Personligt

Relationen går upp och ner

20 november, 18:41 / Personligt
16 KOMMENTARER


Allas relationer går ju upp och ner, så även min och P’s. Sedan vi flyttade till huset har vi varit helt fast i vår lyckobubbla och lagt 100% på allt som rör vårt boende. Inne i stan var vi dåliga på att laga mat då vårt kök kändes så litet, så det hände väldigt ofta att vi tog dejter ihop. Till en början var vi bäst på att rodda dejter ute i huset också. Vi drack någon klunk vin tillsammans i princip varje kväll till middagen, njöt av solnedgången, dukade alltid fint mm. Men sen kom hösten och vi har helt gått in i vårt. Dejterna vi har är med kompisar, annars har vi fokat på jobb och hus. Jag antar att vardagen ser ut så och att livet är så för de flesta. Men det blev en sådan kontrast till hur magiskt vi jämt har haft det innan. 
Chips med löjromsdipp, ostar och marmelad samt kikärtsbollar som snacks. 

Vi har egentligen aldrig haft en dålig period. Vi har haft perioder när han har mått dåligt, och perioder när jag har mått dåligt. Men förra veckan insåg vi att vi måste lägga manken till. Vilket vi ju vill, det har bara glömts bort. Jag har ju erfarenheter av riktigt dåliga relationer sedan tidigare och vet ju hur pissigt det kan vara. Och även fast ALLA relationer går i vågor, så är jag och P inte ens nära definitionen dåligt i mina ögon vilket ändå känns skönt. Nåja sagt och gjort så bokade vi en helkväll på Nobis Hotel.

Eller ja egentligen deras nya restaurang Noi som ligger i ”källaren”. En otroligt osvensk restaurang på många sätt. Inredningen var fantastisk. Vi var där precis vid öppning för att kunna njuta hela kvällen. Vanligtvis kanske man kör en dejt senare i veckan så att det är ”okej” att bli lite smålulliga men vi hade bara onsdagen då alla andra kvällar för oss var uppbokade. Så efter jobbet hade vi båda fixat oss på varsitt håll och möttes upp. Jag hade beställt in dricka någon minut innan han kom så att det skulle stå redo… Och OJ vilken härlig kväll vi hade. Ni vet sådär BUBBLIG? Denna kvällen var verkligen precis det vi behövde.

Till förrätt rekommenderar jag ALLA att beställa pil pil’en. Den var sååååå god. Fick flashbacks från när jag och P var i Spanien tillsammans för två år sedan. Då åt vi denna rätten på stranden flera gånger.

Till varmrätt åt jag min favvo – råbiff. Istället för pommes ber jag nästan alltid om grönsallad för annars spyr jag typ efteråt av mättnad.


Inredningsinspiration.

Hahaha det är inte okej hur blek jag är just nu. Jag hoppas och tror dock att det var något med ljuset?! För mina tänder verkar ha samma kulör som min hudfärg och det hoppas jag verkligen inte stämmer!!

Jag skulle nog aldrig välja choklad som efterrätt när jag är ute och äter. KANSKE en Creme Brulee men 99% av gångerna blir det en kula sorbet. Jag rekommenderar VARMT hallonen.

Jag är verkligen villig att jobba på vår relation så länge jag lever. Som ni vet vill jag ju verkligen gifta mig en dag. Men ibland tänker jag att det kanske är bäst att inte göra det? Så man inte slutar ta varandra för givet. Vi går ändå in på 3e året nu och fortfarande varje dag, trots ups and downs så är jag så oändligt tacksam över att just Han är min. På riktigt… Om någon gift läser detta får ni gärna lämna en anonym kommentar ifall ni tror att denna fördomen stämmer eller inte… Kram goingar!

0 gillar 16 KOMMENTARER

  3. Fint att du delar med dig, jag och min sambo har också haft lite av en svacka under hösten, vi har också varit tillsammans i tre år. Men som du skriver, upp och nedgångar och nu är vi uppe på toppen igen 👏🏻 Skönt att det ordnat upp sig för er också ❤️

    Svara

  4. Fint att du delar med dig, jag och min sambo har också haft lite av en svacka under hösten, vi har också varit tillsammans i tre år. Men som du skriver, upp och nedgångar och nu är vi uppe på toppen igen 👏🏻 Skönt att det ordnat upp sig för er också ❤️

    Svara

  5. Hej Ellinor! Jag är en rätt så ny följare men du verkar som extremt härlig person. Till din fråga, jag är gift. Snart 27 år gammal (han 29) vi har varit tillsammans i snart 6 år, gifta i 2,5, barn sen 7 månader. Vi har en väldigt fin relation skulle jag säga, kommer också ifrån dåliga. Men med denna man, alltså wow. När man vet så vet man. Vi har aldrig bråkat, såklart tjaffast men knappt. Vi är väldigt ärliga och öppna i våran kommunikation och säger till när man tycker något är fel. Trots giftermål och en bebis så gör vi små saker för varandra i vardagen, försöker finna tid till egentid både med varandra och själva. Känslan sen vi gifte oss, iallafall för mig sitter fortfarande kvar än. När jag säger min man så får jag fortfarande en wow känsla. Jag tycker och känner att från vi gifte oss så blev vi mer familj på riktigt innan bebis kom. Men såklart så måste man ju jobba för sitt äktenskap, men jag tycker inte att vi tar varandra för givet. Jag blir fortfarande pirrig när jag tänker på våran bröllopsdag. Så jag är för att gifta sig!

    Svara

  6. Hej Ellinor! Jag är en rätt så ny följare men du verkar som extremt härlig person. Till din fråga, jag är gift. Snart 27 år gammal (han 29) vi har varit tillsammans i snart 6 år, gifta i 2,5, barn sen 7 månader. Vi har en väldigt fin relation skulle jag säga, kommer också ifrån dåliga. Men med denna man, alltså wow. När man vet så vet man. Vi har aldrig bråkat, såklart tjaffast men knappt. Vi är väldigt ärliga och öppna i våran kommunikation och säger till när man tycker något är fel. Trots giftermål och en bebis så gör vi små saker för varandra i vardagen, försöker finna tid till egentid både med varandra och själva. Känslan sen vi gifte oss, iallafall för mig sitter fortfarande kvar än. När jag säger min man så får jag fortfarande en wow känsla. Jag tycker och känner att från vi gifte oss så blev vi mer familj på riktigt innan bebis kom. Men såklart så måste man ju jobba för sitt äktenskap, men jag tycker inte att vi tar varandra för givet. Jag blir fortfarande pirrig när jag tänker på våran bröllopsdag. Så jag är för att gifta sig!

    Svara

  7. Så mysigt med sådana dejter, borde man verkligen göra oftare! Härligt att ni fick den tiden tillsammans, och verkligen vill vårda er kärlek!

    För mig har tankarna varit lite mer tvärt om, eller hur man ska säga. Jag tänker att ett giftermål verkligen knyter en samman och man verkligen vill kämpa för det. Inte sagt med att man inte gör det i en samborelation, men i ett äktenskap är det ju alltid ett längre steg till att lämna. Då ska man ju gå igenom en skilsmässa.
    Jag har levt med min kille i snart 8 år och vi planerar bröllop i augusti 2019.
    Det jag kan känna nu, då vi inleder äktenskap, är att jag verkligen känner honom på djupet. Jag vet precis vem jag gifter mig med. Vi har haft svackor i vårt förhållande men bestämde oss för att kämpa, vi har även gått igenom det mesta i livet tillsammans. Det har stärkt oss som par. Men nu, ser jag så fram emot att få bli hans fru och kommer se på våran relation precis som innan. Att inte ta något förgivet, utan ständigt kämpa och vårda kärleken.
    Gräset är sällan grönare på andra sidan, oavsett hur man lever tillsammans.

    Hoppas du får en fin dag!

    Svara

  8. Så mysigt med sådana dejter, borde man verkligen göra oftare! Härligt att ni fick den tiden tillsammans, och verkligen vill vårda er kärlek!

    För mig har tankarna varit lite mer tvärt om, eller hur man ska säga. Jag tänker att ett giftermål verkligen knyter en samman och man verkligen vill kämpa för det. Inte sagt med att man inte gör det i en samborelation, men i ett äktenskap är det ju alltid ett längre steg till att lämna. Då ska man ju gå igenom en skilsmässa.
    Jag har levt med min kille i snart 8 år och vi planerar bröllop i augusti 2019.
    Det jag kan känna nu, då vi inleder äktenskap, är att jag verkligen känner honom på djupet. Jag vet precis vem jag gifter mig med. Vi har haft svackor i vårt förhållande men bestämde oss för att kämpa, vi har även gått igenom det mesta i livet tillsammans. Det har stärkt oss som par. Men nu, ser jag så fram emot att få bli hans fru och kommer se på våran relation precis som innan. Att inte ta något förgivet, utan ständigt kämpa och vårda kärleken.
    Gräset är sällan grönare på andra sidan, oavsett hur man lever tillsammans.

    Hoppas du får en fin dag!

    Svara

  9. Att gifta mig gjorde mig bara ännu mer kär i honom. ÄLSKAR att snegla på våra händer och se våra ringar, att vi hör ihop. <3

    Svara

  10. Att gifta mig gjorde mig bara ännu mer kär i honom. ÄLSKAR att snegla på våra händer och se våra ringar, att vi hör ihop. <3

    Svara

  11. Jag tror du har rätt till viss del att giftemål kan ta udden av en relation.
    men jag tror också att det är lite upp till varje par att inte låta det påverka relationen på ett negativt sätt ! Ett förhållande kommer alltid att ha sina upp och nedgångar men man måste hitta det lilla extra som gör att man tar hand om varandra och vårdar relationen . Jag är lyckligt gift och har varit tillsammans med min man i 8 år och kunde inte vara lyckligare , kär och galen ! Att gifta mig med mannen i mitt liv är det bästa jag gjort . kram !!

    Svara

  12. Jag tror du har rätt till viss del att giftemål kan ta udden av en relation.
    men jag tror också att det är lite upp till varje par att inte låta det påverka relationen på ett negativt sätt ! Ett förhållande kommer alltid att ha sina upp och nedgångar men man måste hitta det lilla extra som gör att man tar hand om varandra och vårdar relationen . Jag är lyckligt gift och har varit tillsammans med min man i 8 år och kunde inte vara lyckligare , kär och galen ! Att gifta mig med mannen i mitt liv är det bästa jag gjort . kram !!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

BLOGGARE PÅ FORNI

Sedan 2008 har alltid haft som ambition att skriva om allt annat än rosa fluffiga moln. Bloggen är mitt favoritforum för det, och är den förlängda armen av allt ni inte får se på min IG story. Renoveringsresor, barnuppfostran, djupa texter, ekonomisnack och skönhetstips därför vanliga ämnen här inne.

Jag är för Guds skull inte deprimerad

2 november, 13:40 / Personligt
24 KOMMENTARER

Jag måste bara få säga att: JAG MÅR BRA!! Jag är så otroligt lyckligt lottad som är omringad av människor som bryr sig, som skickar pepp och delar historier så att jag ska må bättre de gångerna jag är ledsen. Men jag vill att ni ska veta att jag inte är ledsen hela tiden. Om ens 20% på en hel dag. Jag är verkligen lycklig, men det är som att år av att ha låst ångesten ute nu har kommit ikapp mig. Dessutom blir jag ledsen när människor är så elaka att dem tror att jag har en livkris pga huset och P. Herregud just nu är dem de enda stabila jag har. Det kanske är just det, att huset är det första stället jag känner mig Hemma på, under väldigt väldigt många år. Då kommer ju saker ikapp en. Som när kvinnor blir gravida och dem börjar tänka igenom sin egen barndom och uppväxt.

Elin tror att jag har fått generell ångest, vilket faktiskt skulle kunna stämma. Jag har alltid vetat vad min ångest grundar sig i, men nu vet jag inte det och så försöker jag lokalisera den.

Det jag vill komma till är att: jag mår bra. Bara för att jag gråter över att jag är rädd för att vara ensam hemma (ha ha ha) så är jag inte deprimerad. Jag lovar. Jag ligger inte ens på minussidan. Och visst, vissa dagar kanske är fyllda av mer ångest men jag är verkligen lycklig. Jag vett att man vill placera människor i fack, jag är likadan. ”Ellinor är deppig” men så är det inte fastän jag gråter tre dagar i veckan numera.

Däremot har jag fått mycket prestationsångest de senaste kring allt som är jobbrelaterat. Men helt ärligt så tror jag att det blir så när man går ifrån ett ”vanligt” jobb på byrå med chefer och struktur – till att göra allt själv. Plötsligt ligger min ekonomi i mina händer på något vis också. Ja ni hör ju, jag kan inte lokalisera någonting nu. Det känns som att jag inte riktigt vet vem jag är, då ADHD diagnosen någonstans har sjunkit in. Jag har börjat tänka på varför/om/men kring saker i min uppväxt och vad som hade kunnat vara annorlunda. Helt onödigt egentligen eftersom att man ska blicka framåt, men plötsligt har jag kunnat besvara många frågetecken. Det ska som sagt bli skönt att få träffa en psykolog på måndag på kliniken när vi ska prata om medicinering.

0 gillar 24 KOMMENTARER

  1. Men om man gråter tre dagar i veckan o har sån grov ångest som
    du uppvisat i dina stories på sistone, så är det nog inte så konstigt att undra om det kanske snarare är så att du är deprimerad (inget fel på det) för så ska man ju inte behöva må, o behöver lixom inte ens vara adhd relaterat. Men bra du ska prata med ngn o tror de som undrat endast gjort det av välmening

    Svara

  2. Men om man gråter tre dagar i veckan o har sån grov ångest som
    du uppvisat i dina stories på sistone, så är det nog inte så konstigt att undra om det kanske snarare är så att du är deprimerad (inget fel på det) för så ska man ju inte behöva må, o behöver lixom inte ens vara adhd relaterat. Men bra du ska prata med ngn o tror de som undrat endast gjort det av välmening

    Svara

  3. Känns snarare som att du försöker övertyga dig själv om att du inte är deprimerad osv när du försvarar det på detta sätt

    Svara

  4. Känns snarare som att du försöker övertyga dig själv om att du inte är deprimerad osv när du försvarar det på detta sätt

    Svara

  5. Inte konstigt att folk undrar då du endast uppdaterar på bloggen och instastory när du gråter, är ledsen eller har ångest… dela med dig av den tiden du är glad också, eller istället, så slipper folk undra… saknar faktiskt lite positivitet på dina kanaler.

    Svara

  6. Inte konstigt att folk undrar då du endast uppdaterar på bloggen och instastory när du gråter, är ledsen eller har ångest… dela med dig av den tiden du är glad också, eller istället, så slipper folk undra… saknar faktiskt lite positivitet på dina kanaler.

    Svara

  7. Hade du inte kunnat anställda en assistent som hjälper till att styra upp administration etc för ditt företag? En mindre sak att tänka på!

    Svara

  8. Hade du inte kunnat anställda en assistent som hjälper till att styra upp administration etc för ditt företag? En mindre sak att tänka på!

    Svara

  9. Om du är ledsen 20% på en dag så är det 90% av det som vi får se på dig. Du filmar dig själv och lägger ut var och varanann dag när du gråter. Om du inte vill att vi ska spekulera om din hälsa så behöver du heller inte lägga ut för att få bekräftelsen som du verkar behöva. Det kanske är bättre att du går och pratar med någon om ditt mående.

    Detta inlägg kändes bara som att du försöker lura dig själv att du mår bra. Det är inte normalt att gråta flera gånger om dagen 3 dagar i veckan och påstå att ”jag är glad, jag är lycklig” Menar det med all välmening, men det du visar oss läsare är den bilden vi får av dig. Och just nu känns du bara väldigt ostabil och förvirrad.

    Svara

  10. Om du är ledsen 20% på en dag så är det 90% av det som vi får se på dig. Du filmar dig själv och lägger ut var och varanann dag när du gråter. Om du inte vill att vi ska spekulera om din hälsa så behöver du heller inte lägga ut för att få bekräftelsen som du verkar behöva. Det kanske är bättre att du går och pratar med någon om ditt mående.

    Detta inlägg kändes bara som att du försöker lura dig själv att du mår bra. Det är inte normalt att gråta flera gånger om dagen 3 dagar i veckan och påstå att ”jag är glad, jag är lycklig” Menar det med all välmening, men det du visar oss läsare är den bilden vi får av dig. Och just nu känns du bara väldigt ostabil och förvirrad.

    Svara

  11. Jag måste nog hålla med ovanstående litegrann, att det känns som du ”lurar” dig själv att du mår bra. Vad är det som skulle kännas farligt om du nu var deprimerad just nu? Du säger ju själv att du börjar tänka över massa saker, som att vara egenföretagare, adhd-diagnosen, prestationsångst osvosv. Och det är HELT OKEJ! Men jag vet själv hur det är, man försöker intala sig något för man vill kanske inte riktigt acceptera situationen för vad den egentligen är. Du kan ju inte neka att du mår lite dåligt Ellinor, det vore bara dumt.. och vi vet att du inte är dum men det verkar som du tror att det är något fel på att vara deprimerad/ha ångest/liknande. Det är det inte. Det är okej, och alla går igenom såna perioder i livet, vissa mer än andra. Acceptera det, ta mot hjälpen av terapeuten på måndag och sätt dig ner med dig själv och reflektera över vad som EGENTLIGEN händer, inte vad du TROR händer. Vi finns ju här och stöttar dig och vill att du ska må bra, jag hoppas verkligen du vet det<3

    Svara

  12. Jag måste nog hålla med ovanstående litegrann, att det känns som du ”lurar” dig själv att du mår bra. Vad är det som skulle kännas farligt om du nu var deprimerad just nu? Du säger ju själv att du börjar tänka över massa saker, som att vara egenföretagare, adhd-diagnosen, prestationsångst osvosv. Och det är HELT OKEJ! Men jag vet själv hur det är, man försöker intala sig något för man vill kanske inte riktigt acceptera situationen för vad den egentligen är. Du kan ju inte neka att du mår lite dåligt Ellinor, det vore bara dumt.. och vi vet att du inte är dum men det verkar som du tror att det är något fel på att vara deprimerad/ha ångest/liknande. Det är det inte. Det är okej, och alla går igenom såna perioder i livet, vissa mer än andra. Acceptera det, ta mot hjälpen av terapeuten på måndag och sätt dig ner med dig själv och reflektera över vad som EGENTLIGEN händer, inte vad du TROR händer. Vi finns ju här och stöttar dig och vill att du ska må bra, jag hoppas verkligen du vet det<3

    Svara

  13. Fast i varje inlägg skriver du om något som är jobbigt eller att du är ledsen. Sök hjälp eller försök börja uppskatta de fina sakerna du har i livet.

    Svara

  14. Fast i varje inlägg skriver du om något som är jobbigt eller att du är ledsen. Sök hjälp eller försök börja uppskatta de fina sakerna du har i livet.

    Svara

  15. Känns snarare som att du försöker övertyga dig själv om att du inte är deprimerad osv när du försvarar det på detta sätt

    Svara

  16. Känns snarare som att du försöker övertyga dig själv om att du inte är deprimerad osv när du försvarar det på detta sätt

    Svara

  19. Nej fy vad jag går i gång på ovanstående kommentarer. Precis som att bloggläsare känner en bättre än vad man själv gör. Varför har man ett behov över att spekulera i eller bestämma över någon annans mående? Tacka GUD istället för att du visar upp äkta sidor, oavsett hur många procent av humöret det är hit eller dit. Du är en riktig inspirationskälla och för oss som verkligen backar och hejar på dig är det endast en styrka och uppvisan av mänsklighet när du delar med dig. Hellre känna mycket än ingenting! Stora kramar

    Svara

  20. Nej fy vad jag går i gång på ovanstående kommentarer. Precis som att bloggläsare känner en bättre än vad man själv gör. Varför har man ett behov över att spekulera i eller bestämma över någon annans mående? Tacka GUD istället för att du visar upp äkta sidor, oavsett hur många procent av humöret det är hit eller dit. Du är en riktig inspirationskälla och för oss som verkligen backar och hejar på dig är det endast en styrka och uppvisan av mänsklighet när du delar med dig. Hellre känna mycket än ingenting! Stora kramar

    Svara

  21. Det du beskriver låter som GAD. Jag har GAD, generaliserat ångestsyndrom. Det suger men terapi (kbt) och medicin gjorde susen för mig. Hade förlamande prestationsångest innan behandling. Vid utredningen med psykologen fick jag också veta att jag hade en lätt depression. Kändes så dramatiskt först eftersom jag inte såg mig som en deprimerad person men det var svinskönt sen att acceptera det och behandla det. Inte varit deprimerad sen jag fick GAD-diagnosen tack vare insikt, medicin och kbtverktyg. Aja. Det behöver ju inte vara samma men ville dela min lilla historia. Lycka till med allt<3

    Svara

  22. Det du beskriver låter som GAD. Jag har GAD, generaliserat ångestsyndrom. Det suger men terapi (kbt) och medicin gjorde susen för mig. Hade förlamande prestationsångest innan behandling. Vid utredningen med psykologen fick jag också veta att jag hade en lätt depression. Kändes så dramatiskt först eftersom jag inte såg mig som en deprimerad person men det var svinskönt sen att acceptera det och behandla det. Inte varit deprimerad sen jag fick GAD-diagnosen tack vare insikt, medicin och kbtverktyg. Aja. Det behöver ju inte vara samma men ville dela min lilla historia. Lycka till med allt<3

    Svara

  23. Ta ut pstaven!!!!
    Den jäveln tog 1,5 år av mitt liv, fattade inte varför jag hade lite ångest hela tiden förens jag tog ut den. Vissa klarar inte hormoner på det viset.

    Svara

  24. Ta ut pstaven!!!!
    Den jäveln tog 1,5 år av mitt liv, fattade inte varför jag hade lite ångest hela tiden förens jag tog ut den. Vissa klarar inte hormoner på det viset.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Svar på era kommentarer – är jag en dålig kompis

5 oktober, 10:36 / Personligt
6 KOMMENTARER

   

I förra veckan skrev jag snabbt ihop ett inlägg innan jag åka ner till Linköping för att rodda möhippa. Så jag glömde bort det och tänkte inte så mycket mer på det. När jag klickade mig in på bloggen på söndagskvällen blev jag helt chockad över hur mycket det inlägget hade engagerat er. Vilket jag dock tycker är väldigt bra!! För det handlade om hur man är en bra kompis. Vill ni läsa inlägget för att förstå detta så gör ni det genom att klicka här (alt skrollar ner några inlägg). Jag formulerade mig rätt dumt när jag skrev det och tog inte med alla detaljer, men oavsett så har jag tänkt väldigt mycket på detta och varför jag umgås med ANTINGEN tjejkompisarna ELLER paren. Och ganska snabbt kom jag fram till varför.

Med MINA tjejkompisar så umgås vi hejvilt. Oftast umgås vi bara vi tjejer. Oavsett om man är i ett förhållande eller inte. Och där struntar jag i ifall någon tar med sin kille, eller ifall alla har med sina killar men att singelkompisarna också är med. Där kunde jag verkligen inte ha brytt mig mindre <3

Men sedan ”parhänger” vi ju mycket med P’s gamla killkompisar och deras flickvänner. Som nu såklart har blivit mina vänner också. Det är ett gäng på typ 20 par där man umgås med alla till och från. Vi bjuder varandra på väldigt mycket saker, och då bjuder man tillbaka i form av grejer man själv styr. Vi blir bjudna på bröllop, födelsedagar, jakter, resor, middagar, bruncher, AW’s etc som kostar mycket. Med mina singelkompisar är det inte alls så. Har jag och P större tillställningar tillsammans så blandar vi alltid hans kompisar och mina. Även fast vi hänger med dessa kompisarna mycket, så blir det sällan samma par flera gånger på en månad. Så när man ses har man inte sett varandra på ca en månad för att tiden inte räcker till att hänga med alla för då skulle hela veckorna vara uppbokade. Så när jag hänger med dessa kompisarna pratar vi ofta ikapp om vad som har hänt sedan senast. Och just för att det är P’s kompisar så bjuder jag liksom inte med mina. Och det är inte för att dom är singlar, utan för att det bara är två helt olika gäng.

Och så är det ju i livet. Jag har sjukt många kompisar ifrån olika gäng. Och oftast är dem i olika gäng för att dem är olika som människor. Men tror jag att två personer skulle klaffa så presenterar jag dem alltid för varandra. Gud det är så svårt att prata om detta för att man har så mycket olika vänner som är så olika varandra. Med vissa gäller vissa saker, som inte alls gäller andra gäng mm. Alla tjejer till P’s killkompisar blandar jag också med mina tjejkompisar. Men inte hans killkompisar och mina tjejkompisar. Varför vet jag inte, utan det bara är så hehe.

Jag blir verkligen inte bjuden på alla tillställningar. Ibland bjuder jag in P’s killkompisar och parhänger, ibland mina tjejkompisar som är singlar. Men helt ärligt så blir jag sällan bjuden när singelkompisarna ska hänga. Vilket jag fattar och absolut inte tar illa vid mig!! Men man har ju olika relationer till varandra. Sedan bjuds ju sällan min kille in till tjejhängen, men förväntas ändå av er läsare att alltid bjuda tjejerna? Alltså det finns inga rätt eller fel, men som vi har det idag funkar väldigt bra för oss. Jag vill tro att den bästa vännen är förstående. Jag klarar inte av drama och blir någon sur för att den inte blir bjuden så tycker jag att den personen istället ska fråga om vi kan hänga någon gång eller rodda något själv. Så gör jag och jag tror inte att någon är elak med flit. Det är inte mina kompisar i alla fall. Det blir missförstånd och då får man sköta det snyggt. Min bästis glömde tex bort min födelsedag och jag skulle ALDRIG blir sur över det. Alltså aldrig. Hahaha jag fattade ju att något hade hänt alternativt att hon bara hade glömt vilket också hade varit helt okej!

Jag tror att alla sköter vänskapsrelationer på det bästa sättet dem bara kan. Jag hoppas och tror verkligen att mina kompisar känner att jag bryr mig om dem, och att dem ser att jag har svårt att få ihop det med alla vänner samtidigt. För jag tycker verkligen att det är det. Jag tror att ni också har olika kompisar som inte passar ihop, men det handlar ju inte om ifall dem är i en relation eller inte <3 SÅKLART! Där är vi helt ense!

0 gillar 6 KOMMENTARER

  1. I första texten du la upp skrev du att din kompis frågat om hon hade blivit inbjuden ifall hon också hade haft en partner och då svarade du ja. Sen skriver du att det absolut inte är så pga att hon är singel. Fattar inte alls helt ärligt.

    Jag tror verkligen att du är en jättebra kompis som tar hand om dina relationer!

    Det här är bara så snurrigt och konstigt. Att ens skriva ”singelkompisar” är för mig skumt, relationsstatusen kan väl omöjligt ha någonting med vänskapen att göra? Fattar ju såklart att man inte bjuder in alla till varje tillfälle och att det alltid delas upp på ett eller annat sätt MEN varför skulle din kompis ha blivit inbjuden om hon hade en pojkvän? För att hon skulle kunna ”bjuda” tillbaka? Det kan hon väl ändå? Eller handlar det om att det är ett helt annat umgänge där? Då fattar jag isåfall men absolut inte när det kretsade (som i första inlägget) om att hon var singel. Hoppas du förstår hur jag tänker. Tror som sagt att du är mån om dina vänner och en bra kompis, men att jag kanske inte förstår din text så som du menar<3

    Svara

    1. Jag förstår inte heller. Nu låter det mer som att ”man” delat upp sina vänner i olika ekonomiska kretsar, och sen låter det som om man inte ska blanda in singlar med par…varför? Ska singeltjejen stöta på någon???
      Detta är inte ett svar på frågan från början där frågan var, Är jag dum för att jag inte bjuder min kompis för att hon är singel?
      Det är absolut inget konstigt att man inte bjuder alla till allt, men att utesluta personer pga relationsstatus, plånbok eller något annat känns för mig helt absurt. Skulle P utesluta en kompis om han råkat bli singel? Det tror jag inte. Sorry ”Kalle” men du råkade du bli singel så nu får du inte komma på våra aw´s längre…
      Trist om det finns ett par där ena jobbar som polis och den andra parten kanske blivit arbetslös. Sorry, men då kan du inte bli bjuden för då kan du kanske inte bjuda tillbaka…
      Nej du är ingen dålig kompis, det vet du bara själv omd u är och det tror jag inte att du är. Men frågeställningen var någon annan än svaret här.
      Alla är vi olika tack och lov, världen skulle vara så trist annars. Men här låter det mer som att allt handlar om plånbok och status.

      Svara

  2. I första texten du la upp skrev du att din kompis frågat om hon hade blivit inbjuden ifall hon också hade haft en partner och då svarade du ja. Sen skriver du att det absolut inte är så pga att hon är singel. Fattar inte alls helt ärligt.

    Jag tror verkligen att du är en jättebra kompis som tar hand om dina relationer!

    Det här är bara så snurrigt och konstigt. Att ens skriva ”singelkompisar” är för mig skumt, relationsstatusen kan väl omöjligt ha någonting med vänskapen att göra? Fattar ju såklart att man inte bjuder in alla till varje tillfälle och att det alltid delas upp på ett eller annat sätt MEN varför skulle din kompis ha blivit inbjuden om hon hade en pojkvän? För att hon skulle kunna ”bjuda” tillbaka? Det kan hon väl ändå? Eller handlar det om att det är ett helt annat umgänge där? Då fattar jag isåfall men absolut inte när det kretsade (som i första inlägget) om att hon var singel. Hoppas du förstår hur jag tänker. Tror som sagt att du är mån om dina vänner och en bra kompis, men att jag kanske inte förstår din text så som du menar<3

    Svara

    1. Jag förstår inte heller. Nu låter det mer som att ”man” delat upp sina vänner i olika ekonomiska kretsar, och sen låter det som om man inte ska blanda in singlar med par…varför? Ska singeltjejen stöta på någon???
      Detta är inte ett svar på frågan från början där frågan var, Är jag dum för att jag inte bjuder min kompis för att hon är singel?
      Det är absolut inget konstigt att man inte bjuder alla till allt, men att utesluta personer pga relationsstatus, plånbok eller något annat känns för mig helt absurt. Skulle P utesluta en kompis om han råkat bli singel? Det tror jag inte. Sorry ”Kalle” men du råkade du bli singel så nu får du inte komma på våra aw´s längre…
      Trist om det finns ett par där ena jobbar som polis och den andra parten kanske blivit arbetslös. Sorry, men då kan du inte bli bjuden för då kan du kanske inte bjuda tillbaka…
      Nej du är ingen dålig kompis, det vet du bara själv omd u är och det tror jag inte att du är. Men frågeställningen var någon annan än svaret här.
      Alla är vi olika tack och lov, världen skulle vara så trist annars. Men här låter det mer som att allt handlar om plånbok och status.

      Svara

  3. Förstår inte heller – det är två helt olika resonemang lixom. Grundfrågan handlade väl om att din kompis skulle blivit bjuden ifall hon hade pojkvän vilket du menade att ja DÅ hade hon varit välkommen bland er andra par också,
    vilket i mina (och många andras uppenbarligen) ögon är rätt oskönt sätt att tänka på

    Svara

  4. Förstår inte heller – det är två helt olika resonemang lixom. Grundfrågan handlade väl om att din kompis skulle blivit bjuden ifall hon hade pojkvän vilket du menade att ja DÅ hade hon varit välkommen bland er andra par också,
    vilket i mina (och många andras uppenbarligen) ögon är rätt oskönt sätt att tänka på

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Att bli vuxen snabbt

2 oktober, 09:31 / Personligt
8 KOMMENTARER

Jag drömmer väldigt ofta om att jag bara skriker. Jag skriker och skriker och skriker tills rösten spricker. Min puls är snabbare än vanligt och jag undrar om det är nu jag ska dö. Jag ser inget för att alla tårar skymmer sikten. Panikångesten har nått sin topp.

Och det här drömde jag inatt också. Hur jag låg ihopkurad på golvet i vår hall och kippade efter luft. Jag drömde att P hade lämnat mig för någon annan och dragit. När jag sedan vaknade av ett ryck började jag gråta på riktigt och P fick hålla om mig.

Att bli bedragen som jag har blivit lämnar inga glada minnen efter sig. Ingen man tänker tillbaka på och saknar. Det enda som blir kvar är det där svarta tomma hålet inuti en som äter upp allt fint, snällt och vackert människor har att säga om en. Det där svarta hålet som hela tiden trycker ner mig på jorden och aldrig vill att jag ska känna mig bra nog. Dessutom vet jag ju, att enligt statistik så kommer P och jag inte att leva ihop för resten av våra liv. Jag vet att det är destruktivt att säga så, men jag tycker att det är naivt att leva i en tro på att äktenskap varar för alltid utan vidare ansträngning eller motgångar. Vi kommer att få det kämpigt en dag.

Imorse när P pussade på mina blöta kinder och jag frågade varför jag aldrig känner att jag duger, så svarade han något som jag aldrig har reflekterat kring. Han undrade ifall det inte berodde på att jag har utvecklats som människa väldigt mycket – på väldigt kort tid. Och det kanske stämmer? För på 2,5år har jag gått ifrån att ligga minus på kontot till att kunna spara ihop till en lägenhet och sedan ett hus i Stockholm året därpå. Jag får otroligt mycket positiv feedback ifrån kunder och många föreläsningsförfrågningar. Dessutom står jag med benen mellan två olika vägar, där båda kommer att kräva väldigt mycket av mig. Så pass mycket att jag inte vet om jag klarar av det.

Det kanske inte är konstigt att jag har dålig självkänsla då? Alldeles nyss klarade jag inte av att ens ta hand om mig själv? Jag söp skallen av mig varje kväll och låtsades som att det inte fanns någon morgondag fram tills att jag träffade P. Och plötsligt har jag fonder att hålla koll på, viktiga försäkringar att sortera på kontoret, större läskigare avtal att läsa igenom, ett hus som ska tas hand om och betalas för varje månad. Dessutom har jag ingen fast lön längre. Det kanske inte är konstigt att jag blir rädd. Rädd för att misslyckas, för att leva upp till förväntningarna och kraven jag har på mig. Rädd för att inte vara den där personen jag utger mig för att vara. Jag gick från ungdom till vuxen över en natt. Och jag klagar inte över det. Men det gick snabbt. Och det kanske inte är konstigt att jag känner såhär.

0 gillar 8 KOMMENTARER

  1. Hej! <3
    En liten anledning till din ångest är det man kan se ovan, att du kopplar ihop utvecklas som människa med materiella saker. Du är inte det du har, du är den du är <3

    Svara

  2. Hej! <3
    En liten anledning till din ångest är det man kan se ovan, att du kopplar ihop utvecklas som människa med materiella saker. Du är inte det du har, du är den du är <3

    Svara

  3. Tack Ellinor för det här inlägget. Relaterar så mycket till den du var förut, och denhär texten fick mig att inse att jag inte är ensam om det, och att livet faktiskt kan vända <3
    Stooor kram, du är värdefull

    Svara

  4. Tack Ellinor för det här inlägget. Relaterar så mycket till den du var förut, och denhär texten fick mig att inse att jag inte är ensam om det, och att livet faktiskt kan vända <3
    Stooor kram, du är värdefull

    Svara

  5. Vet du, ibland känns det som om du gnäller väldigt mycket och typ hittar på ”problem” åt dig själv. Allt ska va så jävla tufft och jobbigt.. tror nog detta är ett allmänt first world problem liksom. Uppskatta det du har istället för att jämt klaga över allt. Vad har vi in the first world gått igenom för något egentligen? Jaja, man mår inte själv bättre för att nån i Afrika har det sämre men tänk på riktigt hur jävla sjuka grejer en VÄLDIGT stor del utav befolkningen går igenom VARENDA jävla dag. Förstår bara inte hur man med gått samvete kan sitta här och gnälla om sånnahär grejer när miljontals människor som har RIKTIGA problem faktiskt har bättre attityd än du. Tack för mig.

    Svara

  6. Vet du, ibland känns det som om du gnäller väldigt mycket och typ hittar på ”problem” åt dig själv. Allt ska va så jävla tufft och jobbigt.. tror nog detta är ett allmänt first world problem liksom. Uppskatta det du har istället för att jämt klaga över allt. Vad har vi in the first world gått igenom för något egentligen? Jaja, man mår inte själv bättre för att nån i Afrika har det sämre men tänk på riktigt hur jävla sjuka grejer en VÄLDIGT stor del utav befolkningen går igenom VARENDA jävla dag. Förstår bara inte hur man med gått samvete kan sitta här och gnälla om sånnahär grejer när miljontals människor som har RIKTIGA problem faktiskt har bättre attityd än du. Tack för mig.

    Svara

  7. Klok, smart, vacker och transparent. Äkta, kan jag också mena och säga💕 jag är en av dem som är utanför din ”målgrupp” men vill kika in på din blogg då jag tycker att du inspirerar till mycket.
    Solsken till dig, hälsningar Johanna 46år

    Svara

  8. Klok, smart, vacker och transparent. Äkta, kan jag också mena och säga💕 jag är en av dem som är utanför din ”målgrupp” men vill kika in på din blogg då jag tycker att du inspirerar till mycket.
    Solsken till dig, hälsningar Johanna 46år

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kvinnors magproblem och min cysta i magen som sprack

25 augusti, 14:21 / Åsikter
82 KOMMENTARER

Igår sprack en cysta i magen på mig. Läkaren undrade varför jag inte åkte in till akuten när det lika gärna hade kunnat vara cancer eller gjort mig steril och barnlös? Här kommer mitt svar och min historia.

Första gången jag minns ett anfall i magen var jag 8år. Då testades jag för laktos och gluten flera gånger om. Kanske berodde det på att jag var allergisk mot djur? Eller paprika? Vi hittade såklart ingenting. Sen dess har jag behövt utesluta mat, gått på olika dieter och haft matdagbok. Allt för att ta reda på orsaken. Utan framsteg. Läkaren har skrivit ut extra starka alvedon. När jag var 15år fick jag magkatarr pga stress för första gången. Jag fick inte spela handboll med de andra tjejerna och jag fick åka hem tidigare ifrån skolan. ”Ta en extra alvedon” så läkaren. Jag har haft urinvägsinfektion fler gånger än vad jag kan räkna på mina båda händer, så tillslut blev jag immun mot alla tranbärstabletter och tabletterna som läkarn skrev ut. Jag fick alltid tänka på att klä mig extra varmt och att lokalisera smärtan innan det blev försent. Annars var jag fast hemma i flera dagar.

I perioder har jag haft problem med att gå på toaletten. Och ibland har jag behövt gå flera gånger om dagen. Otroligt pinsamt såklart. Speciellt när man gick till skolan eller var ny på jobbet. Att hela tiden skämmas och gömma sig, tacka nej och att försöka hålla magen i skick… Det gick så pass långt att jag emellanåt fick social fobi, då jag alltid var tvungen att veta var närmsta toalett fanns. Läkaren trodde att det var tarmarna men hon visste inte. Jag fick tabletter som inte hjälpte. För tre år sedan fick jag en allvarlig livmoderinflammation och kom inte upp ur sängen på en vecka. Mina kompisar fick komma hem med mat till mig, och av läkaren fick jag antibiotika och såklart alvedon.

I våras var jag helt otröstlig när jag fick gallsten. Det gick inte ens att skrika, utan istället spydde jag okontrollerat av smärta. Jag har aldrig sett min pojkvän så rädd. Mitt ex har fått uppleva samma sak. När ambulanspersonalen kom fick jag dubbla dosen alvedon och sprutor. Jag kom hem ifrån akuten med tabletter som var så starka att läkaren egentligen inte fick skriva ut dem. ”Överväger du ens att ta två stycken så åk direkt in till akuten. Så testa alltid med alvedon först!”. Jag har såklart inte hämtat ut dem.

Bilden är tagen någon timme efter att min cysta hade spruckit, och jag hörde mig själv säga ”Äsch det är säkert bara ägglossning, har någon en alvedon?”

I förrgår drabbades jag av enorma smärtor i nedre delen av magen och underlivet, som dessutom strålade ner i benen. Alla ställningar gjorde ont. En 5cm stor cysta hade suttit på min livmodertapp och spruckit. Tydligen är det väldigt vanligt, med cystor. Ibland är dem elakartade och kan innehålla cancer. Och åker man inte in i tid kan det ge en fertilitetsproblem och till och med sterilitet berättade gynekologen. Jag kan inte göra något åt saken, mer än att äta alvedon. Trots att jag just nu varken kan gå eller ens ligga still pga smärtan.

Hela svängen med preventivmedel ska vi inte ens tala om. Jag har testat alla p-piller som finns, och jag har blivit både aggressiv och deprimerad av dem. Som yngre var mensvärken så allvarlig ibland att jag bad mamma ringa ambulansen. ”Har hon testat att ta en till alvedon?” har dem sagt till mamma på 1177. Idag har jag en p-stav som har gett mig hormonrubbningar, och i två års tid har jag haft konstant mens. Två år (!!!). Men vi kvinnor förväntas ju stå ut, det är vi som förväntas bära ansvaret och det är vi som trycker i oss hormoner som forskarna inte vet hur det påverkar kroppen på sikt. Det är förjävligt.

När jag tänker på det så är min livskvalité avsevärt försämrad av alla smärtor jag lider av. Jag är väldigt begränsad i vad jag kan göra, och oftast behöver jag åka hem när mina kompisar fortsätter att ha kul. Eller att jag behöver lägga mig i en soffa och slappna av, medan mina kompisar fortsätter äta middag. Alvedon alvedon alvedon. Jag försöker verkligen att ta dem i yttersta nödfall då jag dels tror att dem är skit för magen, men också för att dem i perioder inte hjälper för att jag har tagit för många. Hela mitt liv är ju anpassat utefter min mage, och jag har verkligen att försökt dölja det för mina vänner. Jag vill inte vara den där tråkiga tjejen som tjatar om att ha ont eller att jag behöver tabletter eller gå och lägga mig. Men de senaste 18 månaderna har jag öppnat upp mig om hur jag verkligen har det… Och då har jag fått så himla oväntade reaktioner… ”Men Ellinor varför har du inte sagt något? Jag har samma problem!” ”Och jag med!” ropar både en tredje och en fjärde.

Jag är inte ensam om att ha problem med min mage på olika sätt. Jag är heller inte ensam om att inte bli tagen på allvar. Jag har fått tjata mig till olika blodprover och läkarna har klämt och känt både utanpå och inuti min mage. Utan att hitta problemet. Med mig hem har jag alltid fått alvedon, och smärtan har kvarstått. Nu snackar vi ut och in till sjukhuset under 15(!) års tid. Jag litar inte på en enda läkare och jag ber dem inte om hjälp om det inte är yttersta nödfall. Och det var precis därför jag inte åkte in till akuten när cystan i magen sprack. Jag är van vid att ha ont. Och jag är van vid att ingen gör någonting åt det.

Ju fler kvinnor man pratar med och läser om, desto mer införstådd blir jag i att detta är en folksjukdom. Som dessutom inte tas på allvar. Det är som att vi kvinnor bara ”får acceptera” att vi har ont i magen och lider utav olika smärtor i våra organ. Som att det kommer på köpet när man är kvinna. Jag vet kvinnor som har försökt förklara för chefen att dem har mensvärk, men som inte får gå hem. Och tillslut har dem svimmat av smärta på arbetsplatsen. Hur kan kunskapen vara så låg? Forskningen så efter? Jag vill inte ta några förbannade alvedon. Hitta bara problemet, få det att försvinna och berätta vad jag ska göra för att undvika det på riktigt. Jag blir ledsen när jag skriver detta för att min värld har krympt så mycket. Jag är konstant rädd för att få ont och undviker allt som evt kan ge mig smärtor. Samtidigt tycker jag synd om mina närmsta som hela tiden behöver ställa upp. Det som gör mig extra ledsen är att jag är övertygad om att ifall män hade haft samma problem, samma smärtor, så hade det tagits på allvar. Som om detta inte vore nog så är ämnet så tabubelagt. Vi kvinnor säger hellre att vi har ont i huvudet när vi sjukanmäler oss ifrån jobbet, än att säga att det är magen som värker.

Egentligen önskar jag bara att det startades en hashtag på instagram där kvinnor skrev av sig om sina upplevelser. Så att samhället förstod hur utbrett dessa magproblemen är. Och hur lite hjälp man får som kvinna.

0 gillar 82 KOMMENTARER

  3. Det är som om jag läser min egna historia..
    TACK för att du skriver om detta!!
    Pratade senast igårkväll med mina vänner om att forskningen är så himla efter när det kommer till oss kvinnor! Det måste ske en förändring!!

    Svara

    1. Fy vad hemskt. Jag är så jävla trött på skiten att det behövde ventileras…. Ja men det är verkligen helt galet när man tänker efter????????? Speciellt när det kommer till preventinmedel. Blir förbannad.

      Svara

  4. Det är som om jag läser min egna historia..
    TACK för att du skriver om detta!!
    Pratade senast igårkväll med mina vänner om att forskningen är så himla efter när det kommer till oss kvinnor! Det måste ske en förändring!!

    Svara

    1. Fy vad hemskt. Jag är så jävla trött på skiten att det behövde ventileras…. Ja men det är verkligen helt galet när man tänker efter????????? Speciellt när det kommer till preventinmedel. Blir förbannad.

      Svara

  5. Jag har haft problem med magkatarr till och från men de senaste månaderna har jag fått ”attacker”. Vet inte hur jag bättre ska förklara dem. Ligger i sängen och gråter för att jag har så ont i magen att det gör ont att andas. Får panik. Blir svullen i magen och framförallt i övre delen av magen. Har jätteont, både vid berörig och inte. Gör så ont att jag inte kan äta. Det gör så ont i magen att det strålar ut i ryggen och bröstet. Ligger bara och gråter. Gick till sjukhuset och de tog massa prover men allt såg bra ut. Fick stolpiller och sen gjordes inge mer.

    Har blivit såhär flera gånger under sommaren, senast för några dagar sedan och därför utesluter jag all laktos just nu. Vi får väl se. Kommer smärtan tillbaka även utan laktos så kommer jag att uppsöka sjukhuset igen!

    Svara

    1. Ääääj fyfan. Vet precis, får flera gånger i månaden också. Ibland mer ibland mindre. Jag har ätit några tabletter ifrån USA som köps receptfritt i en rosa bruk. Dem hjälper mot allt magont just. Diarré, förstoppad, smärtor etc. Sugtabletter funkar ibland. Något jag inte har gjort är gastrostopi vilket jag verkligen skulle vilja göra. Laktos har inte hjälpt ett dugg för mig. Däremot att sluta med sura produkter såsom typ vitt vin. bubbel, öpplen mm. Mot gallan ska jag undvika feta saker såsom gurkskal, avokado osv.

      Svara

      1. MEn krya på dig!!!!! Det är förjävligt. Jag har typ gett upp om att få hjälp?? <3 KRAMKRAMKRAM

        Svara

  6. Jag har haft problem med magkatarr till och från men de senaste månaderna har jag fått ”attacker”. Vet inte hur jag bättre ska förklara dem. Ligger i sängen och gråter för att jag har så ont i magen att det gör ont att andas. Får panik. Blir svullen i magen och framförallt i övre delen av magen. Har jätteont, både vid berörig och inte. Gör så ont att jag inte kan äta. Det gör så ont i magen att det strålar ut i ryggen och bröstet. Ligger bara och gråter. Gick till sjukhuset och de tog massa prover men allt såg bra ut. Fick stolpiller och sen gjordes inge mer.

    Har blivit såhär flera gånger under sommaren, senast för några dagar sedan och därför utesluter jag all laktos just nu. Vi får väl se. Kommer smärtan tillbaka även utan laktos så kommer jag att uppsöka sjukhuset igen!

    Svara

    1. Ääääj fyfan. Vet precis, får flera gånger i månaden också. Ibland mer ibland mindre. Jag har ätit några tabletter ifrån USA som köps receptfritt i en rosa bruk. Dem hjälper mot allt magont just. Diarré, förstoppad, smärtor etc. Sugtabletter funkar ibland. Något jag inte har gjort är gastrostopi vilket jag verkligen skulle vilja göra. Laktos har inte hjälpt ett dugg för mig. Däremot att sluta med sura produkter såsom typ vitt vin. bubbel, öpplen mm. Mot gallan ska jag undvika feta saker såsom gurkskal, avokado osv.

      Svara

      1. MEn krya på dig!!!!! Det är förjävligt. Jag har typ gett upp om att få hjälp?? <3 KRAMKRAMKRAM

        Svara

  7. Så hemskt! Helt galet hur sjukvården fungerar ibland! Jag har också fruktansvärda problemen med min mage och har haft så långt jag kan minnas. Knappt fått någon hjälp alls. Sen för ca 1 år sedan fick jag ett anfall hemma, då tvingad jag läkaren att göra ultraljud för jag misstänkte gallsten, och mycket riktigt så var gallan full av stenar. Lever mycket begränsat nu med vad jag kan äta osv, men funderar på att operera bort gallan. Hur mår du sen du fick gallsten? Ska du operera bort gallan? Stor kram ❣️

    Svara

    1. Ja det är faktiskt väldigt märkligt. Oj jag vet inte. Allt flyter liksom ihop med just gallan och min magkatarr. Men det är ju skit liksom. Har faktiskt aldrig tänkt tanken på att operera bort den och visste inte att man kunde det heller :-O Stor kram och lycka till!! <3

      Svara

  8. Så hemskt! Helt galet hur sjukvården fungerar ibland! Jag har också fruktansvärda problemen med min mage och har haft så långt jag kan minnas. Knappt fått någon hjälp alls. Sen för ca 1 år sedan fick jag ett anfall hemma, då tvingad jag läkaren att göra ultraljud för jag misstänkte gallsten, och mycket riktigt så var gallan full av stenar. Lever mycket begränsat nu med vad jag kan äta osv, men funderar på att operera bort gallan. Hur mår du sen du fick gallsten? Ska du operera bort gallan? Stor kram ❣️

    Svara

    1. Ja det är faktiskt väldigt märkligt. Oj jag vet inte. Allt flyter liksom ihop med just gallan och min magkatarr. Men det är ju skit liksom. Har faktiskt aldrig tänkt tanken på att operera bort den och visste inte att man kunde det heller :-O Stor kram och lycka till!! <3

      Svara

  9. Lider med dig och dina magprobelm, är själv drabbad. Men också att komma ihåg är att det finns en anledning till att läkare rekommenderar smärtstillande – det finns tyvärr inte så mkt annat att göra ibland. Alla sjukdomstillstånd går inte att bota, bara lindra. Gallsten brukar alltid opereras bort vid mkt besvär, i väntan på op tid är det smärtstillande som gäller, finns inget annat.

    Svara

    1. Hej! Nej såklart <3 Det är inte läkares fel att en mår dåligt. Däremot ÄR forskningen efter när det kommer till IBS, endometrios och alla hormoner vi kvinnor tvingas trycka i oss <3 Just gallan är verkligen inte mitt värsta problem (peppar peppar pga det var ett helv!!). Det känns så konstigt att man behöver trycka i sig tabletter som gör att man mår sämre i annat. Tex magen för att lindra gallan osv??

      Svara

  10. Lider med dig och dina magprobelm, är själv drabbad. Men också att komma ihåg är att det finns en anledning till att läkare rekommenderar smärtstillande – det finns tyvärr inte så mkt annat att göra ibland. Alla sjukdomstillstånd går inte att bota, bara lindra. Gallsten brukar alltid opereras bort vid mkt besvär, i väntan på op tid är det smärtstillande som gäller, finns inget annat.

    Svara

    1. Hej! Nej såklart <3 Det är inte läkares fel att en mår dåligt. Däremot ÄR forskningen efter när det kommer till IBS, endometrios och alla hormoner vi kvinnor tvingas trycka i oss <3 Just gallan är verkligen inte mitt värsta problem (peppar peppar pga det var ett helv!!). Det känns så konstigt att man behöver trycka i sig tabletter som gör att man mår sämre i annat. Tex magen för att lindra gallan osv??

      Svara

  11. Gaaah! Ja. Tack. För helvete.

    På ämnet cystor. Efter 20-tals(!) vändor till läkare, barnmorskor och Gud vet vad tröttnade jag för jag fick aldrig komma till gyn. Bokade på privat gyn med 1 mån väntetid. Det har nu gått 5 mån sen jag sökte för första gången, FEM!🙄

    Svara

    1. <3!!!!!!

      Fyfan!!! Jag bokade faktiskt tid hos gynakuten direkt. Och först frågade hon varför jag var där pga det var tarmproblem. Men sedan såg vi på ultraljudet att det var vätska överallt runt livmodern samt resterna av en cysta. Man måste typ vara frisk för att orka vara sjuk?? Oavsett sjukdom.

      Svara

  12. Gaaah! Ja. Tack. För helvete.

    På ämnet cystor. Efter 20-tals(!) vändor till läkare, barnmorskor och Gud vet vad tröttnade jag för jag fick aldrig komma till gyn. Bokade på privat gyn med 1 mån väntetid. Det har nu gått 5 mån sen jag sökte för första gången, FEM!🙄

    Svara

    1. <3!!!!!!

      Fyfan!!! Jag bokade faktiskt tid hos gynakuten direkt. Och först frågade hon varför jag var där pga det var tarmproblem. Men sedan såg vi på ultraljudet att det var vätska överallt runt livmodern samt resterna av en cysta. Man måste typ vara frisk för att orka vara sjuk?? Oavsett sjukdom.

      Svara

  13. Åhhhh, jag blir så glad när jag läser det här. Inte för att du mår dåligt utan för att jag känner igen mig. Jag har problem med urinvägsinfektion som snabbt övergår i njurbäckeninflammation. Senast denna veckan har jag blivit sjuk. Jag kissade blod men övervägde ändå att åka till jobbet samma dag. Var rädd att inte bli tagen på allvar. Det var ju trots allt bara en urinvägsinfektion. Det klarar väl vem som helst tänkte jag.

    Jag åkte till akuten samma dag. Läkarna sa samma sak till mig ”du måste komma in direkt nästa gång” och nu har jag varit sjukskriven i 1 vecka.

    Tack för att du pratar om det här. Jag hoppas med hela mitt hjärta att allting löser sig för dig. Massa kramar!!!!

    Svara

    1. Det känns som att alla alltid har haft problem med något???? helt sjukt ju. Shit vad sjukt. Jag tycker att det är en sådan skör gräns mellan vart man ska åka in eller stanna hemma. Jag vill absolut inte ta upp en plats i onödan. Ja detsamma verkligen <3!!!! Ta hand om dig och krya på dig (usch lät som en läkare nu haha) <3 <3 <3

      Svara

  14. Åhhhh, jag blir så glad när jag läser det här. Inte för att du mår dåligt utan för att jag känner igen mig. Jag har problem med urinvägsinfektion som snabbt övergår i njurbäckeninflammation. Senast denna veckan har jag blivit sjuk. Jag kissade blod men övervägde ändå att åka till jobbet samma dag. Var rädd att inte bli tagen på allvar. Det var ju trots allt bara en urinvägsinfektion. Det klarar väl vem som helst tänkte jag.

    Jag åkte till akuten samma dag. Läkarna sa samma sak till mig ”du måste komma in direkt nästa gång” och nu har jag varit sjukskriven i 1 vecka.

    Tack för att du pratar om det här. Jag hoppas med hela mitt hjärta att allting löser sig för dig. Massa kramar!!!!

    Svara

    1. Det känns som att alla alltid har haft problem med något???? helt sjukt ju. Shit vad sjukt. Jag tycker att det är en sådan skör gräns mellan vart man ska åka in eller stanna hemma. Jag vill absolut inte ta upp en plats i onödan. Ja detsamma verkligen <3!!!! Ta hand om dig och krya på dig (usch lät som en läkare nu haha) <3 <3 <3

      Svara

  15. Wow Ellinor, mycket av det du skriver är som att du skulle beskriva mitt mående. Jag har sen jag var liten haft problem med magen utan att de funnit vad det beror på. Jag känner mig också så oerhört begränsad av vad jag kan göra/äta/ha på mig och måste hela tiden tänka på vart det finns toalett. Jag har också haft extrema problem med urinvägsinfektion, det senaste året har jag haft det 10-12 gånger och läkarna hittar inte vad det beror på utan skriver bara ut ytterligare tabletter. Så jag förstår verkligen hur du känner men jag tycker du är så stark att du delar med dig om det och inte ger upp! Det kändes skönt att inte var helt ensam om detta.

    Jag tänkte även på det du skrev om p-piller, har du testat p-plåster? Jag har haft det i snart 7 år och tycker det funkar bra. Det ger framförallt en jämnare dos än piller. Kan vara värt ett försök iaf.

    Ha det gott och fortsatt trevlig helg!

    Svara

    1. Ja man blir ju per automatik det. Mår piss av att flyga/åka bil långt osv för då sitter jag still. Får ont om jag power walkar. Får ont av att ÄTA och av att INTE äta. Får ont av sur och fet mat. Kvar står ris, potatis och typ morötter hahaha…. Allt gör typ ont. Är verkligen inte den som klagar och vill inte att ngn ska tycka synd om mig heller som läser detta. Men så är det ju tyvärr.

      VAD ÄR P-PLÅSTER och varför har aldrig någon berättat om detta för mig innan?!?!?!?!? Omg måste fråga en barnmorska. Absolut på min lista över saker jag tänker testa. Detsamma!!! KRAMKRAMKRAM

      Svara

      1. Jag har också p-plåster, sen 3 år tillbaka. Har fungerat jättebra för mig, mens en gång i månaden i ca 4-5 dagar och inga humörsvängningar som med p-piller.
        Lättare att komma ihåg att byta en dag i veckan också istället för piller varje dag.

        Svara

  16. Wow Ellinor, mycket av det du skriver är som att du skulle beskriva mitt mående. Jag har sen jag var liten haft problem med magen utan att de funnit vad det beror på. Jag känner mig också så oerhört begränsad av vad jag kan göra/äta/ha på mig och måste hela tiden tänka på vart det finns toalett. Jag har också haft extrema problem med urinvägsinfektion, det senaste året har jag haft det 10-12 gånger och läkarna hittar inte vad det beror på utan skriver bara ut ytterligare tabletter. Så jag förstår verkligen hur du känner men jag tycker du är så stark att du delar med dig om det och inte ger upp! Det kändes skönt att inte var helt ensam om detta.

    Jag tänkte även på det du skrev om p-piller, har du testat p-plåster? Jag har haft det i snart 7 år och tycker det funkar bra. Det ger framförallt en jämnare dos än piller. Kan vara värt ett försök iaf.

    Ha det gott och fortsatt trevlig helg!

    Svara

    1. Ja man blir ju per automatik det. Mår piss av att flyga/åka bil långt osv för då sitter jag still. Får ont om jag power walkar. Får ont av att ÄTA och av att INTE äta. Får ont av sur och fet mat. Kvar står ris, potatis och typ morötter hahaha…. Allt gör typ ont. Är verkligen inte den som klagar och vill inte att ngn ska tycka synd om mig heller som läser detta. Men så är det ju tyvärr.

      VAD ÄR P-PLÅSTER och varför har aldrig någon berättat om detta för mig innan?!?!?!?!? Omg måste fråga en barnmorska. Absolut på min lista över saker jag tänker testa. Detsamma!!! KRAMKRAMKRAM

      Svara

      1. Jag har också p-plåster, sen 3 år tillbaka. Har fungerat jättebra för mig, mens en gång i månaden i ca 4-5 dagar och inga humörsvängningar som med p-piller.
        Lättare att komma ihåg att byta en dag i veckan också istället för piller varje dag.

        Svara

  17. Tack för detta inlägg Ellinor. Jag håller med dig om allt och det gör så ont i mig att det ska vara på detta sätt.

    Svara

  18. Tack för detta inlägg Ellinor. Jag håller med dig om allt och det gör så ont i mig att det ska vara på detta sätt.

    Svara

  19. Herregud vad jag känner igen mig… har haft problem med magen i 8 år och de är alltid samma visa… dem hittar ingenting… jag har fått ta tusentals prover, provat alla möjliga dieter och trott att jag både vart laktos och gluten intolerant.. men till ingen nytta, för ingenting hjälper.. ska göra gastroskopi nästa vecka och fasar redan, men jag känner bara att nu måste dem hitta något.. jag står inte ut..
    stor kram och tack för att du vågar skriva om de ❤️

    Svara

  20. Herregud vad jag känner igen mig… har haft problem med magen i 8 år och de är alltid samma visa… dem hittar ingenting… jag har fått ta tusentals prover, provat alla möjliga dieter och trott att jag både vart laktos och gluten intolerant.. men till ingen nytta, för ingenting hjälper.. ska göra gastroskopi nästa vecka och fasar redan, men jag känner bara att nu måste dem hitta något.. jag står inte ut..
    stor kram och tack för att du vågar skriva om de ❤️

    Svara

  21. Förstår dig precis, fick själv en cysta som sprack för ett år sedan så att min buk var fylld med 2,5 liter blod och fick opereras. Men fick ligga på sjukhus i flera dagar innan utan att något gjordes, fast de såg att jag hade vätska i buken tog de det inte på allvar.

    Svara

  22. Förstår dig precis, fick själv en cysta som sprack för ett år sedan så att min buk var fylld med 2,5 liter blod och fick opereras. Men fick ligga på sjukhus i flera dagar innan utan att något gjordes, fast de såg att jag hade vätska i buken tog de det inte på allvar.

    Svara

  23. Vilken kämpe du är!
    Jag fick för ca en månad sen reda på att jag har ulcerös kolit, det vill säga en kronisk tarminflammation som jag ej kan bli frisk ifrån..
    Det tog ett år innan jag fick besked.. Var på vårdcentralen sommaren 2017 och fick då remiss till mag-tarm, fick komma dit i mars 2018, dvs 8 månader senare.. fick inte svar på den undersökninge förrän i juli 2018, dvs 4 månader senare och 1 år efter remissen skickades..
    Så synd att väntetiderna är så långa!

    Svara

  24. Vilken kämpe du är!
    Jag fick för ca en månad sen reda på att jag har ulcerös kolit, det vill säga en kronisk tarminflammation som jag ej kan bli frisk ifrån..
    Det tog ett år innan jag fick besked.. Var på vårdcentralen sommaren 2017 och fick då remiss till mag-tarm, fick komma dit i mars 2018, dvs 8 månader senare.. fick inte svar på den undersökninge förrän i juli 2018, dvs 4 månader senare och 1 år efter remissen skickades..
    Så synd att väntetiderna är så långa!

    Svara

  25. First thing’s first, du är så inspirerande och har verkligen fötterna på jorden, keep doing you! För det andra så har även jag traumatiserats av magsmärtor.. 😓 för 3,5 år sen fick jag jätteont i magen som efter mycket om och men ledde till ett besök på akuten. Väl på akuten gick det 7,5 (!!!!) timmar, flera väldigt stora doser morfin, starka alvedon och en gynundersökning innan de ville röntga mig för att en 20 årig tjej med magsmärtor är ”normalt” eller ”det kan va stress” eller ”är du gravid?” Men när jag kräkts upp morfinet och nästan ramlade omkull av medicinering så gjorde dem äntligen det. Då jävlar blev de fart. Konstaterades att jag hade tarmvred och behövde akutopereras.. nu är allt bra och aldrig haft problem sen dess men har ett 20cm vertikalt ärr mitt på magen som påminner konstant.. skrevs in 14:30, röntgades ca 22:30, operation 00-02, inlagd 2 v och sjukskriven 5 veckor för att ”magsmärtor på unga tjejer är oftast inget speciellt”..

    <3

    Svara

  26. First thing’s first, du är så inspirerande och har verkligen fötterna på jorden, keep doing you! För det andra så har även jag traumatiserats av magsmärtor.. 😓 för 3,5 år sen fick jag jätteont i magen som efter mycket om och men ledde till ett besök på akuten. Väl på akuten gick det 7,5 (!!!!) timmar, flera väldigt stora doser morfin, starka alvedon och en gynundersökning innan de ville röntga mig för att en 20 årig tjej med magsmärtor är ”normalt” eller ”det kan va stress” eller ”är du gravid?” Men när jag kräkts upp morfinet och nästan ramlade omkull av medicinering så gjorde dem äntligen det. Då jävlar blev de fart. Konstaterades att jag hade tarmvred och behövde akutopereras.. nu är allt bra och aldrig haft problem sen dess men har ett 20cm vertikalt ärr mitt på magen som påminner konstant.. skrevs in 14:30, röntgades ca 22:30, operation 00-02, inlagd 2 v och sjukskriven 5 veckor för att ”magsmärtor på unga tjejer är oftast inget speciellt”..

    <3

    Svara

  27. Lider med dig, har samma problem… fått urinvägsinfektion i 7 års tid i princip en gång i månaden eller varannan. Så är exakt likadan som dig när de gäller att de måste finnas en toalett i närheten för man vet aldrig. Har på det haft sjuka magsmärtor sen jag gick i sjuan (är 23 idag). Blir uppblåst var och varannan dag oberoende på vad jag äter känns de som :/ man vill ju kunna leva ett liv utan att vara begränsad vart man än går, men många vet inte om de förutom mina närmaste för jag är van att dölja smärtan och är hemskt nog van vid den. Går hela tiden runt med en känsla att något är fel på mig men inget jag gör hjälper, läkarna ger mig bara antibiotika som jag vägrar att ta regelbundet ”för de är så man blir av med besvären”. Hittar samt inget svar på mina magproblem. Tycker de behövs mer kunskap kring ämnet för de känns som man möter väldigt många som också har problem men inte heller får någon hjälp. Man vill ju inte att de ska vara allvarligt och att i framtiden de kommer finnas botemedel mot vad de än nu är … aldrig kommenterat en blogg förut men kände igen mig för mycket i din text för att kunna vara tyst! Hoppas du blir bättre! kram 🙂

    Svara

  28. Lider med dig, har samma problem… fått urinvägsinfektion i 7 års tid i princip en gång i månaden eller varannan. Så är exakt likadan som dig när de gäller att de måste finnas en toalett i närheten för man vet aldrig. Har på det haft sjuka magsmärtor sen jag gick i sjuan (är 23 idag). Blir uppblåst var och varannan dag oberoende på vad jag äter känns de som :/ man vill ju kunna leva ett liv utan att vara begränsad vart man än går, men många vet inte om de förutom mina närmaste för jag är van att dölja smärtan och är hemskt nog van vid den. Går hela tiden runt med en känsla att något är fel på mig men inget jag gör hjälper, läkarna ger mig bara antibiotika som jag vägrar att ta regelbundet ”för de är så man blir av med besvären”. Hittar samt inget svar på mina magproblem. Tycker de behövs mer kunskap kring ämnet för de känns som man möter väldigt många som också har problem men inte heller får någon hjälp. Man vill ju inte att de ska vara allvarligt och att i framtiden de kommer finnas botemedel mot vad de än nu är … aldrig kommenterat en blogg förut men kände igen mig för mycket i din text för att kunna vara tyst! Hoppas du blir bättre! kram 🙂

    Svara

  29. Tack för att du delar med dig! Jag lider verkligen med dig. Jag har själv haft mycket problem med min mage i flera år. Allt började när jag var på väg att bli frisk från min ätstörning. Magen började bråka, IBS symptom, överkänslig mot olika livsmedel, stress osv. Detta triggade igång min ätstörning igen, jag uteslöt mat och hoppade över måltider för att slippa ha konstant ont, uppblåst mage och vara förstoppad. Tillslut gick det så långt att jag var tvungen att bli inlagd på sluten avdelning. I fyra månader blev jag tvingad att äta saker som min mage absolut inte tål eftersom att patienter med ätstörningar måste äta upp allt som serveras pga av regler inom ätstörningsvården. Det var fyra tuffa månader med hemska magsmärtor 24/7, men jag kämpade för mitt liv och för att bli frisk.

    Idag funkar min mage bättre, men det är många saker som jag fortfarande inte tål. Jag har lärt mig att leva med det, jag vet vad jag tål och försöker att inte utesluta för mycket då jag fortfarande kämpar med att bli frisk och fri från min ätstörning. Kram till dig Ellinor och alla andra som kämpar med sina magar!

    Svara

  30. Tack för att du delar med dig! Jag lider verkligen med dig. Jag har själv haft mycket problem med min mage i flera år. Allt började när jag var på väg att bli frisk från min ätstörning. Magen började bråka, IBS symptom, överkänslig mot olika livsmedel, stress osv. Detta triggade igång min ätstörning igen, jag uteslöt mat och hoppade över måltider för att slippa ha konstant ont, uppblåst mage och vara förstoppad. Tillslut gick det så långt att jag var tvungen att bli inlagd på sluten avdelning. I fyra månader blev jag tvingad att äta saker som min mage absolut inte tål eftersom att patienter med ätstörningar måste äta upp allt som serveras pga av regler inom ätstörningsvården. Det var fyra tuffa månader med hemska magsmärtor 24/7, men jag kämpade för mitt liv och för att bli frisk.

    Idag funkar min mage bättre, men det är många saker som jag fortfarande inte tål. Jag har lärt mig att leva med det, jag vet vad jag tål och försöker att inte utesluta för mycket då jag fortfarande kämpar med att bli frisk och fri från min ätstörning. Kram till dig Ellinor och alla andra som kämpar med sina magar!

    Svara

  31. Så otroligt bra du är som skriver om detta!! Känner verkligen igen mig i det du berättar, om att inte bli tagen på allvar av vården och dessutom försöka dölja problemen för vänner och närstående bara för att inte vara till besvär.

    Styrkekramar till dig och alla kvinnor som lider av magbesvär i tystnad! <3

    Svara

  32. Så otroligt bra du är som skriver om detta!! Känner verkligen igen mig i det du berättar, om att inte bli tagen på allvar av vården och dessutom försöka dölja problemen för vänner och närstående bara för att inte vara till besvär.

    Styrkekramar till dig och alla kvinnor som lider av magbesvär i tystnad! <3

    Svara

  33. Guuud känner igen mog så mycket! Har inte haft lika allvarliga grejer men har ALLTID haft olika problem med magen. Sist jag var in till gynekologen pga smärta i magen och fram för allt vid sex sa han ”byt ställning då”. Och så var det inget mer med det. Jag är också så trött på att aldrig få hjälp!

    Svara

  34. Guuud känner igen mog så mycket! Har inte haft lika allvarliga grejer men har ALLTID haft olika problem med magen. Sist jag var in till gynekologen pga smärta i magen och fram för allt vid sex sa han ”byt ställning då”. Och så var det inget mer med det. Jag är också så trött på att aldrig få hjälp!

    Svara

  35. Så många fantastiska grejer med att vara kvinna men Fy Fan för cystor och preventivmedel!! I ca 7 år har jag besökt flera flera läkare pga ovanliga reaktioner av p-piller. ”Det är bara tonårshormoner” ”Smörj med lite mjukgörande” Mina bröst läcker men ok det är tonårshormoner. Efter att ha testat flera olika p-piller kom jag själv fram till att jag faktiskt är allergisk mot p-piller!
    Nu har jag också gått över till p-stav, men nu är konsekvenserna att jag en gång i månaden blöder igenom tampong och dubbla bindor… love life

    Svara

  36. Så många fantastiska grejer med att vara kvinna men Fy Fan för cystor och preventivmedel!! I ca 7 år har jag besökt flera flera läkare pga ovanliga reaktioner av p-piller. ”Det är bara tonårshormoner” ”Smörj med lite mjukgörande” Mina bröst läcker men ok det är tonårshormoner. Efter att ha testat flera olika p-piller kom jag själv fram till att jag faktiskt är allergisk mot p-piller!
    Nu har jag också gått över till p-stav, men nu är konsekvenserna att jag en gång i månaden blöder igenom tampong och dubbla bindor… love life

    Svara

  37. Har så sjukt mycket magproblem och vad ska man göra???? Pinsamt i typ ALLA lägen. Mår riktigt dåligt även psykiskt av det. Men tack för att du öppnar upp dig. Vet känslan av att känna sig gravid i v30 när det enda man gjort är att gått upp ur sängen och ätit frukost. Suck. Har bara försökt accepterat läget antar jag. Orkar inte strida mot vården.

    Svara

  38. Har så sjukt mycket magproblem och vad ska man göra???? Pinsamt i typ ALLA lägen. Mår riktigt dåligt även psykiskt av det. Men tack för att du öppnar upp dig. Vet känslan av att känna sig gravid i v30 när det enda man gjort är att gått upp ur sängen och ätit frukost. Suck. Har bara försökt accepterat läget antar jag. Orkar inte strida mot vården.

    Svara

  41. Wow!!! Kändes precis som det var jag som skrivit texten! / tjejen med ibs, fruktansvärda mensvärker, som hade uvi 13 gånger på ett år mm….

    Svara

  42. Wow!!! Kändes precis som det var jag som skrivit texten! / tjejen med ibs, fruktansvärda mensvärker, som hade uvi 13 gånger på ett år mm….

    Svara

  43. Det här inlägget är sååå viktigt! TACK! Har själv haft magproblem så länge jag kan minnas och läkarna har inte hittat något. Fått diagnosen IBS och laborerat med mat hela tonåren för att försöka må bra, är idag 24. Har alltid skämts så mycket över mina problem och var hemma flera veckor i sträck under högstadietiden för att jag var så rädd att få ont i magen. Alltid tyckt det varit jobbigt med sociala tillställningar där jag knappt kan äta något, att resa och inte kunna styra var närmaste toalett finns eller vilken man jag får i mig. Har lidit av min mage sååå länge och det har varit så jobbigt psykiskt.

    Svara

  44. Det här inlägget är sååå viktigt! TACK! Har själv haft magproblem så länge jag kan minnas och läkarna har inte hittat något. Fått diagnosen IBS och laborerat med mat hela tonåren för att försöka må bra, är idag 24. Har alltid skämts så mycket över mina problem och var hemma flera veckor i sträck under högstadietiden för att jag var så rädd att få ont i magen. Alltid tyckt det varit jobbigt med sociala tillställningar där jag knappt kan äta något, att resa och inte kunna styra var närmaste toalett finns eller vilken man jag får i mig. Har lidit av min mage sååå länge och det har varit så jobbigt psykiskt.

    Svara

  45. Känner igen mig. Hela skoltiden hade jag galna magproblem. Åt (och äter fortfarande) laktosfritt, många år även helt mjölkproteinfritt. Fick den klassiska diagnosen ibs. Har röntgats utifrån och in i tarmerna (haha fräscht..) och vet inte hur många gånger jag gick hem från skolan av smärtor. Konstigt nog har jag knappt haft problem med magsmärtor sedan jag fick anorexi (däremot massa andra fysiska problem såklart). Idag äter jag verkligen bra mat och vegetariskt vilket kan vara en av anledningarna. Förra hösten hade jag också en cysta som sprack, slutade med flera ambulansfärder, inläggning och svimning på akuten. Kämpa på, magsmärtor är fruktansvärt!

    Svara

  46. Känner igen mig. Hela skoltiden hade jag galna magproblem. Åt (och äter fortfarande) laktosfritt, många år även helt mjölkproteinfritt. Fick den klassiska diagnosen ibs. Har röntgats utifrån och in i tarmerna (haha fräscht..) och vet inte hur många gånger jag gick hem från skolan av smärtor. Konstigt nog har jag knappt haft problem med magsmärtor sedan jag fick anorexi (däremot massa andra fysiska problem såklart). Idag äter jag verkligen bra mat och vegetariskt vilket kan vara en av anledningarna. Förra hösten hade jag också en cysta som sprack, slutade med flera ambulansfärder, inläggning och svimning på akuten. Kämpa på, magsmärtor är fruktansvärt!

    Svara

  47. Detta var precis som om jag skulle ha skrivit det själv (förutom cystan), och jag säger bara fy fan! Stackare! Blir ledsen på att tänka att det är fler som har/går igenom det jag själv har gjort, med att utesluta mat, försöka förklara för läkare, få ångest av att gå på toaletten, ligga i fosterställning, må illa och framför allt få dåligt samvete över att jag känner mig svag. Tack för att du tar upp detta ämne och en stor kram 🙂

    Svara

  48. Detta var precis som om jag skulle ha skrivit det själv (förutom cystan), och jag säger bara fy fan! Stackare! Blir ledsen på att tänka att det är fler som har/går igenom det jag själv har gjort, med att utesluta mat, försöka förklara för läkare, få ångest av att gå på toaletten, ligga i fosterställning, må illa och framför allt få dåligt samvete över att jag känner mig svag. Tack för att du tar upp detta ämne och en stor kram 🙂

    Svara

  51. Usch, led av hemska magproblem från att jag var 15 tills jag var 26 och fick ingen som helst hjälp av läkarvården. Tappade hoppet helt om svensk läkarvård. Nu har jag experimenterat mkt själv och tillslut hittat ett system som fungerar för mig, så mår toppen i dagsläget 🙂 Rekommenderar att läsa på om fodmaps, då det hjälper 75% av alla med magproblem. Vill man ha coaching så jobbar jag med det på sidan av, man får gärna maila om man har frågor 🙂 johanna.sah@hotmail.com

    Svara

  52. Usch, led av hemska magproblem från att jag var 15 tills jag var 26 och fick ingen som helst hjälp av läkarvården. Tappade hoppet helt om svensk läkarvård. Nu har jag experimenterat mkt själv och tillslut hittat ett system som fungerar för mig, så mår toppen i dagsläget 🙂 Rekommenderar att läsa på om fodmaps, då det hjälper 75% av alla med magproblem. Vill man ha coaching så jobbar jag med det på sidan av, man får gärna maila om man har frågor 🙂 johanna.sah@hotmail.com

    Svara

  53. jag hade också problem och har under ett års tid behandlat mig fri från 15 års magproblem (22år). Sanningen började hos. http://www.livsenergicenter.se/enter.html
    världens bästa. och ex. min mens som försvunnit flera gånger såfort jag blir stressad, kommer tillbaks direkt när jag går till henne (speciell massage hon gör). Annars måste jag bara säga: ta inga tabletter från läkaren, absolut absolut inte ppiller, östrogen…det förstör kroppens hormoner. de flesta läkarna har ingen aning om vad de pratar om. man har alla symptom men enligt dem är inget ”fel”. så tvingas man ”leva med det”. idag tycker jag det är skrattretande hur läkare kan vara så ignoranta även fast de beror på okunskap. Men deras jobb är iallafall att bry sig och det som höll på att bli min död med läkemedel och antibiotika och total nedsatt livskvalitet halva mitt liv,,,, börjar äntligen stabiliseras….. aja kort o gott lyssna INTE på läkare. gör egen research. Gör ett allergi test (du kan göra de hos Ludmila) o se vilka livsmedel du inte kan äta. jag ex var överkänslig mot havregryn som jag alltid åt förut. kolhydrater,glukos, kan irritera känsliga magar. och OBS operera inte bort gallan det kan ge jättemycket problem för näringsupptag osv !!! se till att förebygga o lägga om kosten efter dina behov innan det är för sent och du kanske tvingas göra någon operation eller liknande. magproblem går också i släkten på mammas sida om hon har ouppklarade problem innan hon födde dig. så ändra din genetik så gott du kan innan du får ev. barn… lycka till….. kan iaf säga att det Kan bli bra om du är villig att göra det som krävs. <3

    Svara

  54. jag hade också problem och har under ett års tid behandlat mig fri från 15 års magproblem (22år). Sanningen började hos. http://www.livsenergicenter.se/enter.html
    världens bästa. och ex. min mens som försvunnit flera gånger såfort jag blir stressad, kommer tillbaks direkt när jag går till henne (speciell massage hon gör). Annars måste jag bara säga: ta inga tabletter från läkaren, absolut absolut inte ppiller, östrogen…det förstör kroppens hormoner. de flesta läkarna har ingen aning om vad de pratar om. man har alla symptom men enligt dem är inget ”fel”. så tvingas man ”leva med det”. idag tycker jag det är skrattretande hur läkare kan vara så ignoranta även fast de beror på okunskap. Men deras jobb är iallafall att bry sig och det som höll på att bli min död med läkemedel och antibiotika och total nedsatt livskvalitet halva mitt liv,,,, börjar äntligen stabiliseras….. aja kort o gott lyssna INTE på läkare. gör egen research. Gör ett allergi test (du kan göra de hos Ludmila) o se vilka livsmedel du inte kan äta. jag ex var överkänslig mot havregryn som jag alltid åt förut. kolhydrater,glukos, kan irritera känsliga magar. och OBS operera inte bort gallan det kan ge jättemycket problem för näringsupptag osv !!! se till att förebygga o lägga om kosten efter dina behov innan det är för sent och du kanske tvingas göra någon operation eller liknande. magproblem går också i släkten på mammas sida om hon har ouppklarade problem innan hon födde dig. så ändra din genetik så gott du kan innan du får ev. barn… lycka till….. kan iaf säga att det Kan bli bra om du är villig att göra det som krävs. <3

    Svara

  55. Usch vad jag blev ledsen och arg av ditt inlägg, antagligen för att jag känner igen mig så. Just skammen, jag har också börjat undvikit situationer och händelser just för att jag inte vågar berätta/riskera att det skulle bli panik. Jag hatar min mage, jag har ont konstant, jag pinar mig igenom jobbet och dagarna. Livskvaliten är lika med noll. De tror jag har inflammation i tarmen kanske, men litar inte heller på någon. Urinvägsinfektioner jag haft i säkert 3 år till och från. Tack för att du skriver detta, för att du delar med dig, för att jag känner att jag inte är ensam och för att du är en förebild <3

    Svara

  56. Usch vad jag blev ledsen och arg av ditt inlägg, antagligen för att jag känner igen mig så. Just skammen, jag har också börjat undvikit situationer och händelser just för att jag inte vågar berätta/riskera att det skulle bli panik. Jag hatar min mage, jag har ont konstant, jag pinar mig igenom jobbet och dagarna. Livskvaliten är lika med noll. De tror jag har inflammation i tarmen kanske, men litar inte heller på någon. Urinvägsinfektioner jag haft i säkert 3 år till och från. Tack för att du skriver detta, för att du delar med dig, för att jag känner att jag inte är ensam och för att du är en förebild <3

    Svara

  57. Jag har haft en del magkatarr och ballongmage genom åren. Det senaste halvåret har det varit mycket bättre och det jag har ändrat på är att byta från
    P-stav till mini-pe, äta mindre råa grönsaker och istället äta kokta grönsaker, äta ett kokt ägg om dagen, vara noga med att ta multivitamintablett för kvinna varje dag, kolla allt jag äter så det inte är gammalt och att det är ordentligt tillagat. Har även slutat med att äta på kvällen och väntar med frukost ett par timmar efter jag vaknat, tror det kan vara bra att låta magen vila minst halva dygnet. Testa vitaminer, tror det kan vara nån brist bakom ibland.

    Svara

  58. Jag har haft en del magkatarr och ballongmage genom åren. Det senaste halvåret har det varit mycket bättre och det jag har ändrat på är att byta från
    P-stav till mini-pe, äta mindre råa grönsaker och istället äta kokta grönsaker, äta ett kokt ägg om dagen, vara noga med att ta multivitamintablett för kvinna varje dag, kolla allt jag äter så det inte är gammalt och att det är ordentligt tillagat. Har även slutat med att äta på kvällen och väntar med frukost ett par timmar efter jag vaknat, tror det kan vara bra att låta magen vila minst halva dygnet. Testa vitaminer, tror det kan vara nån brist bakom ibland.

    Svara

  59. Jag skulle rekommendera till dig att åka utomlands för att diagnostera dig. Svenskt sjukvård är jättedåligt på att ge rätt diagnos.
    Oftast så behandlar de symptomer utan att hitta var problemet kommer ifrån. Jag själv har upplevt det många gånger.
    Jag fick problemet med jättestark
    smärta i ryggen och en gång blev min ansikte gul. De har skickat mig till kiropraktor. Jag skulle komma dit om 2 månader. Men under den tiden så åkte jag till Ukraina. Där kan man gå till privat klinik och göra alla möjliga prov. Jag ville undersöka min mage och på grund av det så gjorde jag ultraljud. Läkare som gjorde den på en gång hittade att jag har gallsten och att jag behöver kanske göra ett operation. Sen direkt bokade jag tid (nästa dag) till kirurgen dom bekreftade diagnosen och informerade att jag behöver göra en akut operation. Jag bestämde mig att göra det i Sverige istället.
    När jag kom tillbaka till Sverige så med den diagnosen fick jag jättesnabb hjälp, de bekräftade diagnosen och veligt snabb de har opererat bort min galblåsa. Så har händ några gånger med olika sjukdomar.
    Svenskt sjukvård är bra när de har rätt diagnos men om du inte vet var problemet kommer ifrån åk till Ukraina eller kanske Grekland eller nån annanstan där du kan lätt få bra och billigt undersökning.

    Svara

  60. Glömde säga. Min cysta har precis spruckit. Akuten kollade up mig, och släppte hem. Vet ej om det är okej, igentligen den vätska som kom ur cystan in i min mage kan skapa otroligt många farliga problem med hälsa. Tyvärr på grund av Covid så är det svårt att åka till ett annat land för och dubbelkolla, det skulle hjälpa undvika farliga konsekvenser.

    Svara

  61. Hej. Jag har också haft problem med oförklarliga magsmärtor och fick för ca 3 år sedan veta att jag har endometrios.. Detra fickbjag veta när en cysta sprack. Innan hade hag ingen aning om att jag ens hade cystor..

    Svara

  62. Hittade din blogg när jag googlade ”cysta på äggstock sprack” och VAD jag känner igen mig i allt!
    I helgen krampade det vid livmodern i 8 timmar utan uppehåll. Mitt i detta uppenbarade sig magkatarren från hell. Efter det jätteont i mage, tarmar och livmoder. Fick tid på Vc, då jag fortfarande hade ont ffa i livmodern och var orolig för det var nåt som inte var som det skulle, till en manlig läkare som hängde upp sig på IBS. IBS = slaskdiagnosen man får när de inte förstår vad som är fel. En gynundersökning gjordes på Vc men inte fasen ser man livmodern från det hållet… Han, som han uttryckte sig, ”förhandlade med mig om vad vi skulle göra härnäst”. JAG vet väl inte det, JAG är ju patienten! Han surrade om att magen och tarmarna inte har typ nerver så det kan kännas som det gjorde ont på ett ställe fast det var nåt annat som orsakade det. Han förringade alltså min smärta med att det kan vara IBSen som spökar. Men även om IBSen kan göra rejält ont överallt så har den aldrig (hittills iaf) satt sig i livmodern…
    Ringde gynakuten idag och fick tid direkt. Där konstaterade de att det fanns rester av en cysta som gått sönder, troligtvis i helgen… möjligtvis kan äggstocken ha vridit sig då den var svullen, men det märker jag om det fortsätter göra väldigt ont. Jag fick iaf en RIKTIG diagnos, en förklaring som låter rimlig. Läkaren sa till mig att ”de flesta som får en brusten cysta åker in till akuten, får morfin och blir inlagda ett par tre dagar för de har så ont och får då mer smärtlindring, men du har fixat detta hemma!” Jo tack, sist jag åkte in till vanliga akuten (troligtvis var det samma sak som hände då) fick jag, efter att inte ens undersökts med ultraljud, ipren och alvedon och ombads kontakta min läkare ang behandling AV MIN IBS!
    NU vet jag vad jag ska säga vad jag tror det är så de BÖRJAR med att utesluta sprucken cysta, men är det inte VÄLDIGT MÄRKLIGT att man inte börjar där när man är kvinna och det är vanligt med cystor på äggstockarna? Jag klarade av det hemma genom att djupandas och genomlida, för jag visste ju inte vad det var och att man faktiskt SKA få hjälp med det!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

se mer

sub archi