutföra det. Man kan inte börja ändra överallt. Självklart om man anställer folk, men nästan inte då heller för ingen mår bra i ett renoveringsprojekt. Strunta i vad folk eventuellt säger. Det är ERT HUS. det är ERT gemensamma liv. INTE DERAS.
    Krya på dig, det här kommer bli bra.
    Kram

  5. Åh jag vill verkligen känna med dig, men jag måste ändå försöka få dig att sätta saker och ting i perspektiv. Du skall flytta till ett fantastiskt hus, du har en fin pojkvän och du upplever ett problem med att vilja få allt klart över en natt. Är det ens ett problem? Igår träffade jag en 19 årig afgahnsk kille medans jag var i stallet. Denna kille hade det finaste väsendet jag någonsin upplevt. Han studerade idag på gymnasiet och hade en passion för konst och litteratur. Han hade också en dröm att få studera vidare inom psykologi på universitet för att hjälpa andra människor. Han är också duktig på att skapa. Han har hjälpt folk på bygden att laga sina symaskiner och utav en äldre dam fick han en egen symaskin i gåva. Nu hjälper han till och lagar kläder, syr upp byxor och designar sina egna kläder. Denna kille flydde till Sverige på grund av att militären i Afgahnistan ville rekrytera in honom i armen. Detta var något han avskydde då han inte kunde stå för de fruktansvärda handlingarna och åsikterna militären hade. Nekade han inträde i miltären riskerade han att bli dödad. Därför fick han fly. Nu har han fått avslag på att få uppehållstillstånd i Sverige och tvingas tillbaka till en riskfylld framtid där hans familj är borta och han riskerar att dö i antingen i krig eller för att han inte vill gå med i armen. Detta är verkliga problem… jag har mått fruktansvärt illa hela dagen, känner mig så tom, uppgiven och så fruktansvärt ledsen för en stackars oskyldig individ som bara vill väl. Ibland måste man våga trivialisera sina problem, och inse att man skapar problem som kanske inte är så allvarliga egentligen? Är inte de verkliga problemen runt om oss att sådana här saker får fortgå? Att folk i världen lever i svält och terror medans vi i västvärlden klagar på arbetsmängd, stress över val eller som för mig att det känns omotiverande att avsluta en jäkla masteruppsats. Är inte jag super priviligerad egentligen? För en sjuk värld vi lever i…:(

  6. Åh jag vill verkligen känna med dig, men jag måste ändå försöka få dig att sätta saker och ting i perspektiv. Du skall flytta till ett fantastiskt hus, du har en fin pojkvän och du upplever ett problem med att vilja få allt klart över en natt. Är det ens ett problem? Igår träffade jag en 19 årig afgahnsk kille medans jag var i stallet. Denna kille hade det finaste väsendet jag någonsin upplevt. Han studerade idag på gymnasiet och hade en passion för konst och litteratur. Han hade också en dröm att få studera vidare inom psykologi på universitet för att hjälpa andra människor. Han är också duktig på att skapa. Han har hjälpt folk på bygden att laga sina symaskiner och utav en äldre dam fick han en egen symaskin i gåva. Nu hjälper han till och lagar kläder, syr upp byxor och designar sina egna kläder. Denna kille flydde till Sverige på grund av att militären i Afgahnistan ville rekrytera in honom i armen. Detta var något han avskydde då han inte kunde stå för de fruktansvärda handlingarna och åsikterna militären hade. Nekade han inträde i miltären riskerade han att bli dödad. Därför fick han fly. Nu har han fått avslag på att få uppehållstillstånd i Sverige och tvingas tillbaka till en riskfylld framtid där hans familj är borta och han riskerar att dö i antingen i krig eller för att han inte vill gå med i armen. Detta är verkliga problem… jag har mått fruktansvärt illa hela dagen, känner mig så tom, uppgiven och så fruktansvärt ledsen för en stackars oskyldig individ som bara vill väl. Ibland måste man våga trivialisera sina problem, och inse att man skapar problem som kanske inte är så allvarliga egentligen? Är inte de verkliga problemen runt om oss att sådana här saker får fortgå? Att folk i världen lever i svält och terror medans vi i västvärlden klagar på arbetsmängd, stress över val eller som för mig att det känns omotiverande att avsluta en jäkla masteruppsats. Är inte jag super priviligerad egentligen? För en sjuk värld vi lever i…:(

  7. Känner igen mig i att det blir partnern det går ut över. Min stress och depression tog inte ut sig på jobbet utan visade sig oftast när jag kom hem och kunde slappna av men då brast det oftast också. Kan förstå att det måste vara svårt att känna sig hjälplös när man sitter och försöker trösta någon som bara gråter och gråter av ångest men egentligen inte vet varför.
    Verkligen ett tänkvärt och fint inlägg. Klart du inte ska känna dig stressad över att huset måste vara klart för dina sociala medier, jag lovar att vi kan vänta! Ert hus, din tid.

    Ta hand om varandra och njut av drömmen! Kram ♡

  8. Känner igen mig i att det blir partnern det går ut över. Min stress och depression tog inte ut sig på jobbet utan visade sig oftast när jag kom hem och kunde slappna av men då brast det oftast också. Kan förstå att det måste vara svårt att känna sig hjälplös när man sitter och försöker trösta någon som bara gråter och gråter av ångest men egentligen inte vet varför.
    Verkligen ett tänkvärt och fint inlägg. Klart du inte ska känna dig stressad över att huset måste vara klart för dina sociala medier, jag lovar att vi kan vänta! Ert hus, din tid.

    Ta hand om varandra och njut av drömmen! Kram ♡

  9. Jag längtar efter att se influencers, bloggare etc. som visar ärlighet, ett stökigt hem, ofärdig renovering osv. Likväl som du kan känna dig stressad pga sociala medier känner jag, som inte på något sätt är känd, stressad över en perfekt yta. Jag har ju, utåt sett, ingenting i jämförelse. Så mer ärlighet, stökighet och öppenhet så tror jag vi alla skulle må bättre 🙂

  10. Jag längtar efter att se influencers, bloggare etc. som visar ärlighet, ett stökigt hem, ofärdig renovering osv. Likväl som du kan känna dig stressad pga sociala medier känner jag, som inte på något sätt är känd, stressad över en perfekt yta. Jag har ju, utåt sett, ingenting i jämförelse. Så mer ärlighet, stökighet och öppenhet så tror jag vi alla skulle må bättre 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vi ska köpa ett hus i Italien

… Då var det bestämt (av bara mig, P vet inte om detta ännu), vi ska köpa hus i Italien.

Den här bilden är 100% goals för mig.

Jag tänker att det är läge om kanske 6år. Eller då vill jag iofs börja tänka på kids, och man kanske inte vill köpa ett hus när man har en liten baby? Eller!!! Vänta!!! Då kan man ju vara mammaledig nere i Italien.

Jag har alltid vetat att jag älskar Italien, konstigt nog… För det här var faktiskt första gången jag var här på riktigt. Haha när folk har frågat vilket mitt favoritland är har jag alltid sagt italien, skrattat och erkänt att jag alrig har varit där på riktigt (har bara haft pit-stop under Alpresor).

Redan sedan min och P’s första sommar ihop så har vi pratat om att åka till Italien i två veckor och bara vara. Lukta solkräm fram tills middag, gå runt i linnekläder, dricka Aperol och äta fantastisk mat. MEN! Vi har bara inte fått till det, och det skaver så mycket i mig.

När jag var här nu så kändes det som att jag hade hittat hem. Att jag var i mitt rätta element. Ingenting annat spelade någon roll. Och när jag tänker på Italien och på min kille så känner jag att livet räcker så. Bara jag får ha dom två så mår jag bra. Jag vill vara ett par som tar weekends till Italien flera gånger under året, och spenderar hela somrarna där. Jag vill verkligen det. Jag behöver inget hus, inga barn, inget flott jobb, ingen hund, inget giftermål, ingenting.

Men sen blir väl livet härnere vardag också antar jag. Därav idén kring ett hus. Så kan man åka hit när man vill, och verkligen FÖRTJÄNA det och NJUTA maximalt.

Jag kanske inte ska tänka så mycket på framtiden. Men jag har verkligen fått en ny dröm sen vi kom ner hit. Jag vill att många barn ska växa upp och ha en nära relation till det här landet och den här kulturen. Att vi allihopa åker hit på loven. Att jag och P åker ner hit själva när barnen blir för gamla och inte vill hänga på längre.

Jag ska dit, så är det bara.

  1. Jag gillar alperna så skulle jag ha ett hus där så hade jag valt norra Italien.Då har man också nära till grannläderna och bara några timmars resa till mellan-och syditalien.Men nu avvaktar jag tills du köpt så kan man ju hyra några veckor hos dig:) nåja.Men fint är det i Italien.Mysiga små sjöar att bada i osv.

  2. Jag gillar alperna så skulle jag ha ett hus där så hade jag valt norra Italien.Då har man också nära till grannläderna och bara några timmars resa till mellan-och syditalien.Men nu avvaktar jag tills du köpt så kan man ju hyra några veckor hos dig:) nåja.Men fint är det i Italien.Mysiga små sjöar att bada i osv.

    1. Verkligen.. upplever tyvärr att det ofta är så här på din blogg Ellinor. Minns någon rubrik om ”gravidhjärna” också. Aja, ingen big deal – gillar din blogg i övrigt 🙂

      1. Ja tycker jag med. Något som typ ”ny bil!!!” står med i rubriken och så är det egentligen half a sentence om att du vill köpa ny bil när du får körkort om ett år.

    1. Verkligen.. upplever tyvärr att det ofta är så här på din blogg Ellinor. Minns någon rubrik om ”gravidhjärna” också. Aja, ingen big deal – gillar din blogg i övrigt 🙂

      1. Ja tycker jag med. Något som typ ”ny bil!!!” står med i rubriken och så är det egentligen half a sentence om att du vill köpa ny bil när du får körkort om ett år.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Outfitbild, nya solglasögon och studentpresenter

Aaaamajgard! Jag är så taggad på våren nu! Varje morgon går ju jag till jobbet oavsett väder, men tack vare det fantastiska vädret det senaste så har ju mina morgonpromenader blivit extra härliga. Mina ögon är dock väldigt ljuskänsliga, så även fast jag bara har 15min till jobbet så får jag huvudvärk om jag inte har solglasögon haha.

Fotona i dessa inlägget är tagna utav Amanda Parkkinen.

Jag har ju inlett ett ambassadörsskap med det svenska klockmärket Triwa, och det här inlägget är i samarbete med dem. Triwa designar ju ALLT inhouse vilket väldigt få klockmärken gör. Många andra köper ju bara ”färdiga modeller” hos fabriken som de sedan klistrar på sin logga på.

Triwa har ju inte bara klockor utan även solglasögon, vilket jag tycker mig ha sett lite här och var. Senast på flygplatsen imorse så såg jag två tjejer ha solglasögon ifrån dem. Likadan modell som mina fast i en tjej hade dem i korall och den andra i svart. 
Solglasögon Triwa // Klocka Triwa // Tröja H&M // Byxor Mango // Örhängen Mango // Skor Billi Bi // Väska Ralph Lauren

Såhär gissar jag på att jag kommer att strosa runt de närmsta veckorna i alla fall. Tjocktröja, raka jeans och solgöasögon.

Jag gick in i Triwas butik på Grev Turegatan 13 och testade bland de olika modellerna, men sedan föll jag tillslut för dessa. Jag ÄLSKAR färgen, den är så vårfräsch!! Jag har ju fått en dille på blått också. Modellen är stor och glaset reflekterar sig i solen. Jag märker att många tittar på dem när jag går på gatan så det verkar som att många andra tycker att dem är fina också. Då känner man sig ju alltid extra snygg 🙂

Jag ser verkligen framför mig alla situationer jag kommer att plocka fram dessa bågarna. När jag går mellan möten på jobbet och känner mig som en boss-lady (herregud det är min chefs favorituttryck som har satt sig på hjärnan), när jag sitter på en AW med bästa tjejkompisarna… När vi åker båt i sommar och när vi tar en drink med gästerna ute vid poolen.

HAHA allt jag köper nu förtiden visualiserar jag mig att bära ute på vår altan vid poolen. Passar inte plaggen in i den miljön så köper jag dem inte. Jag kommer att leva där i sommar i och med att jag inte har så mycket semester.

Aaah! Jag känner mig så lycklig just nu. Och när jag tittar på dessa bilderna känns det verkligen som att dessa solglasögonen speglar mitt mående på något vis. De är klassiska men samtidigt lite spralliga. De livar upp vardagen utan att vara helt crazy. Haha jag känner mig lite så just nu faktiskt.

Jag använde min egen rabatt ”ELLINOR15” så jag köpte faktiskt dessa i svart också. Haha man får ju inte vara dum! De svarta kan jag ha på finare tillställningar kanske om man vill vara ”ännu mer klassisk” eller om jag bär någon färg som inte passar med ljusblått. Iofs bär jag typ bara vitt, beige, ljusgrått och svart och de färgerna passar ju asbra med blått, men ändå haha.

Med koden ”ELLINOR15” får ni också 15% rabatt på hela siten! Perfekt inför studentpresenter om ni ska köpa en klocka, eller om ni är sugna på nya solglasögon. Vill ni testa kan ni ju göra som jag och gå till butiken.

Dessa är solglasögonen jag har på mig.

Här finns de persikofärgade och svart också.

Och här hittar ni alla solglasögon på hemsidan.

  1. Nu blev man ju sugen på både klocka och ett par snygga solglasögon.Bra att det finns rabattkod ifall man slår till.Klockorna är ju snygga,måste gå till en urmakare och kolla in för en klocka vill man prova,känna,väga och kanske till ocj med lukta på innan man slår till.Iallafall jag vill det.Man skall skydda sina ögon mot solen,det är viktigt.

  2. Nu blev man ju sugen på både klocka och ett par snygga solglasögon.Bra att det finns rabattkod ifall man slår till.Klockorna är ju snygga,måste gå till en urmakare och kolla in för en klocka vill man prova,känna,väga och kanske till ocj med lukta på innan man slår till.Iallafall jag vill det.Man skall skydda sina ögon mot solen,det är viktigt.

  3. Hej Ellinor!
    Vet du vad modellen på jeansen heter? Mvh lång tjej som letar långa jeans:))

  4. Hej Ellinor!
    Vet du vad modellen på jeansen heter? Mvh lång tjej som letar långa jeans:))

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi